Åländska lärare i projekt om distansundervisning

Projektet IFOUS är helt rätt i tiden. Efter snart två år med distansundervisning för vuxna så behöver lärarna kunskap om digitala färdigheter och hur man utvecklar den hos målgruppen.

 
Foto: Tamarcus Brown Foto: Tamarcus Brown

Det finns en del utmaningar kring vuxnas grundläggande färdigheter och de som saknar grundläggande litteracitet.

Utbildningsplanerare Carola Eklund vid Ålands landskapsregering har hand om IFOUS projektet som bland annat handlar om att utveckla distansundervisningen och vuxnas lärande. I projektet ingår lärare från olika nivåer och områden. Det är lärare från Ålands yrkesgymnasium, Högskolan på Åland, Ålands Folkhögskola och Medis (Medborgarinstitutet i Mariehamn) som är med.

- Alla jobbar utifrån sina behov, förutsättningar och möjligheter. Mycket har handlat om kommunikationen, hur får man till en bra kommunikation med de studerande, säger Carola Eklund.

Förutom kommunikationen så är bedömningen ett ämne som lärarna ofta återkommer till.

- Hur bedömer man på distans? Bedömningen berör alla delar man jobbar med när man inte sitter i klass.

Högskolan på Åland har haft fokus på just bedömningen och planen är att det ska publiceras en forskningsartikel om detta i IFOUS-kanaler.

Lärare Staffan Lindholm vid Ålands yrkesgymnasium har ett digitalt bokföringsprogram där utmaningen är kommunikationen och att få alla med. Även Leif Hammar, lärare vid utbildningen till IT-stödpersoner deltar.

Vid Ålands Folkhögskola jobbar lärare och studerande med Office365 och Teams.

- Hur kan dessa program vara till stöd för lärande och kommunikation? Planen är att komma igång med Itslearning. Och i höst börjar den nya utbildningen för de personer som av någon anledning saknar ett avgångsbetyg från en åländsk grundskola, säger Carola Eklund.

Medis, Högskolan på Åland, Ålands yrkesgymnasium och Ålands Folkhögskola Representanter från Medis, Högskolan på Åland, Ålands yrkesgymnasium och Ålands Folkhögskola är med i projektet. Bedömning och kommunikation har varit två fokusområden i samtalen mellan lärarna.

Medis lyfts fram

Medis har jobbat medvetet för att få deltagarna att kommunicera med varandra, att man vågar skriva och prata med digitala hjälpmedel. Ett intressant resultat menar Carola Eklund.

- Kanske man fortsätter på distans även efter Covid-19 och flera studerande har önskemål om just det. Då har man lyckats på något plan. De kommunicerar på Itslearning-

Helena Westling, lärare vid Medis och hon är med i Ifous-projektet. Helena säger såhär om fjärr- och distansundervisning inom Sfi:n vid Medis (svenska för invandrare):

- Tidigare erfarenheter har visat att deltagare som har begränsad litteracitet, är ovana med teknik, samt saknar tillgång till relevant teknik och wifi hemma sällan kan tillgodogöra sig undervisning online på samma sätt som undervisning som äger rum i klassrummet.

- Personer med begränsad litteracitet saknar ofta också den typ av studieteknik och självdisciplin som krävs för att effektivt kunna delta i fjärr- och distansstudier. Vidare kan koncentrationssvårigheter utgöra ett hinder för deltagare att tillgodogöra sig undervisning och material digitalt.
Hur har responsen varit från studerande?

- Responsen från deltagarna har överlag varit positiv. Gruppen valde självmant att fortsätta via Zoom, även när det blivit möjligt att återvända till det fysiska klassrummet, säger Helena Westling

- Nedan finns några av de kommentarer som kom in från gruppen som jag och min kollega haft hand om under detta läsår i mars 2021:

”Jag behöver inte vara nära andra personer. Därmed minskar risken för att jag ska bli smittad eftersom jag har ett försvagat immunförsvar. Jag blir också mindre trött, jag lär mig mer, jag kan googla något när jag inte förstår. Jag kan också äta när jag behöver äta.”

”För mig spelar det ingen roll om vi studerar på distans eller är i klassrummet. Vi lär oss samma sak, men nu när det är coronatider tycker jag att det är bättre att vi är på distans och att jag kan sitta och dricka kaffe. Vi har också lärt oss att använda Zoom.”

”Jag tycker att tiden går snabbare när vi lär oss på distans, och att jag förstår lite bättre hur ord ska stavas.”

”Jag kan stänga av ljudet/mikrofonen när jag gör en övning. Jag har tinnitus, så det är svårt för mig att koncentrera mig när flera personer pratar samtidigt. Jag kan sova lite längre på morgonen. Vi kan också prata med flera personer i klassen, inte bara med de som vi sitter närmast.”

Carola Eklund Utbildningsplanerare Carola Eklund är nöjd med lärarnas arbete i IFOUS-projekt. Hon ser klara möjligheter för fortsättning och behovet av distansundervisning som växer.

Andras åsikter om nackdelar med Zoom var mer nyanserade:

”Ibland saknar jag den sociala kontakten med gruppen. Det är också svårt att höra när många pratar samtidigt. Det kan också vara svårt när hunden vill vara i rummet med mig, för han snarkar. Men det är småsaker.”

”Vi kan inte få saker till pappers, t.ex. kopior av övningar eller tidningar. Allting är på skärmen eller skickas som en fil. När läraren skriver på skärmen måste hon också vänta på att alla har skrivit klart innan hon kan gå vidare.”

”För mig är det bättre i klassrummet. Vi kan prata tillsammans och ha bättre diskussioner där. Men situationen är som den är och vi får göra det bästa av den. Men jag känner mig lite lat av att bara sitta hemma. Jag tycker att det är bättre att jag stiger upp, klär på mig och går till skolan.”

En mer omfattande kommentar gällande Zoomundervisningen var denna:

"Jag kan lära mig bättre på zoom än i klassrummet! Jag kan höra och se lättre och kan söka efter extra information för att hjälpa mig att förstå bättre. Läraren har också få[tt] tillgång till fler resurser för undervisning. Det har hjälpt mig att lära mig i min egen takt”

Samlas och jobbar vidare

Den åländska gruppen har samlats både digitalt och fysiskt för att utbyta erfarenheter under projektet. Minst en gång i månaden har gruppen haft möten. Man har lyft vilka utmaningar som finns och ger tips och idéer till varandra.

- I till exempel Sverige så är alla inom liknande projekt på samma skola. Här på Åland har vi fyra olika verkligheter för vuxnas lärande, säger Carola Eklund.

Vad är utmaningen och hur ser du en fortsättning framöver?

- Det som man behöver jobba mera med är till exempel att ta fram styrdokument och det finns strukturella utmaningar som skolornas ledare måste förhålla sig till.  Även om Covid-19 passerar så är risken stor att vi hamnar i något nytt liknande. Vi pratar om rörlighet och möjligheter, att erbjuda vuxna att studera på distans. Men det betyder inte att all undervisning ska vara på distans, utan att den ska vara tillgänglig för dem som har rätt till det. Mer flexibelt helt enkelt, säger hon

Och när det gäller nya arbetssätt för lärarna så säger Carola Eklund såhär:

- Vi är välutrustade med digitala verktyg och lärarna är bra på att planera utifrån dessa. Men lärarna kanske är mindre bekväma med att verkligen vara digitala i klassrummet och behöver jobba lite mera med metoderna.