– Hur många timmar är det realistiskt att du kan lägga ner på dina studier? Det är en viktig fråga som många vuxenstuderande borde ställa sig. Det vanliga är att man överskattar hur mycket tid man har till förfogande och hur mycket tid en lärprocess faktiskt tar.
Det säger docenten Charlotta Hilli som arbetar som universitetslektor i pedagogik vid Åbo Akademi i Finland. Själv är hon bosatt i Danmark. Hon är specialiserad på skolutveckling och specifikt på digital distansundervisning.
– Många uppskattar den nya friheten och flexibiliteten, men myntets baksida är det egna ansvaret som kan bli krävande. Det är något som många underskattar, oavsett vilken åldersgrupp vi talar om, säger hon.
Goda tips som stöder självledarskap i distansstudier
Gör en digi-utvärdering
Låt studerande göra en utvärdering i form av ett starttest över hur digitalt kompetenta de är. Det här väcker deras självreflektion genast i början av studierna. Det samma kan även göras gällande andra styrkor och utmaningar.
Gör upp en tidsplan
Låt studerande göra upp en realistisk tidsplan över hur de veckovis tänker avsätta tid för sina distansstudier.
Var en aktiv lärare
Om kursen är helt och håller på distans. Se till att du som lärare är aktiv i början för att få alla studerande med. Gör sedan i snabb takt regelbundna check-up, antingen på individnivå eller tillsammans med hela gruppen.
Planera upplägget
Som lärare ska du fundera noga på vilka moment i kursen som studerande kan göra helt självständigt och när det tidsmässigt är bäst att sätta in dem.
Vett och etikett
Säkerställ att studerande har rätt relevant digital utrustning och utrymmen för sina studier. Sätt även upp digitala vett- och etikettregler. Som studerande kan du till exempel inte studera, eller delta i handledning och samtidigt köra bil.
Checka din organisation
Som ledare behöver du ha koll på att din organisation faktiskt har de rätta tekniska plattformarna som möjliggör att studerande utan tekniskt strul kan utföra de uppgifter som krävs. Till exempel snabbt ladda upp film- och ljudfiler.
Stöd nya lärare
Se till att också nya lärare får relevant utbildning i distansundervisning. Det här är en helt annan typ av undervisning som kräver nytt kunnande.
Det nya sättet att studera
I vår postpandemiska tid har andelen studier som präglas av flexibilitet i tid och rum ökat. Personliga studie- och utvecklingsplaner är också populära.
Samtidigt finns det en växande skara vuxna som inte gått i skola på länge, och som vid sidan om familjeliv och arbetsliv sätter sig på skolbänken igen. Eller, rättare sagt, vuxna som märker att det inte finns någon vanlig skolbänk att sätta sig i.
Så finns alla de ungdomar som tidigare tillhört en grupp eller klass med gemensamt schema. Nu förväntas alla de här plötsligt bli sin egna ledare och planeringskoordinatorer i ett förändrat lärlandskap.
Det nya sättet att studera kräver ett stort mått av självdisciplin och självledarskap. Har man inte det, kanske man avbryter studierna eller börjar sacka efter.
Viktigt med tydlighet
Charlotta Hilli anser inte att det i första hand är studerande själva som ska lösa problemen som uppstår.
– Som utbildningsorganisation har man ett stort ansvar och det är något man behöver blir medveten om. Det gäller att sätta in de rätta stödfunktionerna genast från början och även utreda hurdant stödbehov som finns bland skolans studerande. Handlar det om saker inom området för digital kompetens, studieteknik eller andra mentala utmaningar?
Charlotta Hilli ifrågasätter också om hyperflexibilitet, det vill säga att man är fullständigt fri att studera oberoende av andra faktiskt är genomgående bra.
– Det är oavsett viktigt att man från början är mycket tydlig och definierar vad man egentligen menar med distansstudier. Man behöver också utreda vad man på riktigt kan erbjuda som organisation. Hur mycket stöd är det rimligt att den egna organisationen kan sätta in och har råd med?
Stöd till nya lärare
Charlotta Hilli säger att det finns många didaktiska frågor förknippade med resurseringen. En viktig sak som stöder distansundervisningen och som på sikt utecklar självledarskapet bland studerande är det interna samarbetet på skolan och de pedagogiska samtal som förs där.
– Det kollegiala lärande där lärarna har stöd av varandra är väldigt centralt, och man behöver komma överens om vissa gemensamma riktlinjer.
I tider av nya chatrobotar nämner Charlotta Hilli som ett exempel bedömningen. Hur ska man kunna säkerställa vem som i praktiken utfört uppgifterna om man aldrig ens digitalt träffar sina studerande?
– Inom organisationen behöver man också tänka långsiktigt och stöda nya lärare med relevant utbildning för distansundervisningen. Om varje lärare ska uppfinna sin egen så kommer det knappast att bli speciellt bra, säger hon.
Charlotta Hillis syn på ett starkt självledarskap
- Man låter sig inte störas av olika yttre faktorer.
- Man kan planera och arbeta långsiktigt.
- Man har framförhållning och lämnar inte allt till sista minuten.
Ledarna bör ha öppen dialog
Charlotta Hilli säger att det också är viktigt att ledarskapet kan föra en öppen dialog med personalen kring de infrastrukturella utmaningarna. Har man ledaransvar behöver man säkerställa att tekniken fungerar och att plattformarna som används är lättnavigerade så att tekniken inte blir ett hinder för att studerande ska komma vidare med sina studier. Det här är en sak som direkt stöder självledarskapet.
Slutligen finns det ett växande problemområde som Charlotta Hilli identifierat, inte minst bland många vuxenstuderande. Det hör ihop med studietekniken, och indirekt oförmåga att planera sin egen tid.
– Det är till exempel vanligt att man stormpluggar i sista minuten och inte ger sig tid att reflektera över det man läst, men avsikten med studierna är ju att man ska kunna visa att man kan använda den faktakunskap man inhämtat. Det här behöver man också tänka på som lärare när man skapar uppgifter.
