09/10/2023

Sverige

Lika möjligheter, Yrkesutbildning

7 min.

Kompetensbevis för värnpliktiga – något alla vinner på?

Försvarsmakten har tagit fram flera kompetensbevis, bland annat kopplade till SeQF, för den som fullföljer sin värnplikt. Dessa bevis förväntas gynna både skattebetalarna och individerna. En huvudpoäng är att de förlänger den individuella krigsdugligheten med flera år.

Magnus Karnefors

Magnus Karnefors arbetar med kompetensbevis för värnpliktiga. Foto: Marja Beckman

Varje år får Sveriges 18-åringar fylla i ett digitalt underlag för mönstring, även om ingen kallas in mot sin vilja. Efter decennier av låg beredskap har omvärlden blivit oroligare och behovet av militärt utbildade människor har ökat.

Uttagningarna vid mönstringen är tuffa, och resultaten är underlag för befattning under värnplikten.

– Vi gör ett urval bland dem som söker. Vi har en egen myndighet i Plikt- och prövningsverket som har stöd av lag att ta ut de mest lämpade . Det kan man tycka vad man vill om, men så är det, säger Magnus Karnefors som är HR-strateg inom civilt meritvärde, yrkeskompetensbevis och totalförsvarskunskap på Försvarsmakten.

Värnplikten blir en nio till femton månaders eftergymnasial utbildning. För att bli utvald ska man inte bara vara lämpad att delta i strid. Andra generella kompetenser är minst lika viktiga, som att ha hög etik och moral och bedömas kunna agera på rätt sätt i kritiska situationer.

I grunden gäller det trovärdigheten att ansvarsfullt kunna hantera skarpladdat vapen säkert under svåra förhållanden. En av anledningarna till att vi har uttagning är att de inte ska begå folkrättsvidriga brott, även om de är trötta i huvudet. Huvudskälet är förstås att ge individen den prövning hen har rätt till för att kunna genomföra den utbildning som krävs för att kunna placeras på rätt plats i krigsorganisationen, säger Magnus Karnefors.

Många värnpliktiga får kompetenser som motsvarar olika yrkesroller, till exempel militär undersköterska, kock, gruppchef eller lastbilsförare. Magnus Karnefors arbetar med att skapa yrkesbevis för dessa roller, anpassade efter de svenska referensramarna för kompetens, SeQF. SeQF bygger i sin tur på den europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF, och syftet är att få ett gemensamt språk för för kompetens, det vill säga själva kunnandet eller görandet.

Försvarsmakten arbetar också mycket med att mäta och definiera generella kompetenser, eller ”önskvärda egenskaper”. Generella kompetenser ska inte jämföras med rena ämneskompetenser. Det kan till exempel vara att kunna bemöta människor, vara serviceinriktad, ta initiativ eller att vara en god ledare.

Kompetenserna ska kunna användas civilt

En av anledningarna till att Försvarsmakten satsar på kompetensbevis är att det kostar Sveriges skattebetalare mycket att ha unga arbetsföra människor på utbildning, borta från arbetslivet.

– Vi har byggt upp en organisation för att kunna utbilda dem, och den kostar mycket pengar. Då vill man ju att en sjukvårdare tillika militär undersköterska om har gjort värnplikt, vidmakthåller sin kompetens även civilt. Snurrar hjulen i Sverige gynnas alla – så även Sveriges totalförsvar, säger Magnus Karnefors.

De som utbildas ska helst ha möjlighet att rycka in om ett behov av beredskap skulle uppstå. I en krigssituation är det till exempel viktigt att det finns tillräckligt många lastbilschaufförer med svenskt medborgarskap. År 2022 fick Försvarsmakten tillstånd att utbilda och examinera för såväl körkortsbehörigheten CE (tung lastbil med släp), som YKB-behörighet, yrkesförarkompetensbevis

– lastbil, som krävs för att få köra yrkestrafik. Åldersgränsen för behörigheten sänktes samtidigt från 21 till 18 år, däremot krävs 280 timmars erfarenhet.

Flera av värnpliktens utbildningar inkluderar jämförbara yrkesprogram på gymnasienivå med skillnaden att de värnpliktiga har högre progression och större krav på tillämpning.

– Men det finns ett problem i samhället idag: det finns fortfarande för mycket revirtänkande. Den ena handen säger att vi behöver rekrytera. Den andra säger: men de måste ju ha den där behörigheten, de militära undersköterskorna har ju inte tagit hand om äldre. Om man går vård- och omsorgsprogrammet, då har man haft en hel del APL (arbetsplatslärande) och praktik ute på äldreboenden. Våra undersköterskor är framför allt tränade i att agera i traumatiska situationer. Och det här är ju ett dilemma när man ska mäta generella kompetens i SeQF, att det fortfarande finns mycket tyckande i branschen, menar Magnus Karnefors.

Läs mer om SeQF på Myndigheten för yrkeshögskolans hemsida.

Försvarets förslag till fem kompetensmodeller

• Relationskompetens
• Organisationskompetens
• Anpassningskompetens
• Prioriteringskompetens
• Utvecklingskompetens

Han tillägger att man på ett horisontellt led behöver knyta ihop mikromeriter med delkvalifikationer och kvalifikationer. En mikromerit kan till exempel vara ett intyg från en kort kurs. På ett vertikalt led knyter man ihop Arbetsförmedlingens kompetensmodell med fem generella huvudkompetenser som formulerats med SeQF:s språk (se faktaruta).

Mer inkludering efter Metoo

En gång i tiden var det bara pojkar som kallades till mönstring. År 2017 kom Metoo och öppnade mångas ögon för ett mer inkluderande synsätt. Numera blir alla kallade, oavsett kön.
Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, till exempel när det gäller svenska medborgare med utomeuropeiska rötter.

– Jag träffade två killar igår hos en bilservice. De kom från fordonstekniskt gymnasium och skulle bli bilmekaniker. De hade inte fått det digitala mönstringsunderlaget, troligen för att de inte bodde på den adress där de var skrivna. De sa försynt att de hade pluggat stenhårt, och de kunde sex språk och pratade nästan perfekt svenska. Det mötet fick mig att tänka på hur mycket vi kan göra när det gäller inkludering, säger Magnus Karnefors.

Nyeste artikler fra NVL

Elísabet Pétursdóttir og Auður Kamma Einarsdóttir

23/05/2024

Island

7 min.

„Diverse strengths“ er navnet på et prosjekt som ble utarbeidet i Island med stötte fra Nordplus, i samarbeide med Sverige og Finland. Hensikten var å lage og pröve spesielle gruppearbeider eller workshops for innvandrere som nökkel til arbeidsmarkedet. Målgruppen er ungdommer i alderen 18-25 år som ikke har arbeide, studie- eller treningsplass.

16/05/2024

Norden

14 min.

PIAAC measures key information processing skills and data from the survey provide unique opportunities to analyse the cognitive skills needed in the labour market and society. Access to PIAAC data, on its own or linked to register data, is possible for research purposes. To facilitate the selection of register variables a handbook is available for the Nordic countries and Estonia....
Projektets syfte är att hjälpa pedagoger i icke-formell vuxenutbildning att nå fram till och involvera involverar personer med psykiska funktionsnedsättningar.

15/05/2024

Sverige

6 min.

Studiefrämjandet Uppsala Västmanland har tillsammans med nordiska partner arbetat med att inkludera personer med psykiska funktionsnedsättningar i vuxenutbildning. Genom projektet har de skapat en vägledning för nordiska pedagoger. De betonar utmaningen med att nå ut till utsatta grupper och framhåller fördelarna med studiecirklar för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Share This