Att pussla utbildning i periferin

 

 

Även om intresse finns så kanske familjens ekonomi inte anses tillräckligt stor för att undvara en lön till förmån för ett mer långsiktigt tänkande. Lösningen kan vara att ingå läroavtal där avlönat handlett arbete kombineras med teori för att uppnå yrkeskompetens. I perifera områden, som Åland, visar det sig att den mest flexibla utbildningsformen inte alltid kan skräddarsys in i minsta detalj.

En flexibel utbildningsform…

Visst låter det lockande att kunna få utbildning, lön, arbetserfarenhet och nätverk inom branschen på en och samma gång? De som fullföljt grundskolan, fyllt 15 och bor på Åland kan vara aktuella för att studera på läroavtal. Ålands läroavtalscenter har hand om läroavtalsutbildningar på gymnasialstadiet. Utbildningen arrangeras som grundutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning samt fortbildning och varierar från kortare studieperioder på någon månad upp till 4 år. Läroavtalet innefattar alltid en individuell studieplan om ca. 80% praktik och 20% teori, vilken revideras utifrån de faktiska prestationerna. Målet är att uppnå teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar kravet på utbildad arbetskraft inom yrkesområdet.

… med ett naturligt urval

Redan efter första kontakten med läroavtalscenter rinner potentiella läroavtal ut i sanden. Intrycket från centret är att det huvudsakligen beror på två avgörande faktorer.
Den ena orsaken är kravet på en lärlingsplats innan ett läroavtal kan påbörjas. På Åland finns gott om företag, men ett problem kan vara att 90% av dem är mikroföretag som inte alltid har plats för en lärling. Det finns svårigheter med att avsätta tiden som behövs för att handleda, eller att hitta marginalerna för att avlöna ytterligare en anställd om de önskar driva sin verksamhet som tidigare. Ifall företaget lyckas med ekvationen kan generationsväxlingen vara tryggad, något som brukar kunna vara problematiskt i perifera områden. Tillgången till läroavtal för företagare är idag obefintlig, verksamheten måste först läggas ned. Åland har ca 2000 företag, många har alltså inte tillgång till utbildningsformen.
Den andra vanliga orsaken till att läroavtal väljs bort är då det framgår att inriktningen inte går att få i sin helhet på Åland. I många fall förutsätter teoridelen en annan studieort, något som, trots att resorna bekostas inom läroavtalet, inte passar in i allas pussel. Att endast vara 80% på hemorten under studieperioden är inte alltid tillräckligt.

Yrkesvärdering inför läroavtal

När lärlingsplatsen är ordnad kan verksamhetsledaren Sanna Söderlund och planeraren Pia Lundén på läroavtalscenter börja leta efter bästa sätt att skräddarsy utbildningen. Utmaningar i deras vardag är bl.a. själva yrkesvärderingarna som behövs för att avgöra vad som förväntas av en yrkeskunnig på arbetsmarknaden. Än så länge finns åsikter om att det är svårt att skilja närliggande utbildningar åt då yrkesbeskrivningar har otydliga gränser och är på ett komplicerat språk. Detta kan också innebära problem med utbildning och arbete över landsgränserna. För att luckra upp detta finns det numera EU-krav som ska göra att informationen blir så lättillgänglig som möjligt.
Utbildningsanordnaren för den teoretiska delen måste godkännas av lärlingsnämnden innan trepartsavtalet skrivs på. Endast yrkesutbildningar vid Ålands vårdinstitut kan idag erbjudas lokalt i sin helhet. Men som vanligt finns det ingen regel utan undantag; om själva inriktningen saknas på Åland kan det bli aktuellt att den måste läsas på annan studieort. Språket begränsar ofta utbildningsalternativen och lärlingen får åka tämligen långa sträckor till Österbotten eller Nyland för att ta del av teorin. Då utbildningen inte erbjuds på svenska i Finland anlitas oftast någon teoriarrangör i Sverige. Några enstaka personer har fått teorin i Danmark eller Schweiz.

Det lilla samhället

När läroavtalscentret märker att det finns en större efterfrågan på en viss utbildning, bjuder de ibland in teoriarrangörer utifrån för att hålla grupputbildningar på Åland. Sådana har administrerats inom t.ex. vård, vvs, handel, teknik samt korta kurser inom rederi- och sjöfartsnäringen. För att det hela ska gå ihop ekonomiskt krävs egentligen 10-15 studerande, men trots marknadsföring brukar grupperna oftast bli mindre. Någonstans måste det kompromissas i ett litet samhälle. Lärlingen kompromissar genom att läsa teorin borta och läroavtalscenter genomför grupputbildningar med ”för få” deltagare. Förutsättningarna att få ihop underlaget till större grupputbildningar, eller lokalt hålla sig med alla efterfrågade yrkesinriktningar inom ordinarie skolor, är inte någon rimlig ekvation med 27 500 invånare. Däremot finns årligen möjlighet för ca 120 lärlingar att skräddarsy sin yrkesutbildning in i minsta detalj - sånär som på studieorten.

Statistik kring åländskt läroavtal

Under 2003-2009 har de vanligaste utbildningsområdena varit: teknik, handel, vård och service. Könsfördelningen har varit jämn och medelåldern runt 40. Statistiken brister på så vis att det exempelvis inte framgår vilken typ av utbildning det handlar om (grund-/kompletteringsutbildning m.fl.). Det uppskattas att läroavtalen avbryts i större utsträckning än vanliga studier, men även här är statistiken svår att följa upp. Då läroavtal omförhandlas med små inriktningsförändringar förs de in både som en avbruten utbildning och en ny, fastän eleven fortsätter sina studier utan avbrott. Läroavtal avbryts av olika orsaker och en uppföljning av detta skulle möjliggöra en kontinuerlig bedömning om det finns andra hanterbara problem…

Gymnasiereformens kommande inverkan

Ålands utbildnings- och kulturminister Britt Lundberg ser ljust på framtiden då hon lyfter fram den åländska gymnasiereformen 2011. Läroavtalets utbildningsform kommer att bli tillgänglig även för företagare då reformen möjliggör att studierna ingår i verksamheten. Ytterligare poängterar Lundberg att periodiseringen av gymnasieutbildningarna blir värdefull för läroavtalets uppbyggnad. Tydliga indelningar kommer underlätta arbetet med att förlägga större delen av grundutbildningen lokalt. På så vis kan studierna borta kortas ned till specialinriktningen.
Att öka tillgängligheten till utbildningar är en pågående process som ständigt kräver hårt arbete för fortsatt utveckling. Men visst är det på väg åt rätt håll.

Aktuella länkar:
Ålands läroavtalscenter: www.laroavtal.ax
Ålands landskapsregering: www.regeringen.ax
Ålands statistik- och utredningsbyrå: www.asub.ax