Finsk-ugrisk kultur från morgon till kväll
Klockan närmar sig åtta på kvällen, men Kadi Raudalainen sitter fortfarande och betar av några pappershögar på sitt kontor i centrum av Tallinn. Hon är verksamhetsledare för den ideella organisationen Fenno-Ugria som arbetar för att intensifiera samarbetet med andra finsk-ugriska folk i Nordeuropa och Ryssland.
Bakom sig har Kadi Raudalainen en mycket arbetsintensiv period med arrangemangen kring en finsk-ugrisk kulturvecka i mitten av oktober med många representanter för de besläktade folken närvarande. Nu är det dags att reda upp efter den lyckade kulturveckan och samtidigt fundera på andra begivenheter. – Många projektarbetare är involverade i vår verksamhet och i kväll träffade jag en av dem som arbetat med ett av våra kulturhuvudstadsevenemang i somras, en finsk-ugrisk teateruppsättning med bland annat finska, chantiska, mariska och udmurtiska skådespelare, berättar Kadi Raudalainen entusiastiskt.
Mycket att göra
Den ekonomiska recessionen har gått hårt fram över Estland och även Fenno-Ugria har drabbats: de fast anställdas antal har skurits ned från fem till tre och det innebär förstås mera jobb för dem som sitter kvar. Några gemensamma kaffe- eller tepauser blir det sällan på jobbet, var och en tar sig en kopp då det behövs. – På jobbet har vi inte så ofta tid att sitta och prata med varandra, men i morse fick jag ett unikt tillfälle att umgås med den ena av mina kolleger. Jag valde att promenera det första avsnittet till jobbet eftersom morgonen bjöd på friskt och vackert höstväder oh på busshållplatsen träffade jag min kollega så vi passade på att prata både om veckoslutet, om trädgårdsarbete och svampplockning. Och förstås planerade vi dagens arbete också!
Nytta och nöje
Fenno-Ugrias programutbud är stort och Raudalainen håller redan på med följande evenemang: en föreläsningsserie om finsk-ugriska folk på språkinstitutet Eesti Keele Instituut. – På lunchrasten passade jag på att förena nytta med nöje och föra ut några affischer då jag gick för att äta i musikakademins kafé. Det känns bra att lösgöra sig från jobbet för en halvtimme och sitta i en annan atmosfär med sina egna tankar. Det är bara synd att jag inte ger mig oftare tid att göra det för här i närheten finns flera bra lunchställen. Några av de saker som Kadi Raudalainen är extra nöjd med att ha fått gjorda denna kväll hör ihop med det Nordplus Vuxen-projekt som Fenno-Ugria är engagerad i. – Jag har registrerat vår domän på nätet och det känns som en bra början. Ofta är början av ett projekt svårare än själva innehållet. I initialskedet skjuter man lätt upp saker.
Nätet förenar
Projektet, vars engelska rubrik är “Web Encyclopedia for Teaching and Learning Finno-Ugric Cultural heritage and Language”, är ämnat för att skapa en webbencyklopedi över det finsk-ugriska kulturarvet. Den kommer att ha ett mångsidigt och attraktivt innehåll med både skriftligt material, fotografier, filmer och ljudfiler. Det kan användas av alla som är intresserade av ämnet och speciellt inom undervisningen vid vuxenutbildningscentra. Det handlar om ett samarbete mellan Estland, Lettland och Finland, där de finländska parterna är Institutionen för finsk-ugriska studier vid Helsingfors universitet, Kulturernas museum och M.A. Castrénin seura. I Estland är även universitetet i Tartu, det estniska forskningscentret Eesti Kirjandusmuuseum och centret för traditionell musik parter medan Lettland representeras av sitt liviska kulturcenter. – Det är många som håller på med finsk-ugrisk kultur, men de vet nödvändigtvis inte av varandra. Därför är det så viktigt att vi nu kan samla våra krafter och utbyta erfarenheter med varandra. Att nu få till stånd en internationell webbencyklopedi ger både lärare och elever nya möjligheter, säger Kadi Raudalainen.
Lätt att samarbeta
Det är Fenno-Ugrias första Nordplussatsning och det har gått bra från första början. Om ett år väntas encyklopedin vara klar. Det är sammanlagt ca tio personer som arbetar med projektet. – Det underlättar samarbetet att vi inte är helt främmande för varandra, i alla fall ”bekantas bekanta” och att vi alla behärskar finska och estniska. Det går att använda båda språken, och speciellt inspirerande är det att ha med en lettisk ung man, som kan den liviska kulturen och som har studerat både finska och estniska. Utan Nordplusfinansiering hade det varit mycket svårt att få till stånd detta unika projekt, intygar Raudalainen. Det är nu dags för henne att släcka lampan och hoppa på bussen som tar henne hem på en kvart. Sedan kan hon slappna av för i morgon har hon ledigt.
Text: Clara Henriksdotter
Kadi Raudalainen:
- vill som kollega vara flexibel och tolerant, positiv och på gott humör
- uppskattar i arbetsgemenskapen att man kan skratta åt samma saker och har en gemensam värdegrund
- motiveras av att få till stånd helt konkreta, handgripliga resultat och inspireras av att fortsätta med sitt arbete när hon märker på folk, ”ögonen strålar”, att det hon gör är värdefullt
- vill gärna bli lite bättre på att vara systematisk i de praktiska uppgifterna, ”det räcker inte att bara tänka systematiskt”, och vill gärna lära sig flera finsk-ugriska språk så att hon kan kommunicera med besläktade folk på deras egna språk
- ser som sina bästa arbetsredskap kolleger, samarbetsparter och en fin publik
Kadi Raudalainen associerar:
Samlärande: glädje, inte besvär
Folkbildningsarbete: att bygga en bättre värld, ”det är en plikt inför samhället”
Grundtvig: ett utmärkt sätt att förverkliga drömmar
Livslångt lärande: ger en bra självbild och vidgar vyer
