”Det digitala språnget kommer att gynna oss lång tid framöver”

 

Hur arbetar den svenska regeringen med vuxnas lärande, validering och fortbildning?

 
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kristina Persdotter är statssekreterare hos Sveriges utbildningsminister Anna Ekström. DialogWeb har intervjuat henne via e-post och bland annat frågat hur regeringen arbetar med vuxenutbildning, validering och fortbildning, samt hur vi ska fånga upp de elever som saknar digital kompetens.

Det har ju varit en speciell vår, då vuxenutbildare snabbt har tvingats gå över till digital undervisning. Vad tycker du har fungerat bra respektive mindre bra med den snabba övergången?

– Det digitala språng detta har inneburit för hela utbildningsväsendet kommer att gynna oss under lång tid framöver. Elever och lärare gjorde en imponerande snabb omställning och överlag har det fungerat väl. Samtidigt ser vi att de som klarat omställningen sämst, och där elever till och med på vissa håll i landet inte längre återfinns i utbildning, är inom sfi, grundvux och även komvux som särskild utbildning även om den sistnämnda inte omfattades av rekommendationen om distans. Det är en fråga om dessa elevers möjligheter att ta del av utbildning på distans men också en fråga om vilka digitala hjälpmedel som finns tillgängliga för eleverna inom dessa utbildningar.

Jag lyssnade på ViS-podden, där Anna Ekström sa att Skolverket har fått i uppdrag att göra en lägesbedömning och -analys av vilka konsekvenser den här snabba omställningen har haft för vuxenutbildningen. Kan du berätta något mer om denna analys? Med de erfarenheter ni fått, vad hade ni velat göra annorlunda, och vad kommer ni att tänka på nästa gång något liknande händer?

– Ja, Skolverket har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera de konsekvenser pandemin haft på skolväsendet inklusive vuxenutbildningen. Det ska göras brett. En viktig del för oss i den uppföljningen är hur den snabba omställningen av vuxenutbildning påverkat de vuxna som har kort skolgång sedan tidigare och vilka förstärkningar som kan behövas för att den gruppen ska klara sig bättre vid en liknande situation i framtiden.

– Något vi också tänkt mycket på är att vi hade velat ge skolorna bättre planeringsförutsättningar. Rekommendationen om att gå över till distansundervisning för gymnasiet och utbildning för vuxna beslutade av Folkhälsomyndigheten den 17 mars och började gälla dagen därpå. Det var naturligtvis mycket tufft för skolorna att ställa om över en natt, men i det läget var det för bråttom för att ge mer tid. För att ge bättre planeringsförutsättningar så kommunicerade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten upphävandet av rekommendationen om distans drygt två veckor innan den hävdes. Det var ett viktigt lärande under innevarande situation och när tiden fanns.

Fler grupper har nåtts med distansundervisning

Tror du att vuxenutbildningen kommer att se annorlunda ut nu när digitaliseringen har fått en skjuts framåt? Om ja, på vilket sätt?

– Ja, jag tror att vi kommer se än mer av distansutbildningar efter detta. Flera kommuner jag varit i kontakt med beskriver att de har nått grupper som de inte tidigare nått, inte minst vuxna med jobb och barn som vill ställa om i arbetslivet och som får praktisk möjlighet att göra det när det kan ske hemifrån köksbordet. Den omfattande distansundervisningen har också gjort att metoderna utvecklats och att vi även fått en större förståelse för vad som kan göras väl på distans och vad som görs bäst i närundervisning.

De elever/deltagare som har behov av särskilt stöd, till exempel de som har låg eller ingen utbildning från hemlandet, så kallade alfadeltagare, har ofta drabbats hårt av pandemin och missat sina studier. Har ni några planer på att följa upp detta, och i så fall hur?

– Ja, det är en viktig del av Skolverkets uppdrag att följa upp och utvärdera de konsekvenser pandemin haft på skolväsendets samtliga delar. Här behöver vi få bättre kunskap om vilka behov som finns i olika elevgrupper för att kunna veta på vilket sätt dessa kan stöttas och vara bättre rustade framöver. Till exempel kan digital kompetens vara något som bör komma in i ett tidigare skede och i högre utsträckning i undervisningen även för de som har låg eller ingen utbildningsbakgrund.

NVL släppte nyligen en rapport om grundläggande färdigheter inom digitalisering. Vi såg till exempel i våras att ovanligt många från utsatta områden dog i Covid 19, delvis på grund av att de inte hade tillräckliga kunskaper eller grundläggande digitala färdigheter och nåddes därför inte av den information som spreds. NVL:s rapport beskriver också en annan utmaning: Lärare inom vux saknar digitala kunskaper, vilket medför att eleverna inte heller får dessa med sig. Finns det från Utbildningsdepartementets håll några planer på åtgärder för ökade grundläggande digitala färdigheter, både när det gäller att ta till sig samhällsinformation och lärares kompetens?

– Jag skulle säga att det är för tidigt att uttala sig om varför fler från utsatta områden drabbades av pandemin. Men oavsett det är ju frågan om digital kompetens mycket relevant. Vad gäller frågan om grundläggande digitala färdigheter så vill jag lyfta fram möjligheten för elever att läsa orienteringskurs inom komvux med syfte att få grundläggande digital kompetens. För lärare ger staten möjlighet till kompetensutveckling inom det digitala området inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen som innefattar den kommunala vuxenutbildningen på samma sätt som övriga skolväsendet.

”Valideringsarbetet behöver en skjuts framåt”

I Valideringsdelegationens betänkande som kom i vintras finns bland annat ett förslag på att alla kommuner ska ha skyldighet att erbjuda validering, i stället för som nu, att det är frivilligt såvida man inte sökt och fått statsbidrag. Hur resonerar ni kring detta förslag?

– Valideringsarbetet behöver få en skjuts framåt i Sverige. Vi bereder nu detta förslag i Regeringskansliet och kommer återkomma i frågan under nästa år.

Vi har tittat en del på hur grannländerna har arbetat med validering. På Island har man till exempel ett utvecklat en valideringsprocess där studie- och yrkesvägledningen finns med i hela processen. Hur mycket tittar ni på andra länder och har det i så fall påverkat ert arbete på något sätt?

– Valideringsdelegationen som utarbetat förslagen till regeringen har noga studerat arbetet med validering i våra grannländer, de har i mycket kommit längre och vi har att lära från dem.

På senare år har arbetsmarknadssektorn och utbildningssektorn börjat närma sig varandra allt mer, allt fler utbildningar anpassar sig efter arbetsmarknadens behov. Har du några tankar på hur detta samarbete kan utvecklas ännu mer?

– Ja, här vill regeringen göra mer och det tydligaste uttrycket för det är den av regeringen tillsatta utredningen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning som i juni lämnade sitt betänkande och som nu är ute på remiss till den 30 november. För gymnasieskolans del finns det förslag som innebär att utbildningarna ska dimensioneras inte bara efter elevernas önskemål utan också efter arbetslivets behov. För vuxenutbildningens del finns förslag som innebär att tillgången till och bredden av yrkesutbildning i komvux skulle öka.

Visst stöd för vidareutbildning finns

Denna pandemi har aktualiserat frågan om att lära hela livet. Hur underlättar ni för människor i olika åldrar att ställa om och hitta sätt att anpassa sig till nya villkor på arbetsmarknaden? Finns det till exempel några planer för ekonomiskt stöd till vuxna som är intresserade av att utbilda sig till ett yrke där det finns stora rekryteringsbehov (att behöva leva på studielån kan ju vara ett hinder för en vuxen som har bostadslån och dylikt)?

– Den som jobbat tidigare och precis innan studierna haft en inkomst som överstiger cirka 200 000 per år har redan idag möjlighet att få ett tilläggslån för att kunna klara högre levnadsomkostnader såsom en dyrare bostad. Därtill kan den som är 25 år eller äldre och studerar på grundläggande eller gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskola, under vissa förutsättningar få en högre bidragsandel inom studiemedlen. Och just till bristyrket lärare ges också den högre bidragsandelen om lärarstudierna sker via en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Regeringen har också precis (21 september) i budgetpropositionen för 2021 presenterat att åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd bör höjas för att förbättra möjligheterna till att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna.

Det finns en del oro att detta nya fokus på yrkesutbildning och anställningsbarhet riskerar att gå ut över skolans demokratiuppdrag, det vill säga att elever ska få en grundläggande bildning. Dessutom kom nyligen två Novusundersökningar som visar att unga i Sverige är för dåliga på att uttrycka sig i skrift. Hur resonerar ni kring detta på Utbildningsdepartementet?

– God läs- och skrivförmåga är nödvändig för delaktighet i ett demokratiskt samhälle som bygger på skriftspråklig kompetens. För att kunna argumentera och aktivt delta i olika beslutsprocesser krävs både förmåga att uttrycka sig, få andra att lyssna och att kritiskt kunna läsa olika texter. Elevers läs- och skrivförmåga är nära sammanhängande. Vi ser sedan några år tillbaka att de svenska elevernas läsförmåga ökar efter att innan dess ha sjunkit. Regeringen har gjort flera insatser för att ytterligare höja elevernas läs- och skrivförmåga, några som kan nämnas är 1) läsa-skriva-räkna-garantin i förskoleklassen och i lågstadiet, 2) stora statliga fortbildningsinsatser av förskollärare och lärare t ex Läslyftet, 3) skrivit fram ”gemensam och enskild läsning” och ”gemensamt och enskilt skrivande” i det centrala innehållet för samtliga årskurser i grundskolans kursplan, 4) reviderat förskolans läroplan för att bl a stärka språkutvecklingen, 5) satsningar på skolbibliotek och uppdrag till Skolverket att stärka läslovet för att bland annat öka eleverna läsintresse.

Mer vuxenpedagogik utreds

De som läser på lärarutbildningen idag får väldigt lite förberedelse i att undervisa vuxna, trots att det ofta är annorlunda jämfört med att ha barn och unga som elever. Finns det några diskussioner om mer utbildning i vuxenpedagogik?

– Ja, det är en viktig fråga och regeringen har därför gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga och analysera hur universitet och högskolor inom ramen för ämnes- och yrkeslärarutbildningarna förbereder studenter för arbete i kommunal vuxenutbildning utifrån kraven i högskoleförordningen, som bland annat anger att studenten ska visa kännedom om vuxnas lärande. Syftet med uppdraget är att ge en översiktlig nationell bild och bidra till lärosätenas kvalitetsutvecklingsarbete.

Intervjun gjordes via e-post av Marja Beckman

Länkar:

ViS-poddens intervju med Anna Ekström.

NVL:s rapport om digital kompetens för vuxna i Norden.