Sedan 2017 har svenska kommuner kunnat söka statligt bidrag för att genomföra kombinationsutbildningar. Det är en svensk yrkesutbildning på gymnasial nivå som kombineras med studier i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk (sva) inom komvux. Kombinationsutbildningen förkortar vägen till arbete genom att eleven lär sig språket och ett yrke samtidigt. Tanken är också att utbildningen blir mer verklighetsanknuten och eleverna mer motiverade eftersom de ser en tydligare koppling mellan studier och framtida arbetsmöjligheter.
Utbildningsanordnaren kan organisera kombinationsutbildningen:
- parallellt, där yrkes- och språklärare jobbar i var sitt spår
- kombinerat, där yrkes- och språklärare delvis jobbar tillsammans
- integrerat, där yrkes- och språklärare fullt ut jobbar tillsammans.
Rapport om kombinationsutbildningen
Skolverkets rapport “Information och stöd i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux” från 2023 ger fakta om utbildningen och identifierar styrkor och svårigheter i utbildningsformen.
Antalet elever i kombinationsutbildningar har ökat årligen. Av alla elever som läste yrkeskurser inom komvux år 2021 så gjorde 9 procent det i någon utsträckning inom ramen för kombinationsutbildning.
Enligt rapporten är vård och omsorg samt barn och fritid de vanligaste inriktningarna. För de elever som avslutat en längre utbildning inom vård och omsorg under 2018 var 62 procent etablerade året efter, och 68 procent var etablerade efter två år. Det är över genomsnittet för samtliga elever 2018: två år efter utbildning om minst 800 poäng hade 51 procent av samtliga elever en etablerad ställning på arbetsmarknaden.
Nätverksutbyte stärker arbetet med kombinationsutbildning
Enligt rapporten ser Skolverket ett behov av ytterligare insatser för att öka likvärdigheten i styrning, organisering och genomförande hos kommunerna. Dessutom uttrycker utbildningsanordnare ett behov av nätverksutbyte om kombinationsutbildningar.
Efter att rapporten skrevs så har Skolverket startat nätverksutbyte för kombinationsutbildningarna. Två kommuner som är med i ett sådant nätverk, och som båda jobbar med integrerade kombinationsutbildningar är Malmö och Uddevalla. NVL:s redaktion har pratat med dem för att höra mer om deras erfarenheter.
Nätverkande och omvärldsbevakning viktigt
Uddevalla kommun har arbetat med kombinationsutbildningar i många år. De har ett nära samarbete med arbetsgivare och branscher för att möta deras kompetensbehov och skapa relevanta utbildningar.
– Vi ser att det är viktigt med en grundlig omvärldsbevakning och kartläggning av arbetsmarknadens kompetensbehov för att säkerställa ett relevant och uppdaterat yrkesutbildningsutbud. Jag och mina kollegor har många bransch- och arbetsgivarkontakter för att lyssna in hur deras behov av kompetens ser ut, säger Linda Lärk, utbildningskoordinator hos Uddevalla Vuxenutbildning.
Uddevalla har ett stort antal kombinationsutbildningar, som yrkesförare buss, mekaniker, städservice och restaurang. De har också korta kombinationsutbildningar på 20 veckor för att utbilda timvikarier till vård och förskola.
De har ett stort fokus på APL, arbetsplatsförlagt lärande i utbildningsformen. Genom den får eleverna en starkare anknytning till arbetsplatsen och arbetsgivarna får en bättre chans att lära känna eleverna.
– Vi har en målsättning om minst 30 procent APL i alla yrkesutbildningar, inte bara 15 procent som styrdokumenten kräver, säger Lena Jannesson-Hagman, en av kommunens rektorer för SFI.
Bättre stöd runt APL
Sedan 2020 har Malmö haft åtta olika kombinationsutbildningar, som maskinoperatör, lager och terminal, lokalvård, gästvärd och servering. Två av de populäraste kombinationsutbildningar är grafisk operatör, som förser tryckerier med arbetskraft, och kock. Om man endast tittar på kockutbildningen så har den haft 124 platser 2020–2024.
Liksom Uddevalla så lyfter Leila Khalil, utvecklingsstrateg på vuxenutbildningen inom Malmö stad, behovet av att nätverka på alla nivåer för att få till bra kombinationsutbildningar. Genom nätverksutbyten med andra kommuner lär sig Malmö av vad andra gör. Och liksom Uddevalla nämner även Leila Khalil att det är viktigt att nätverka för att hitta elever, för att hitta bristyrken med rekryteringsbehov och företag där eleverna kan göra sin APL.
Men att hitta företag för APL är inte alltid så lätt. Här kan hon se ett behov av stöd från Skolverket.
– Där hade jag gärna sett någon slags stöd (från Skolverket, reds. anm.), för att få företagen att förstå att alla måste hjälpas åt. Vi kan inte skapa utbildningar utan att företagen hjälper till genom att ta emot elever på APL, säger Leila Khalil.
Hon menar att Skolverket här borde införa en typ av arvode för handledarna likt den som man har för studenter på universitetsnivå. Det skulle gynna studenter, företag och integrationen i stort.
Avbrott är en utmaning
En annan utmaning är avbrott, tycker Linda Lärk och Lena Jannesson Hagman från Uddevalla. Under 2024 antogs 130 elever till deras kombinationsutbildningar. 30 av dessa har avslutat sina studier i förtid. För att minska andelen avbrott har de börjat genomföra intervjuer och praktiska test för en del utbildningar, för att på så sätt bedöma de sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom har de utökat antalet informationstillfällen.
– För många av våra utbildningar har vi nu tre informationsmöten innan start. Först har vi informationsmöte om våra utbildningar, typ öppet hus. Sen kallar vi alla som har sökt. Sen ett tredje möte som vi gör en vecka innan vi börjar för alla antagna och reserver. Där får de veta mer om APL och förväntningarna på dem. Då slipper jag massa elevmöten i efterhand och får färre avbrott, säger Lena Jannesson Hagman.
Leila Khalil i Malmö håller med om att avbrott är en utmaning. För att komma till rätta med det har de under 2024 därför startat en ny utbildning som heter Branschorientering som eleven kan gå innan kombinationsutbildningen. Den ska förbereda eleven för utbildningen och underlätta så att hen kan göra ett bra yrkesval. Liksom Uddevalla ser de även ett stort värde av att ha informationsmöten med samtliga elever – både allmänna och efter antagning.
Läs mer
Skolverkets rapport “Information och stöd i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux”.
Om att organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux hos Skolverket.
Stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux hos Nationellt centrum för svenska som andraspråk.