”Utbildningen i validering gav mig en otrolig skjuts framåt”

För komvuxläraren Nina Lindberg blev utbildningen i validering både en aha-upplevelse och en bekräftelse på att hon tänkte rätt.

 
Nina Lindbergs elever har arbetat som barnskötare en tid och är ofta bra på att bemöta olika sorters människor och att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera, men de saknar teoretiska kunskaper. Foto: Pixabay Nina Lindbergs elever har arbetat som barnskötare en tid och är ofta bra på att bemöta olika sorters människor och att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera, men de saknar teoretiska kunskaper. Foto: Pixabay

Katarina ”Nina” Lindberg är lärare på barn- och fritidsprogrammet på komvux i Sundsvall. Hon har arbetat med validering sedan 2017 och hösten 2020 läste hon uppdragsutbildningen Validering i praktiken på Linköpings universitet. Uppdraget kommer från Skolverket.

– Det var väldigt intressant att läsa utbildningen, jag fick några aha-upplevelser, men också bekräftelse på att vi tänker rätt. Det var även bra att jag kunde koppla examinationsuppgifterna direkt till det jag gör i jobbet, säger Nina Lindberg.

När hon började arbeta på komvux i Sundsvall hade ingen tidigare jobbat med validering på barn- och fritidsprogrammet.

– Jag har byggt upp allt själv och ibland undrat om jag gjorde rätt. Utbildningen gav mig en otrolig skjuts framåt.

Uppdragsutbildningen leds av Per Andersson, professor vid Linköpings universitet och aktiv i NVL:s valideringsnätverk. Den bygger på den nordiska kvalitetsmodellen som består av åtta steg, från att samla in information till uppföljning.

– En kollega började titta på dokumentationen medan jag tittade närmare på kartläggningsprocessen. Vi började med det direkt medan vi gick utbildningen, säger Nina Lindberg.

Huvuddragen i den nordiska kvalitetsmodellen:

 
  • Samla in information
  • Vilka förutsättningar finns?
  • Dokumentation
  • Samordning
  • Vägledning
  • Kartläggning
  • Bedömning
  • Uppföljning

Oavslutad gymnasieutbildning

Flera av hennes elever har en oavslutad utbildning från ungdomsgymnasiet.

– De kan ha behövt kliva av utav olika anledningar, tyvärr ofta på grund av psykisk ohälsa eller mobbning, säger Nina Lindberg som själv har samarbetat med ungdomsgymnasiet och har sett att många unga har svårt att klara kraven och det höga tempot.

Eleverna har sedan vikarierat som barnskötare och kommer till komvux för att validera sina yrkeskunskaper och läsa in de kurser de saknar för att fullfölja sin utbildning. De elever som har arbetat en tid som barnskötare är ofta bra på att bemöta olika sorters människor och att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera. Dessa kunskaper bedöms i samarbete med handledarna på arbetsplatserna. För att kunskaperna ska kunna motsvara en utbildning krävs även teoretiska kunskaper.

– Barn och fritidsutbildningen är inte alls så praktisk som exempelvis kock- eller frisörutbildningen, säger Nina Lindberg.

nina-lindberg.jpg Nina Lindberg arbetar med att validera elever som läser barn- och fritidsprogrammet på komvux i Sundsvall. En stor del av hennes arbetsdagar ägnas åt bedömningssamtal med elever. Foto: Privat

Mer samtal än förhör

Arbetet med validering är väldigt individuellt, så Nina Lindbergs klasser kan inte vara för stora. Hon konstruerar uppgifter till eleverna och prövar hur mycket de kan i varje kurs. Det kan till exempel handla om att självskatta sina kunskaper. Sedan har hon individuella samtal med eleverna där hon ställer olika frågor för att kunna bedöma kunskaperna och om de uppfyller det som står i läroplanen.

– Det är mer som ett samtal än ett förhör, då blir det mer avslappnat för eleven. Det brukar bli ganska långa samtal, från en och en halv till två timmar, berättar hon.

Det senaste pandemiåret har samtalen ägt rum digitalt via videosamtal. Även undervisningen har varit digital. Det har varit svårt för vissa elever, bland annat utlandsfödda med lägre språkkunskaper.

– Även om jag försöker anpassa min undervisning och prata långsamt gör ju inte de andra i gruppen alltid det, konstaterar hon.

Distansundervisning kan också försvåra för de elever som har ”dålig motor”.

– Att de läser på komvux betyder ibland att de inte riktigt mäktat med skolan, de finns hos oss av en anledning, säger Nina Lindberg som är kritisk till att det finns flera betygskriterier på komvux. Hon tycker att det kunde räcka med godkänt eller icke godkänt.

I höst ska flera av Ninas kollegor gå utbildningen. Skolledningen är positiv.

– Utbildningen ger tyngd, det passar rektorer som gillar vetenskapliga fakta, säger hon.

Önskar samarbete med Island

Den 13 april anordnade Skolverket och NVL en välbesökt digital konferens med fokus på validering och vägledning i kommunal vuxenutbildning. Nina Lindberg var en av deltagarna. Två föredragshållare kom från andra nordiska länder: Island och Norge. De berättade hur de arbetar med validering och vägledning i sina respektive länder.

– Jag tycker att konferensens helhet var bra, det fanns många olika infallsvinklar på ämnet, säger Nina Lindberg och berättar att komvux i Sundsvall håller på att undersöka om de kan söka medel till ett Nordplus-projekt, där de vill samarbeta med Island. På Island har arbetet med att involvera studie- och yrkesvägledare i valideringsprocessen kommit längre än i Sverige. Även i Sundsvall vill Nina Lindberg att vägledarna på sikt ska bli bättre på validering.

– Det är förstås ett otroligt jobb att komma igång, men jag vill att studie- och yrkesvägledaren gör en fördjupad kartläggning redan innan eleven skrivs in på kurserna. Det händer ganska ofta att jag märker att mina elever redan kan det som lärs ut på en kurs, och det är slöseri med resurser och kan även påverka elevens möjligheter att få studiemedel.

Nina Lindberg höll själv ett kort anförande på konferensen, där hon berättade om sina erfarenheter av uppdragsutbildningen. Efter det har hon blivit kontaktad av flera kollegor som vill veta mer om hur de arbetar i Sundsvall.

– Folk har hört av sig från olika delar av landet, från Gotland till Skellefteå, berättar hon.