”Jämlikhet är bäst för alla”

 

 

De senaste decennierna har den nordiska välfärdsmodellen ifrågasatts från många håll, bland annat med motiveringen att den skapar en passiv, bidragsberoende befolkning. Det västerländska samhället i allmänhet har gått mot att bli mer marknadsliberalt.
Boken ”Jämlikhetsanden” (”The spirit level”) kom ut i Storbritannien 2009 och översattes till svenska 2010. Eftersom de nordiska ländernas välfärdssystem har en framträdande plats i boken orsakade den en intensiv debatt i Norden. Forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett redovisar en diger mängd forskningsresultat som alla leder till slutsatsen att samtliga grupper i samhället faktiskt mår bättre av ökad jämlikhet, även de rika. En anledning är att vi människor är djupt sociala och att det är viktigt att känna sig delaktig och att ha förtroende för andra. Med stor ojämlikhet skapas hierarkier och rädsla. Och det tycks vara själva ojämlikheten som är problemet. ”Det viktiga är var vi befinner oss i relation till andra i vårt samhälle”, skriver Wilkinson och Pickett.



Bättre studieresultat i jämlika länder

Wilkinson och Pickett undersökt 23 rika länder, däribland Sverige, Danmark, Finland och Norge. Island uteslöts för att landet saknar statistik över inkomstskillnader. Det framgår tydligt att länder med stora inkomstskillnader också har större sociala och hälsorelaterade problem. Det handlar om såväl medellivslängd som problem med fetma, tonårsgraviditeter, våld, psykisk sjukdom och en allmän upplevelse av ”lyckonivå”.
När det gäller utbildning är det kanske ingen överraskning att barn till välutbildade föräldrar har större chanser att själva utbilda sig. Däremot visar Wilkinson och Pickett att utbildningsframgångar också beror på vilket land man bor i. I en jämförelse av resultat i läsförmåga mellan Finland, Belgien, Storbritannien och USA kan man se att de mer jämlika länderna Finland och Belgien ligger en bra bit över de mer ojämlika Storbritannien och USA i samtliga resultat. Dessutom är skillnaden mellan de sämsta och de bästa resultaten betydligt större i de ojämlika länderna.

Stark statsmakt inte nödvändig

Flera forskare visar också att länder där välfärdsstaten har en lång historia oftast får bättre resultat; Sverige och Finland ligger till exempel långt över Grekland och Portugal när det gäller läsförmåga bland femtonåringar. Men, som författarna skriver: En stark statsmakt är kanske inte nödvändig för att uppnå fördelarna med ett mer jämlikt samhälle. I Japan är de offentliga sociala utgifternas andel av bruttonationalinkomsten mycket låg jämfört med andra större industriländer. Däremot är inkomstskillnaderna inte så stora i Japan och detta är enligt boken en viktig orsak till att Japan har så få hälsorelaterade och sociala problem. Samma sak gäller den amerikanska delstaten New Hampshire som når sin höga grad av jämlikhet genom ”en ovanlig utjämning av marknadsinkomsterna”. Det är den slutliga jämlikhetsnivån som är avgörande – inte vägen dit, konstaterar författarna.

Ambivalens till materiella tillgångar

I bokens inledning berättar Wilkinson och Pickett om rapporten ”Yearning for balance” från Harwood Institute for Public Innovation i USA. Enligt rapporten var en stor andel av befolkningen djupt ambivalent till rikedom och materiella tillgångar och önskade att samhället skulle ”ändra kurs från girighet och överflöd mot en livsstil som var mer inriktad på värderingar, gemenskap och familj”. Men de trodde inte att andra kände på samma sätt och resultatet var att de ofta kände sig isolerade.
”Jämlikhetsanden” har skapat mycket debatt i Sverige. Det är kanske inte så förvånande att den hyllas från dem som står till vänster på den politiska skalan och ifrågasätts från högerhåll.
De som är mest positiva till boken hoppas att dess noggrant genomförda forskningsresultat ska förändra tidsandan och få människor att bry sig mer om varandra.

Länk:
Förlaget som ger ut Jämlikhetsanden i Sverige har samlat många debattinlägg om boken här:
www.karnevalforlag.se/bocker/jamlikhetsanden