14/08/2023

Sverige

Forskning, Yrkesutbildning, Näringsliv

5 min.

Forskare: Validering saknas i läroplanerna för blivande yrkeslärare

Läroplanerna för yrkeslärare i Norden innehåller för lite kunskap om validering, enligt ett forskningsprojekt.

Forskare: Validering saknas i läroplanerna för blivande yrkeslärare

Forskare: Validering saknas i läroplanerna för blivande yrkeslärare. Foto: Pexels/Pixabay

Den nationella lagstiftningen om yrkesutbildning har tydliga arbetskrav på att yrkesutbildningslärare ska ha kunskap om validering. Trots det står inget eller mycket litet om validering i läroplanerna för yrkesutbildningarna i Norden.

Det visar ett Nordplus-projekt där forskare i Danmark, Sverige och Finland studerat läroplanerna i respektive länder. Projektet startade i september 2021 och avslutades i februari 2023.

Nordplus-projektet ”Validation in VET teacher education curricula” genomfördes som ett samarbete mellan Via University College i Danmark, Linköping Universitet i Sverige, University of Turku i Finland, samt Haaga-Helia yrkeshögskola och Uleåborgs yrkeshögskola i Finland.

– Vi såg att det var obligatoriskt för yrkesutbildningsskolor att arbeta med validering som en del av utbildningen. Vår fråga var hur den förberedande utbildningen av en yrkeslärare fungerar. Hur förbereder den de blivande lärarna inför validering? Det var verkligen ett glapp där emellan, säger Timo Halttunen, forskare vid University of Turku.

timo-halttunen

Timo Halttunen

Yrkeskunskap finns redan

De flesta yrkesskolor är mycket arbetslivsorienterade. Hela utbildningsformen baseras på idén om att studenterna lär sig mellan skolan och arbetslivet, eller redan har kompetenser från arbetslivet.

– Men man kan ändå fråga sig: om validering är en så viktig del av yrkesutbildningen, varför diskuteras det då inte mer i lärarnas förberedande utbildning på högskolenivå? Ett exempel: Om de ska bli lärare inom konst och konsthantverk är de redan bekanta med konst och konsthantverk. De saknar bara de pedagogiska färdigheterna, säger Timo Halttunen.

Han och de andra forskarna reagerade på att validering knappt nämndes i läroplanerna för blivande yrkeslärare. Om det nämndes var det i sporadiska ordalag, till exempel att ha ”entreprenöriella kompetenser”.

– Perspektivet var elevens, individens egen skattning av sina kunskaper, inte utbildarnas. Validering nämns också inom bedömning eller vägledning, men egentligen inte på ett heltäckande sätt alls.

Komplexitet i lärandet

Vuxna elever har som bekant helt andra förutsättningar för lärande jämfört med barn och tonåringar. Det finns ett stort värde i att ta vara på alla erfarenheter en individ har med sig. Hur och var människor lär sig kan vara komplext, menar Timo Halttunen.

Även efter att yrkeslärarna som har tagit examen och kan gå ut i arbete behövs kontinuerlig fortbildning och ibland omskolning (det som på engelska kallas upskilling och reskilling), så att de håller sig à jour.

– Det gäller också att värdera den typen av lärande som finns på arbetsplatsen, till exempel. Vi rekommenderar program där lärarnas kompetenser kontinuerligt kompletteras, säger Timo Halttunen.

Forskarna rekommenderar att beslutsfattare och utvecklare på yrkesutbildningar utvecklar läroplanen på följande sätt:

  1. Att införa validering i läroplanen, med hänvisning till utbildningspolicyer och processer. Att i samband med arbetspraxis för en framtida yrkesutbildningslärare och nationell lagstiftning reglera validering inom yrkesutbildning.
  2. Att inkludera validering som ett ämnesområde i huvudläroplanen för att säkerställa kompetensutveckling av alla yrkeslärarstudenter, istället för ett valfritt ämnesområde.
  3. Att använda den nordiska kvalitetsmodellen för en strukturerad och heltäckande täckning av validering i läroplanerna.
  4. Att anpassa avsedda läranderesultat mellan att reflektera över elevers personliga lärandeprocesser och förbereda dem på framtida arbetsmetoder inom validering.
  5. Det kan övervägas om det finns behov av att skapa ett professionellt utvecklingsprogram för upskilling och reskilling (fortbildning och omskolning) av forskarlärares kompetens om validering.

Forskningslaget bestod av

  • Per Andersson, Linköping universitet, Sverige
  • Sanna Brauer, Oulu UAS, Finland
  • Timo Halttunen, University of Turku, Finland
  • Bodil Husted, VIA University College, Danmark
  • Marjaana Mäkelä, Haaga-Helia UAS, Finland

En presentation av Nordplus-projektet ”Validation in VET teacher education curricula”.

Nyeste artikler fra NVL

Islands eldste universitet, Háskóli Ísland, ofrer stadig flere kurser på engelsk

18/04/2024

Island

18 min.

-Islandske myndigheter feier utfordringen under teppet mener eksperter

Godkjent utdanning fra utlandet et stort pluss i jobbsøknaden

11/04/2024

Norge

10 min.

Den som vil etablere seg i Norge med utdanning fra et annet land, kan få godkjent utdanningen sin og jamført den med norsk utdanning. Dermed stiller en gjerne sterkere i en jobbsøknad. Med vitnemål og full dokumentasjon er saken grei. Dersom dokumentasjonen er mangelfull, blir det en tyngre prosess, men det kan fortsatt være mulig.

ChatGPT kan bygge bro mellem ordblinde og undervisning

04/04/2024

Danmark

12 min.

Ordblinde og andre, der har udfordringer med bogstaver, har med generativ AI som ChatGPT fået nye muligheder for at udtrykke sig og læse svære tekster, fortæller lærer og ekspert.

Share This