Projektkoordinatorn Henrika Nordin: ”Vi behöver bli förändringsagenter för hållbarhet inom utbildning”

Verksamhetsledaren Henrika Nordin har varit en nyckelperson i det nordiska projektet som handlat om att integrera hållbar utveckling inom utbildningssektorn i hela Norden. Hon arbetar vid Bildningsalliansen som har det nationella ansvaret för NVL i Finland. Organisationen har länge arbetat med hållbarhet och är nu mitt i en certifieringsprocess.

Hon säger att de största lärdomarna från projektets andra del är att man inom organisationer och läroinrättningar behöver avsätta mycket tid och utrymme för att reflektera över vilken roll man själv kan ha i den stora hållbarhetsomställningen.

– Vi behöver föra dialog i stället för att presentera svar och vi behöver jobba över sektorer och med ett ”bildungperspektiv”. Egentligen borde vi inte vara enbart aktörer, utan snarare förändringsagenter.

En lärcirkel full av lugn och närvaro

Under processens gång har lärcirkelns medlem Birgitte Woge Nielsen värdesatt att få jobba och bidra med reflektioner utifrån just en lärcirkel, och hon tror att det är ett arbetssätt som kan implementeras i mycket större skala i de nordiska länderna. Hon har också uppskattat växlingen mellan att debattera tillsammans och att få tid att reflektera själv.

– Processen präglades av något som ibland saknas i olika arbetsmässiga sammanhang, nämligen lugn och närvaro. Det var verkligen härligt.

Hon säger att mötet med människor från mycket olika bakgrunder och från olika länder, samt att få stifta bekantskap med deras verksamhetspunkter, har gett henne en förståelse för att hållbar utveckling måste hanteras olika beroende på den kulturella kontexten.

Olikheterna är en styrka

Medlemmarna i lärcirkeln ger uttryck för att projektet verkligen förstärkt betydelsen och värdet av att man samarbetar aktivt på nordisk nivå kring hållbarhetsfrågor.

Det har upplevts som berikande att dela metoder och verktyg, samtidigt som meningsskiljaktigheter lett till nya insikter. Den nordiska kontexten har visat sig särskilt fruktbar, där likheterna underlättar implementering av framgångsrika metoder, samtidigt som skillnaderna öppnar för nya perspektiv.

Trots det goda samarbetet under projekttiden har Henrika Nordin ändå identifierat en stor utmaning som de organisationer som vill arbeta med hållbarhetsutbildning möter.

–  Det är krävande att skapa en samförståelse och en gemensam värdegrund för hållbarhetsarbetet. Man måste vara medveten om att det alltid tar tid att förstå komplexa problem och att anamma systemtänkande, samtidigt som resurserna är knappa.

Användbara metoder tas nu i bruk

Inom projeket har man förutom djupgående samtal även lyckats konkretisera vissa metoder med potential att implementeras på bred front i Norden.

Birgitte Woge Nielsen efterlyser nu ett mycket större samarbete över landsgränserna kring hållbar utveckling och vuxenutbildning.

– Det är fördelaktigt på många sätt att komma ut ur sina egna cirklar och bli presenterad för andra sätt att arbeta med lärande på.

Henrika Nordin säger att hon fått insikter i hur stor betydelse det har att hela institutioner jobbar mot samma hållbarhetsmål.

– Dessutom har jag själv fått många praktiska tips på hur jag kan jobba med hållbarhet. Nu behöver jag till exempel skapa mig ett eget nätverk med personer som vill diskutera de här frågorna.

Hon tror att projektet har förutsättningar att skapa bestående förändringar inom nordisk utbildning:

 – Det finns oändligt mycket kunskap i dagens samhälle, men den förändras snabbt. Därför behöver vi ha medborgare och lärare med förmåga till kritiskt tänkande, dialogkompetens och flexibelt tänkande.

En gemensam nordisk fortbildning

En viktig del av visionen är att skapa en gemensam nordisk fortbildning kring hållbarhet. Det skulle kunna stärka det nordiska samarbetet och placera regionen som en global förebild inom hållbarhetsutbildning.

Henrika Nordin säger att projektet gett henne en ännu större övertygelse om att det är viktigt att börja med det som är nära och relevant för att engagera lärare och studenter i hållbarhetsfrågor.

– Det lokala är en bra utgångspunkt. När engagemanget väl finns där, kan man sedan ta sig an de större frågorna.

Projektet visar att med rätt verktyg, samarbete och engagemang kan utbildning bli en kraftfull drivkraft för en hållbar framtid.

– Norden har en unik möjlighet att leda hållbarhetsarbetet, inte bara i Europa utan globalt. Det är viktigt att vi tar vara på den kompetens vi har och fortsätter utveckla den, avslutar Nordin.

Denne artikel er en del af en serie på to artikler om NVL’s pilotprojekt om bæredygtig livsstil.

Læs den anden artikel her.