Nordplusprojekt siktar på fler aktiva medborgare

Går det att leva i en ”oenighetsgemenskap”, där alla har möjlighet att debattera och uttrycka sina åsikter, där det går att känna gemenskap även när man tycker olika?

När människor känner sig hörda och sedda ökar deras känsla av egenmakt, av att vara en samhällsmedborgare. Men hur får man människor att skilja på osakliga argument och rena åsikter? I klassrummen utmanas många lärare och utbildare av kraften i så kallade ”fake news” som sprids på nätet, ofta framförda med övertygande argumentation.

Det ettåriga Nordplusprojektet Citizenship in adult education har som syfte att utbyta kunskaper mellan länderna när det gäller mänskliga rättigheter, delaktighet och medborgarskap. Projektet påbörjades i augusti 2022 och är ett samarbete mellan vuxenutbildare i Danmark, Sverige, Finland och Island. Kristina Bilic på Københavns voksenuddannelsecenter (KVUC) leder projektet. Hon är i grunden lärare i danska som andraspråk.

Mycket gemensamt i Norden

De nordiska länderna har mycket gemensamt, både när det gäller hur välfärden och utbildningssystemet är uppbyggt och vilka utmaningar man står inför. Men det finns också många olikheter mellan länderna. Island har till exempel inte samma utomeuropeiska invandring som flera av de andra länderna.

– De globala utmaningarna kan göra det svårare att undervisa om kontroversiella ämnen som kön, etnicitet, religion och klimat och vi vill gärna se bättre ramar för det vi kallar oenighetsgemenskaper. Vi ska kunna vara oeniga tillsammans. Hur skapar vi de här oenighetsgemenskaperna? säger Kristina Bilic.

– Vi kan till exempel fråga oss: Vad är åsikter, och vad är sakliga argument? Det har vi diskuterat mycket i gruppen. Vi ser alla att klassrummen är utmanade av fake news, ögonblicklig kommunikation på internet med sådant som kan se ut som riktigt goda argument. Vi måste försöka lära eleverna skillnaden mellan åsikter och fakta.

Studiebesök i varandras länder

Partners i projektet är fyra vuxenutbildningsanordnare i Norden. Under hösten har arbetsgruppen gjort studiebesök på Island och i Sverige. I mars 2023 väntar ett besök i Finland och i april eller maj anordnas en stor konferens i Köpenhamn. På studiebesöken har gruppen träffat bland annat lärare, elever och beslutsfattare i respektive kommun.

Ett mål med projektet är att hitta metoder i undervisningen som kan bidra till att enskilda kursdeltagare får en ökad känsla av egenmakt så att de blir aktiva medborgare som kan navigera i det globala samhället, med frihet under ansvar.

– Det går inte att bara vara i den egna lilla del av landet, den egna lilla orten, utan man måste förstå att vi alla är sammanbundna, särskilt här i Skandinavien. Vi är alla del i något större, och när vi samarbetar kan vi se närmar oss varandra, eftersom samarbetet ger oss en unik möjlighet att förstå utmaningar ur olika perspektiv. De långa samtalen, besöken i skolor och kommuner, och möten med politiker, har gett oss möjlighet att se på utmaningar ur många olika perspektiv i Skandinavien. Styrkan i samarbetet är att vi blir skickligare på att hitta kvalificerade lösningar på komplexa utmaningar, säger Kristina Bilic.

Utmaningar: Brist på tid och trygghet

En utmaning för att ro projektet i land är att många som läser på vuxenutbildning har ont om tid, och en del av dem läser bara enskilda ämnen. Därför försöker man inom projektet hitta sätt att integrera demokratiämnet i undervisningen. På KVUC uppmuntras kursdeltagarna att skriva i en skoltidskrift där deras röst blir hörd.

– Hur gör vi för att de ska lära sig allt de behöver lära sig samtidigt som de blir mer aktiva medborgare? Det är också en utmaning att det alltid finns en grupp kursdeltagare som inte säger så mycket i klassrummet. Därför talar vi om att bygga upp säkra rum, få kursdeltagarna att känna sig trygga och välkomna. Vi tittar på hur dialogisk undervisning kan användas mer i undervisningen, och det gäller särskilt när vi tillsammans ska utforska kontroversiella ämnen i klassrummet.

Att bygga upp en tillit till varandra är avgörande för att det ska bli demokratiska samtal.

– Vi tittar mycket på metoder och strategier och undersöker hur man kan lösa problem och utmaningar. Ett sätt är att redan i början av lektionen avstämma förväntningarna inför lektionerna och berätta för kursdeltagarna vad vi ska tala om, men också att lära kursdeltagarna att använda sin röst – även utanför skolans ramar, säger Kristina Bilic.