Case - Vägledning

 

 
Raimo Vuorinen

Case - Vägledning

Finns det något exempel som kan visa på EU:s eller OECD:s inflytande? Hur konkret kan detta inflytande bli? Vem har nytta av alla undersökningar och kartläggningar som görs? Leder dessa till mer samarbete eller mer konkurrens? Hittar man gemensamma mål?
Dessa frågor ställde jag åt forskaren Raimo Vuorinen, vid Jyväskylä Universitet. Raimo är en klasslärare, som redan på 70-talet intresserade sig för elevvård och handledning för eleverna. Han ville uppmärksamma eleverna som individer. Via undervisning i högstadier och gymnasier, började han 1987 som utbildare för handledare inom yrkeslärarutbildningen. Samtidigt fördjupade han sina kunskaper i pedagogik och gjorde sitt licentiatarbete om handledar- eller vägledarutbildning. Han ville veta varför handledning var av betydelse. Det undersökande arbetssättet öppnade vägen till olika arbetsgrupper på både nationell och europeisk nivå.


EU:s ledare

EU:s ledare samlades i Lissabon år 2000 och beslöt att Europa skulle utvecklas till det mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade samhället i världen år 2010 (Lissabon strategin). Det är alltså viktigt att alla medborgare får en möjlighet till livslångt lärande. Livslång vägledning är en av förutsättningarna som möjliggör alla européers lärande.

Glesbygden

Raimo föddes i glesbygden. Där fanns inte särdeles många möjligheter till arbete eller utbildning. Människorna i denna bygd har etiskt samma rätt till information och kunskap om arbete och utbildning som en stadsbo. Det behövs alltså vägledare som kan bidra till att optimera de utbildningsresurser som finns på området, som kan bidra till självstyrt lärande och som kan precisera och rikta in grupphandledning på klara mål. Vägledningen kan då bidra till att stöda verksamhetsförutsättningarna, både utbildningspolitiskt och ekonomiskt, på hela orten.

Europa

Kartläggningar och undersökningar gällande vägledning (career guidance) i 29 europeiska länder, gjorda av CEDEFOP, ETF, OECD och Världsbanken under åren 2001 till 2003, visade att vägledning i flere länder inte utvecklas i takt med de nya sociala och ekonomiska realiteterna och kunskapssamhällets krav. (http://www.oecd.org/dataoecd/33/45/34050171.pdf - OECD:s slutrapport om de tematiska evalueringar, gällande beslutsfattandet i vägledning, som sedan gav ramarna för evalueringen i alla EU länder och 7 andra länder).

Nytta

Nyttan av dessa undersökningar är enligt Raimo att beslutsfattarna får bakgrunds fakta för sina beslut. De kan få en bred inblick i hur olika systemen är uppbyggda nationellt och vilka finansierings utmaningar som finns. Forskare och beslutsfattare kan lära av varandra och bygga upp ett gemensamt språk. Det är lättare för gemene man att ta del av beslutsprocessen och förstå vad man strävar efter, kanske kan man säga att en genomskinlighet byggs in och den i sig bildar en slags konsument skydd. Man kan få sammanfattningar av undersökningarna, se vem som gör vad, vem som ansvarar för vad, och vilka beslut som gjorts på basen av den information som kartlagts.

Undervisningsministrarna i EU enades i maj 2004 om det som bör ändras och lyfte fram 6 prioritetsområden. Kommissionen beslöt på basen av detta vad som skulle göras. Man skall arbeta med gemensamma mål och principer för livslång vägledning i Europa, principer för validering av non formellt och in formellt lärande, utkast för ett kvalitetssystem för vägledning i Europa där konsumenterna/användarna tas i beaktande och huvudsakliga ramar för en system modell av livslång vägledning. Detta konkretiserades med en policy handbok, för beslutsfattare, som kommissionen och OECD utvecklade (http://www.oecd.org/dataoecd/53/53/34060761.pdf - här finns handboken).

Socrates programmet finansierar pilotprojekt gällande utveckling av väglednings service för vuxna (http://europa.eu.int/comm/education/programmes/Socrates). Inom Leonardo da Vinci programmet finns projekt som 2005-6 arbetar med vägledningsaspekter gällande validering av non formell och in formell kunskap (http://europa.eu.int/comm/education/programmes/leonardo/new/leonardo2). I Joint Actions programmet vill man utveckla europeiska nätverk mellan nationella vägledaraktiviteter, så att man kan lära av varandra och stärka nationella strukturer och policyn gällande vägledning (http://europa.eu.int/comm/education/programmes/socrates/joint/jointactions).

Utmaningar

Enligt Raimo är några av utmaningarna i den fortsatta utvecklingen av vägledning följande:
- hur skall man bredda finansieringen av den, hur försäkra sig om att den faktiskt når alla
- vem garanterar kvaliteten, vem lägger fram kvalitetskriterier och prioriteringar
- vem ansvarar för utbildning av vägledarna, bör kompetenskriterierna beskrivas tillsammans
- hur garanteras en långsiktig utveckling, ej en sådan som tar slut när projekten är genomförda
- vem koordinerar utvecklingen nationellt, vem på europeiskt plan
Behoven av utveckling, utmaningarna och målen är så lik varandra i de olika länderna att samarbete mellan länderna behövs. Forum för samarbete erbjuder t.ex International Association for Educational and Vocational Guidance (http://www.iaevg.org/IAEVG/) och i Norden finns t.ex www.vejlederforum.dk.

Man kan alltså ha konkret nytta av det EU gör, både på personligt, nationellt och internationellt plan, om man har tålamod och vill bearbeta det data som kommer in och om man förhåller sig kritiskt till utvecklingen, så att man är redo för nästa steg i den.

Text och foto: Carola Lindholm, NVL-koordinator, Finland