”Vi måste prata mer om vuxenutbildning och sfi”

Sfi, svenskundervisning för invandrare, är vildvuxet och ojämlikt. I en ny statlig utredning föreslås att sfi görs om från grunden.

 
Sveriges utbildningsminister Anna Ekström tog emot Kliva-utredningens betänkande vid en pressträff den 1 december. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet Sveriges utbildningsminister Anna Ekström tog emot Kliva-utredningens betänkande vid en pressträff den 1 december. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kvaliteten i sfi-undervisningen är inte likvärdig utan beror i hög grad på var i Sverige du bor. En stor andel av sfi-lärarna saknar utbildning i svenska som andraspråk. Parallellt med detta pågår en allmän debatt och andra utredningar där det föreslås att kraven ska skärpas på att invandrare ska kunna svenska, både för att få försörjningsstöd och för att bli medborgare.

Karin Sandwall ansvarade för den statliga utredningen ”Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk”. Den 1 december överlämnades den så kallade Kliva-utredningen sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström.

Skapade hashtaggen #Börjapratavux

NVL bokade ett videosamtal med Karin Sandwall och Lillemor Malmbo, sfi-lärare och facklig representant för Lärarförbundet i Umeå. Lillemor har tidigare haft ett uppdrag för Nationellt center för svenska som andraspråk där Karin är föreståndare. De har båda synts och hörts i debatten om sfi och vuxenutbildning. Karin skapade hashtaggen #börjapratavux på Twitter, i hopp om att fler ska prata om vuxenutbildning. Skol- och utbildningsfrågor förekommer ofta i den officiella debatten, men då handlar det nästan alltid om grundskolan, gymnasiet eller högre utbildningar.

Karin Sandwall är glad att hon och hennes arbetslag fick möjlighet att utreda sfi från grunden. Utredningens uppdrag var att analysera förutsättningarna för att sfi-elever ska kunna erbjudas en utbildning av god kvalitet som motsvarar deras behov och förutsättningar. Dessutom ska genomströmningen inom sfi förbättras, och det ska bli lättare för eleverna att gå vidare till, eller kombinera med andra vuxenutbildningar. Eleverna har rätt till 15 timmars undervisning i veckan i genomsnitt, men det är inte alla som får det.

Faktaruta

Hela utredningen finns här

Utredningen gjorde en enkät som visar att en del skolchefer inte vet vem som är huvudman för sfi i deras kommun. Sfi kan anordnas på flera olika sätt och av ett flertal utförare i samma kommun. Det kan leda till att styrningen och ansvarsförhållanden kan bli oklara, oavsett om sfi ges i kommunal egenregi eller upphandlas. Det är dock alltid kommunen som är huvudman; själva namnet komvux står för kommunal vuxenutbildning.

– Oavsett vem som driver utbildningen är huvudmannen alltid ansvarig för kvalitén på utbildningen. Huvudmannen ska se till att lärarna har rätt kompetens och att undervisningen utformas utifrån forskning och beprövad erfarenhet, säger Karin Sandwall.

Hon berättar vidare att hon har träffat rektorer inom komvux som är uppgivna över att beslutsfattarna i kommunen inte vill ta till sig deras argument och erfarenhet. Avtalen som skrivs vid upphandlingarna kan också skapa hinder för bättre sfi. Det finns till exempel avtal som anger att sfi-verksamheter som stänger för kompetensutveckling av lärarna förlorar ersättning.

vi-måste prata-mer-om-vuxenutbildning-och-sfi-lillemor.jpg
  Karin Sandwall. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Anlitade rättslig expert

För att gå till botten med vad som gäller vid upphandling av sfi bad utredningen om ett rättsutlåtande om upphandling, valfrihet och auktorisationssystem inom vuxenutbildningen. Utlåtandet menar att skollagsreglerad vuxenutbildning sannolikt ligger inom det upphandlingspliktiga området som omfattas av nationella och EU-rättsliga upphandlingsregler.

– Det är alltså sannolikt möjligt att upphandla vuxenutbildning, men då måste det förstås göras på ett bra sätt. Det finns generellt en ganska stor okunskap om komvux uppdrag på ledningsnivå. Flera av våra förslag avser därför att stärka huvudmannens förmåga och vilja att ta sitt ansvar, bland annat för bättre beställarkompetens. Såväl Skolinspektionen som Skolverket föreslås få stärkta uppdrag, berättar Karin Sandwall. Lillemor Malmbo säger:

– Jag är ändå fortsatt oroad. Om kunskapsläget är skralt hos huvudmannen, vem ställer krav på huvudmannen? Det sitter rektorer och lärare ute i kommunerna och är bekymrade och ledsna över att inte bli lyssnade på. Utredningen är en gedigen genomlysning av problematiken, men om inte intresset finns i samhället har våra elever ingen chans. De är inte grundskoleelever med resursstarka föräldrar som kan skriva insändare. Det blir bara tyst.

vi-måste prata-mer-om-vuxenutbildning-och-sfi-karin-sandwall.jpg
  ”Utredningen är en gedigen genomlysning av problematiken, men om inte intresset finns har våra elever ingen chans. De är inte grundskoleelever med resursstarka föräldrar som kan skriva insändare. Det blir bara tyst”, säger sfi-läraren Lillemor Malmbo. Foto: Privat

Bättre individanpassning

Sfi får ofta kritik för sin ineffektivitet och att en grupp elever går där år efter år. Utredningen har flera förslag för bättre individanpassning, bland annat kartläggning av elevernas litteraciteter. Förslaget om en tidsgräns på fyra år för studierna kan också bli en sporre för huvudmannen att se till att utbildningsanordnarna i än högre grad utgår från elevernas förutsättningar. De individer som behöver längre tid ska dock ha möjlighet till det.

Genom individuella studieplaner och progressionsplanering blir det lättare att se vad som försvårar en elevs progression.

– Utredningen lägger flera förslag som kommer att bidra till att alla elevernas kunskaper och färdigheter kan tas tillvara i undervisningen. Det gör det också lättare att tidigare upptäcka sådant som kan försvåra progressionen, till exempel hörselnedsättning eller trauma, säger Karin Sandwall.

Lärarnas arbetsbörda ska inte öka

Karin Sandwall är noga med att understryka att syftet inte är att öka lärarnas arbetsbörda med mer dokumentation och pappersarbete.

– Vi behöver visa tillit till att lärare och rektorer gör så gott de kan utifrån rådande förutsättningar, förtydligar hon, men för elevernas skull måste det finnas en miniminivå vad gäller dokumentation.

Lillemor Malmbo, som både är lärare och facklig representant, säger att facket har reagerat just på grund av oron att dokumentationsbördan ska öka för lärarna.

– Men det är en intressant möjlighet om vi får mer resurser. Jag skulle jättegärna använda kartläggningsmaterial, men idag finns det inte i vår budget. I värsta fall tappar vi tid för att planera och följa upp undervisningen, säger hon.

– Det är därför huvudmannen måste vara tydlig med att tid för bedömningen inte ska tas från lärarnas planeringstid, säger Karin Sandwall.

Ett stort problem är att behörigheten hos sfi-lärarna är betydligt lägre än i andra lärargrupper. Många sfi-lärare har inte gått kurser i bedömning av svenska som andraspråk i sina lärarutbildningar och över hälften saknar högskolepoäng i svenska som andraspråk. Utredningen föreslår att man tar fram en plan för hur behörighetsreglerna ska kunna höjas för lärare som arbetar med sfi och svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux. Insatser för kompetensutveckling av sfi-lärare föreslås också.

Mer didaktisk forskning behövs

Karin Sandwall berättar att utredningen har visat att många kommuner är osäkra på hur mycket pengar de får av staten för att bedriva sfi och hur de använder pengarna. Kostnaderna per elev kan variera enormt mellan olika kommuner, en kan ange cirka 300 kronor per år och elev och en annan närmare 900 000.

Utredningen efterlyser också mer forskning om sfi.

– Det finns erfarenhet, men den stannar ofta hos enskilda lärare. Det saknas praktiknära och didaktisk forskning kring hur vuxna lär sig ett andraspråk, och att lära sig ett yrke på sitt andraspråk. Forskning kan också ofta vara incitament för att lärosäten ska vilja lära sig mer om vuxenutbildning. För att intresse ska väckas föreslår vi forskarskola och forskningsmedel kring detta, säger Karin Sandwall.

Pandemin kan bli förödande

Den pågående pandemin har tvingat de flesta vuxenutbildningar att undervisa på distans, något som har slagit hårt mot de svagaste eleverna. För nyanlända som har krav på sig att etablera sig i det nya landet inom två år kan det bli direkt förödande.

– Därför borde etableringstiden för elever i sfi kunna förlängas med hänvisning till pandemin. Om den inte förlängs är det en stor grupp sfi-elever med ingen eller kort tidigare utbildning som riskerar att inte kunna utnyttja sin etableringstid, säger Karin Sandwall.

Lillemor Malmbo berättar att arbetsbördan för sfi-lärare kan variera stort.

– Det finns dessutom ett narrativ om att sfi-elever inte är motiverade och inte lär sig något. Det är tröttsamt. Det är inte där problemet sitter, utan det handlar om att huvudmannen inte känner till hur komplext sfi är, säger hon.

1028