Balansakten för in miljötänkandet i folkbildningen

 

 

– Hållbar utveckling handlar om en miljömässigt, ekonomiskt och socialt rättvis framtid – din och vår framtid. Tar du ställning och agerar, påverkar du utvecklingen. Gör du det inte, påverkar du den också!
Tessa Turtonen är projektkoordinator för den finländska delen av Balansakten som är ett initiativ för hållbar utveckling inom folkbildningen i Norden. I Finland är det FAMI, paraplyorganisation för de svenskspråkiga arbetar- och medborgarinstituten som administrativt håller i trådarna men även andra bildningsformer är med.
Svenskfinland kom med 2007 i ett treårigt projekt. Tessa Turtonen berättar att det är helt frivilligt för skolor och institutioner att delta, men de som vill vara med förbinder sig att följa de sju värderingar och tre övergripande mål som har ställts upp. De handlar dels om att undervisningen bygger på hållbarhet i teori och praktik, dels att själva institutionens verksamhet är hållbar och att institutionen skapar folkbildning samt allmän och politisk debatt om hållbar utveckling.
– Varje institution bestämmer själv på vilket sätt de i praktiken genomför Balansakten inom sin organisation medan de andra institutionerna och projektkoordinatorn fungerar som stöd och bollplank, säger Tessa Turtonen.
För tillfället fungerar två regionala nätverk i Svenskfinland, ett i Österbotten och ett i Åboland, men det är tänkt att verksamheten ska breddas småningom.
– Det är viktigt att initiativet kommer från institutionerna och att de inte behöver betala utan får ta del av alla de idéer som finns.
Tessa Turtonen tycker att det är speciellt viktigt att satsa på utbildning av lärare på alla nivåer.
– Om alla lärare ändrar på sitt sätt att arbeta når vi väldigt många.
Hon tar som exempel det nätverk som bildats i Österbotten, där man ordnade något som man kallade en inspirations- och rekreationsdag för hela personalen, inte bara lärarna, inom den fria bildningen. Man hade 70 deltagare och det blev en succé.

Finland släpar efter

Tessa är väl medveten om att hållbar utveckling är en komplex och abstrakt term och därför tycker hon att det är bra att koppla ihop utbildningen med mera konkreta saker som till exempel nya pedagogiska verktyg eller kulturupplevelser. På gång är bland annat en ambulerande teaterföreställning som ska väcka debatt kring hållbar utveckling.
– Social samvaro och nätverk, det vill säga känslan av att det finns andra som tänker på de här sakerna, är en annan viktig del.
Hjärtat i Balansakten är de idéer som deltagarna själva kommer med och som projektkoordinatorn samlar in och informerar övriga deltagare om via webben och via regelbundna nätverksmöten. Här spelar också den nordiska dimensionen en viktig roll.
– På så sätt blir det flera aktörer som samlar och sprider idéer. Arbetet för en hållbar utveckling är kulturbundet och tyvärr ligger vi långt efter i Finland jämfört med det övriga Norden. Jag känner bäst till Sverige och där har man redan kommit långt till exempel med miljökommuner.
Tessa Turtonen är i alla fall övertygad om att man måste våga hoppas.
– Vi får kämpa hårt mot marknadskrafterna, men jag tror på människans förmåga att veta vad som är viktigt i våra liv.

Tålamod krävs på lokal nivå

På Kimitoön i Finlands sydvästra skärgård har det blivande Vuxeninstitutet gått med i Balansakten. Solveig Friberg, som är rektor för Dragsfjärds arbetarinstitut som efter årsskiftet slås samman med Kimitobygdens medborgarinstitut, berättar att det var naturligt att gå med eftersom man redan tidigare har tagit upp lokala miljöproblem.
– Institutet kan fungera bra som en plattform för diskussioner och vi har dessutom möjlighet att avlöna experter.
Vuxeninstitutets mål är att alla kurser ska bygga på hållbar utveckling, inte bara de som direkt handlar om miljöfrågor.
– Det kan vara allt från träslöjd till matlagning, vilka material vi använder och hur maten är producerad.
Också i institutets egen verksamhet gör man så gott man kan, till exempel genom att undvika engångskärl och sortera sopor, men mycket finns ännu att göra. Just nu är det ändå samgången mellan instituten som tar det mesta av personalens tid och energi. Tålamod behövs i stort mått, anser Solveig Friberg, också när det gäller att väcka intresset hos den stora allmänheten.
– Man måste låta folk vänja sig vid ett nytt sätt att tänka och det tar tid. Man måste låta det ta tid och man får inte ge upp!

Länk:
www.fami.fi/valkommen_till_fami/projekt/balansakten/



Balansakten

Projektet startades år 2005 av de tre Nordiska folkbildningsorganisationerna Öko-net i Danmark, Stiftelsen Idébanken i Norge och Stiftelsen Ekocentrum i Sverige.

Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Svenskfinland, FAMI r.f. tog initiativet att gå med i det nordiska samarbetet hösten 2007. Balansakten i Finland finansieras av Undervisningsministeriet som ett 3-årigt projekt.
Utbyte sker även med olika föreningar och organisationer, samt andra utbildningsformer som arbetar med hållbar utveckling, t.ex. Marthaförbundet och Natur och Miljö.
Samarbete sker alltså både lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt inom de nordiska länderna.
FAMI r.f. erbjuder förutom handledning och nätverk också idéer, litteratur, broschyrer, kurskoncept, föreläsare och experter på olika områden inom hållbar utveckling.
FAMI r.f. erbjuder inte ett färdigt miljöprogram och är inte ett certifieringssystem utan snarare ett ”ramverk” inom vilket arbetet för en hållbar utveckling förverkligas utgående från de resurser man har.

Den danska bildhuggaren Jens Galschiøts skulpturer fungerar som en internationell symbol för FN:s decennium för utbildning i hållbar utveckling. Balansakten består av en rad bronsfigurer som balanserar på 14 meter höga, böjliga kolfiberstänger.
Länk till bilderna