Med utanförskap menar Sveriges regering de människor som har svårt att ta sig in, eller tillbaka in, i arbetslivet. Utanförskap drabbar ofta utrikes födda, ungdomar och människor som har varit sjukskrivna.
I maj anordnar Sverige ett jobbtoppmöte där de unga står i centrum. Mötet äger rum i samband med statsministrarnas informella sommarmöte.
– Syftet är att utbyta erfarenheter och titta på hur andra länder jobbar. På mötet kan länderna lyfta fram arbetssätt som har varit framgångsrika för att skapa jobb. Olika aktörer bjuds in för att presentera praktiska exempel, berättar Torun Rudin, departementssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Med ökad integration hoppas man kunna minska utanförskapet. Sverige vill satsa på alla åldrar –från språkutvecklande arbetssätt i skolan till att få akademiker med utländsk examen i arbete.
Treårigt projekt om lärande arbetsplats
I samband med ordförandeåret inleds också det treåriga projektet Lärande arbetsplats som ska utveckla formerna för arbetsförlagt lärande i Norden. Både gymnasieelever och vuxna ska omfattas av projektet och ett av huvudmålen är att göra människor så anställningsbara som möjligt. Ett av fokusområdena är yrkesutbildningar inom hälsa och omvårdnad. Projektet leds av Skolverket.
Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet cirkulerar mellan de nordiska länderna och det är fem år sedan Sverige sist hade stafettpinnen. Under Norges ordförandeskap i fjol var temat Hållbar nordisk välfärd, och Sverige fortsätter där Norge slutade. Även inom detta område finns ett starkt fokus på hälsa och omvårdnad. De kommande åren kommer behoven av kvalificerad vårdpersonal vara stor i Norden och det blir nödvändigt att underlätta möjligheterna att arbeta i grannländerna. En noggrann kartläggning ska göras över vilka kvalifikationer som utbildningar i de nordiska länderna ger.
– Man ska också se vilka utbildningskrav som finns i de olika länderna, om några regler behöver förändras eller om man behöver komplettera något till en utbildning, säger Torun Rudin.
Vuxnas kunskaper kartläggs
PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är en studie ska kartlägga vuxnas kunskaper i alla OECD-länder. Programmet undersöker invånarnas förmåga att tillgodogöra sig vardaglig skriftlig och numerisk information. I november 2013 ska en internationell jämförande rapport publiceras, och ett nordiskt nätverk för PIAAC har etablerats. Resultaten från undersökningen ska offentliggöras i oktober 2013. Det nordiska nätverket kommer att arbeta vidare med resultaten.
Forskningen i Norden är ett annat viktigt område under ordförandeåret. För att stärka Nordens konkurrenskraft behöver länderna samarbeta inom alla forskningsområden. I rapporten ”Vilja till forskning?” från 2012 kartlades det nordiska samarbetet. Under ordförandeåret ska man bland annat diskutera hur forskningens infrastruktur kan förbättras i Norden. Med forskningsinfrastruktur menas hjälpmedel som underlättar forskningen inom alla forskningsområden, till exempel centrala forskningsanläggningar eller omfattande datanätverk.
På frågan vad Sverige vill uppnå med ordförandeåret i allmänhet och begreppet Ett minskat utanförskap i synnerhet, svarar Torun Rudin:
–Målet är ett fördjupat erfarenhetsutbyte: att lyfta goda praktiker och utveckla dem gemensamt. Precis som inom EU ska vi samarbeta för att lära av varandra.
Läs mer på svenska ordförandeskapets hemsida.
Europeiska verktyg
Förkortningar att hålla ett öga på framöver:
- ECVET: EU-rekommendation om meritöverföring för yrkesutbildning.
- EQAVET: EU-rekommendation om kvalitetssäkring av yrkesutbildning.
- EUROPASS: Kan användas av personer inom EU som på ett enkelt sätt vill visa vilka kvalifikationer och meriter de har.
- EQF: Den europeiska referensramen för kvalifikationer.
Den nordiska arbetsgruppen för NQF (Nationell referensram för kvalifikationer) anordnar i höst en konferens om vilken nytta och möjligheter de fyra verktygen kan få för individ, samhälle och arbetsliv.
