”Begreppet livslångt lärande behöver fyllas med substans”

 

Att göra skillnad. Det är Svante Sandells viktigaste drivkraft i sitt arbete. Tidigare, när han var lärare och rektor, såg han möjligtvis tydligare resultat av sitt arbete än idag. Som byråkrat på myndigheter har han blivit en spindel i nätet inom vuxenutbildning och validering i Sverige.

 
Foto: Marja Beckman

Det är en konstig dag i mars, med Corona-utbrott i Norden. Att åka tåg från Stockholm till Västerås känns oväntat riskfyllt.

På Myndigheten för Yrkeshögskolan är korridorerna halvtomma. Svante Sandell, som brukar resa mycket i arbetet, har tvingats ställa in den närmaste tidens konferenser.

Svante Sandell var NVL-koordinator i fyra år, mellan 2015 och 2019. Då arbetade han som undervisningsråd på Skolverkets vuxenutbildningsenhet. På NVL har vi lärt känna honom som en social och vänlig man med stort engagemang och genuint kunnande inom vuxnas lärande. Svante är utbildad ämneslärare inom historia, religion och samhällskunskap och har även läst den statliga rektorsutbildningen. Han berättar att han alldeles nyligen mötte en före detta elev som sa att det var hans förtjänst att hon valde att bli lärare.

– Då blir man lite stolt. Att någon även i dessa tider vill bli lärare. Med risk för att låta som en klyscha så är det ju världens viktigaste jobb, säger han.

En av Svantes starkaste drivkrafter är att göra skillnad. När han var lärare var det lättare att se konkreta resultat av arbetet. Yrkesvalet har påverkats av att han i mitten av 1980-talet arbetade på ett hem som tog emot gatubarn i Colombia. Svante, som var i 25-årsåldern, bodde på hemmet dygnet runt i nio månader. Hans roll var att vara med barnen dygnet runt så han var med dem när de gick i skolan på förmiddagarna.

– Du lär dig något om dig själv när du jobbar i en så utsatt miljö. Du värdesätter saker på ett vardagligt sätt och får ett perspektiv på drivkraften att förändra sitt liv och vilja lära och förstå, även helt utan resurser. Vi tappar ibland bort att vi bor i ett otroligt välmående land med enorma resurser. Jag har burit med mig den här tiden i vad jag än har gjort.

På senare år har han lämnat skolans värld och istället har arbetat som undervisningsråd och utredare på myndigheter. Det har andra fördelar. Nu kan han vara med och fatta beslut som öppnar för möjligheter för lärarna. Han hoppas kunna göra avtryck på en högre strukturell nivå.

Svante Sandell pendlar dagligen från Norberg till kontoret i Västerås. Idag pendlar han ”bara” två timmar om dagen, halva tiden jämfört med när han arbetade på Skolverket i Stockholm. Han är väl förankrad i Norberg och har aldrig haft några planer på att flytta närmare jobben.

Tankar om Norden

Som NVL-koordinator hade Svante kontinuerlig kontakt med nordiska kollegor. Han fick också möjlighet att se många delar av Norden.

Vad tänker du när någon säger Norden?

– Jag är jättefärgad av erfarenheterna från NVL-samarbetet. Jag slogs ofta av hur mycket vi har att lära av varandra. Vi har haft en gemensam arbetsmarknad sedan 1954 och vi står nära varandra, men det slog mig också att vi har väldigt olika system inom utbildning. Men om allt var likt skulle det inte vara lika givande.

– Jag har rest mycket i Norden. Det är ett spännande område att resa i, man gör ständigt nya upptäckter och blir aldrig mätt. Jag är fascinerad av de nordligaste delarna av många skäl. Jag var på Jokkmokks marknad och det var en uppvisning i samisk kultur, både norsk, svensk och finsk. Det var inte bara vackra naturscener, jag var också fascinerad av befolkningen, hur de klarar att leva i ett så nordligt, ofta arktiskt klimat.

Svantes nu 90-åriga pappa kommer från en svensktalande del av södra Finland, Nylands län. Hans svärföräldrar kommer från det svensktalande Österbotten och där tillbringar familjen en del av somrarna.

Både pappan och svärföräldrarna kom som arbetskraftsinvandrare till Sverige på 1950-talet. När Svante växte upp i bruksorten Frövi på 1960-talet där det bodde många finska invandrare. Närliggande Fagersta är ett av Sveriges finska förvaltningsområden, vilket innebär att sverigefinnarna har vissa lagstadgade språkliga rättigheter.

Spindel i nätet

Svante Sandells arbetsdagar varierar. Han arbetar med nationella uppdrag som är utlagda på Myndigheten för yrkeshögskolan och har mycket kontakt med personer som arbetar med exempelvis kompetensförsörjning och validering vid andra myndigheter eller ute i regionerna. Vanligtvis reser han också mycket och deltar på seminarier och konferenser i landet.

– Däremellan ska jag läsa mycket och förhålla mig till olika förslag och texter. Jag är ofta en spindel i nätet, säger Svante som gillar variationen mellan att sitta på kontor och att vara ute och träffa folk.

I januari anordnades en nationell konferens i Växjö med anledning av att Valideringsdelegationen hade presenterat sina förslag på hur Sverige ska arbeta med validering. Representanter från Norge och Island var där och berättade hur de arbetar med kompetensförsörjning och validering. Många fick intrycket att Sverige ligger långt efter sina nordiska grannar när det gäller validering, men Svante Sandell vill gärna framhäva att Sverige arbetat fram ett 25-tal olika modeller för branschvalidering.

- Kruxet är inte att vi är specifikt långt efter utan att vi måste bli bättre på att bygga bryggor mellan branschvalidering och utbildningsvalidering, som bygger på Skolverkets kursplaner. Vi måste också öka antalet valideringar.

– Idag är utbildning för vuxna mycket mer synligt jämfört med för några år sedan. Begrepp som livslångt lärande har fyllts med mer substans. En av EU:s nyckelkompetenser är att lära sig att lära. Att tidigt förstå och skaffa sig strategier för att bli duktig på att lära sig själv. Hitta en balans mellan det du kan göra själv och det du kan få hjälp med. Alla har inte samma resurser, så det behövs en infrastruktur som stödjer det livslånga lärandet. Jag drömmer om att alla ska få ett ”lärandekonto” som kan användas under hela livet utifrån behov och intressen hos varje individ, säger Svante Sandell.

Struktur och strategi behövs

Ett problem är att det inte är de som mest behöver fortbildning som som får tillgång till det. Ju högre utbildningsnivå du har, desto mer fortbildning får du.

– Det är något att fundera över i ett välmående land, om det ska vara så. Det bör finnas en struktur och en strategi för livslångt lärande-mål, säger Svante Sandell.

Svante jobbar visserligen med yrkesutbildning, men han vill också lyfta bildningen i sig. Fokus har länge varit på att göra folk anställningsbara och det är viktigt, men det finns också andra värden.

– Vi behöver också fokus på att växa som människa, vara en del av ett demokratiskt samhälle. Jag bor i Bergslagen och ser strömningar som tyvärr får inflytande på befolkningen. Bildningsfrågan är lika viktig för den formella utbildningen som för folkbildningen. Bildning är inte inte enbart klassisk skolning, det är att förstå det samhälle och de människor som är omkring en.

Om han fick jobbet som nordisk minister för vuxnas lärande skulle han arbeta för ett bättre samhällsklimat genom ett brett folkbildningsarbete. 

Faktaruta

Namn: Svante Sandell
Nuvarande yrkestitel: Utredare på Myndigheten för Yrkeshögskolan, enheten för arbetslivets kompetensförsörjning.
Tidigare yrkesroller: Fram till 1 september 2019 var Svante undervisningsråd på Skolverket och NVL-koordinator med ansvar för nätverken inom validering och grundläggande färdigheter för vuxna. Innan dess var han bland annat lärare inom historia, religion och samhällskunskap på komvux samt rektor i Fagersta i norra Västmanland.
Högsta formella utbildning: Ämneslärarutbildning och det statliga rektorsprogrammet.
Genomförda nordiska uppdrag de senaste åren: Som NVL-koordinator 2015–2019 var Svante ansvarig för valideringsnätverket och nätverket för grundläggande färdigheter.
Aktuellt projekt: Svante har nyligen ansökt om att driva ett Erasmus+-projekt för att arbeta med referensramarna för kvalifikationer enligt nationella kvalifikationsramverk, NQF.

- Idag säger sig många ha olika sanningar, men det är viktigt att vi är överens om vissa värden, säger han.

Ett annat problem är att även om vi ligger bra till i PIAAC-undersökningarna står många för långt ifrån de mest grundläggande kompetenserna när det handlar om att läsa, skriva, och digitala kompetenser.

– Cirka 25 procent av en årskull går inte ut gymnasiet med grundläggande betyg. Och vad säger branscherna? Det är svårt att få jobb om man inte har en fullständig gymansieutbildning.

– Det är en fara om alla ska passa in i en mall. Ett kargt och ogästvänligt samhälle. Många grupper kan hamna utanför, och det har inte bara med språk och invandring att göra, betonar Svante Sandell.

Samtalstiden börjar ta slut och Svante ska fara hem till Norberg. På tåget läser han ofta skönlitteratur, berättar han. En favorit är den norska författaren Roy Jacobsen. Han vill också tipsa om idéhistorikern Sverker Sörlins debattbok ”Till bildningens försvar” som ger starka argument för det vi just talade om.

Det är nog ingen kvalificerad gissning att ännu fler kommer att få behov av livslångt lärande när coronaviruset har lämnat Norden.