13/01/2025

Finland

Demokrati, Utbildningspolitik, Livslångt lärande

7 min.

Utbildning är ett viktigt verktyg för krisberedskap och resiliens när ordförandelandet Finland tar över stafettpinnen 2025

Nu är förberedelserna inför Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025 i full gång. Ulla-Jill Karlsson och Sini Keinonen är tjänstemän vid undervisnings- och kulturministeriet, och de delar glatt med sig av planerna. Det handlar om allt som kommer att göras inom utbildning och lärande för vuxna.

Ulla-Jill Karlsson

Ulla-Jill Karlsson från undervisnings- och kulturministeriet i Finland uppskattar det långa och goda samarbetet hon haft med NVL.

– Förberedelserna har gått bra. Vi har klart för oss vad vi vill lyfta upp, men vi är samtidigt måna om att kontinuiteten inom det nordiska samarbetet ska fortsätta. Vi tar vid där Sverige slutat och fortsätter deras arbete på ett smidigt sätt.

Det säger Ulla-Jill Karlsson som är tjänsteman vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland.

Sini Keinonen från samma ministerium arbetar med att koordinera själva programmet.

– Vi har fokuserat på att arrangera några övergripande aktiviteter som för samman utbildningssektorn på bred front, och de kopplar även ihop med kultursektorn och ungdomspolitiken.

Sini Keinonen
Sini Keinonen koordinerar utbildningsprogrammet under ordförandeskapsåret. Hon har tidigare arbetat vid Nordiska ministerrådets sekretariat som seniorrådgivare för utbildning.

Fokus på krisberedskap och resiliens

Finlands ordförandeskap genomförs på ett övergripande plan i samarbete med Ålands landskapsregering. De centrala frågorna är på grund av världsläget rätt självklara och givna (läs ordförandeskapsprogrammet för 2025 här.).

–  Den aktuella globala situationen kräver att vi inom alla sektorer inom Nordiska ministerrådet fokuserar på krisberedskap, demokrati och resiliens. Ett konkret exempel är en höstkonferens om medieläskunnighet och demokratiundervisning, som också tangerar just de här frågorna, förklarar Ulla-Jill Karlsson.

Hon betonar betydelsen av att alla medborgare, och i synnerhet de unga, får goda grundfärdigheter och utbildning, samt att de även får stöd i att utveckla ett kritiskt tänkande.

– Det här är en viktig del av vårt förebyggande arbete när det gäller krisberedskap. Det finns ett stort behov av att samhället ska kunna fungera så normalt som möjligt också i krissituationer, och det här blev tydligt redan under pandemin. Den trygghet man får via utbildningen och den gemenskap man har där spelar en viktig roll när det krisar.

Utbildning en faktor för resiliens

Ulla-Jill Karlsson understryker också betydelsen av att ett land har kunnig arbetskraft och en välutbildad och kompetent befolkning. Det här säkerställer försörjningsberedskapen också i en krissituation.

– I dagens informationssamhällen är högskoleutbildningens roll central, men vi behöver också personer som sköter om alla de tjänster som behövs för att samhället ska rulla, och där har yrkesutbildningen en viktig roll. Allt det här hänger ihop med välmående, resiliens och allting stöder varandra.

Sektorerna samarbetar

Sini Keinonen jobbar mycket mångsidigt med internationellt samarbete. Hon är också med i den nordiska ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning. Utifrån den koordinerar hon allt arbete som har med ordförandeskapet att göra mellan de tre substansavdelningarna för utbildning och forskning på ministeriet.

Hon har själv olika förväntningar när det gäller Finlands ordförandeskapsår.

– Jag hoppas att vi effektivt kan påbörja implementeringen av vårt nya nordiska samarbetsprogram som nu finns för tidsperioden 2025–2030. Där har målsättningen varit att stärka kontinuiteten och framförhållningen i vårt nordiska samarbete.

Utbildning och rörlighet i Norden

Ulla-Jill Karlsson anknyter till vår starkt föränderliga värld. I en sådan process är det viktigt att våra utbildningssystem producerar tillräckligt med kompetens.

– Vi vill säkerställa att unga får sin grundläggande utbildning och att utbildningsstigen är tryggad. PISA-undersökningarna visar att kompetensen inom läskunnighet, matematik och naturvetenskap går nedåt i de nordiska länderna, vilket är oroande.

I det här sammanhanget lyfter hon också fram betydelsen av vuxnas baskunskaper och hon nämner spontant det kontinuerliga arbetet som NVL gör för att stödja den utvecklingen.

Fortsatt samarbete med nya NLL

Ulla-Jill Karlsson ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under 2025 med nya NLL, som är en förkortning av Nordiskt nätverk för livslångt lärande.

– Traditionen har varit att vi alltid gjort något konkret tillsammans med NVL när Finland innehaft ordförandeskapet.

Hon säger att NVL:s roll i att främja livslångt lärande varit avgörande på många sätt. Nätverket med sin fasta bemanning har enligt Karlsson en flexibel modell som gör att man snabbt kan reagera och inkludera olika aktörer i samarbetet.

– NVL är ett nordiskt flaggskep i europeiska sammanhang. Jag har följt med NVL:s utveckling från starten. Det är en välfungerande och exceptionell modell.

Egna förväntningar

Inför 2025 finns det många förväntningar i luften. Sini Keinonen säger att hon tycker att det ska bli spännande att följa med hur nya NLL nu kommer att fortsätta sitt arbete med förnyat mandat.

– Jag hoppas också att vårt program ska intressera och involvera många människor, även om det är ett faktum att mycket händer och att det överlag finns ett stort utbud, avslutar Ulla-Jill Karlsson.

De båda kollegerna vill speciellt så här i början av 2025 lyfta fram det nordiska språkseminariet som ordnas den 1 april på Hanaholmen i Finland. Till seminariet kan man anmäla sig redan nu.

Axplock ur programmet för 2025

  • Nordiskt språkseminarium på Hanaholmen: Seminariet har titeln: Kan digitalisering rädda nordisk språkförståelse? Under seminariet behandlas deklarationen om nordisk språkpolitik, digitalisering i språkundervisningen samt hur man kan stärka de små språken i Norden med hjälp av språkteknologi. Målgruppen är nordiska aktörer som jobbar med språkfrågor och nordiskt samarbete.

    Seminariet ordnas den 1 april 2025. Läs mera och anmäl dig här.
  • Konferens om medieläskunnighet och demokratiutbildning: För hösten 2025 planeras en konferens med ett bredare perspektiv, där hela ministeriet är involverat.

    Konferensen ordnas i samarbete med Nationella audiovisuella institutet, Utbildningsstyrelsen, Nordisk kulturkontakt och Nordiskt nätverk för livslång lärande (NLL).
  • Expertmöte kring grön omställning. Ett helt nytt initiativ är en policyworkshop om kompetensförsörjning för grön omställning i Norden i oktober 2025. Det sker i samarbete med den nordiska ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning samt den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetslivet.

Nyeste artikler fra NVL

Närbild av ett ansikte med en rymdhjälm och digitala gränssnittselement reflekterade på visiret.

17/02/2025

Norge

6 min.

Norsk karriärvägledning hjälper arbetssökande att med hjälp av AI-teknologi och ett användarvänligt gränssnitt identifiera och formulera generella kompetenser. Även de med liten erfarenhet från arbetslivet kan få hjälp.

Grupp volontärer i blå tröjor som sorterar matvaror och granskar en checklista i en lagerlokal.

13/02/2025

Danmark

7 min.

Danmark erbjuder kostnadsfri individuell kompetensvurdering (IKV), där både formella och informella färdigheter erkänns. Med det digitala verktyget Min Kompetencemappe kan
medborgare kartlägga sina kompetenser och använda dem för jobb eller utbildning, vilket stöder landets satsning på livslångt lärande.

Magni Højgaard

11/02/2025

Færøerne

7 min.

Færøske Magni Højgaard har i radioens debatprogram, Breddin, brugt ordet vilst, faret vild, eller lost på engelsk gamer-sprog, i en karakteristik af en del unge, der er i udkanten af det etablerede uddannelsessystem.

Share This