De lär sig svenska i köket

 

I gruppen integrationsutbildning inom kök finns det 13 personer med åtta olika modersmål. Men i skolan pratar de bara svenska med varandra. Framtidsdrömmen är att öppna en egen restaurang på Åland.

 
:Nästan varje dag i skolan får de studerande öva på matlagning och snygga uppläggningar på fat.

Doften av dagens lunch sprider sig i köket på Strandgatan i Mariehamn. Det är studerande vid Ålands yrkesgymnasium grupp integration inom kök – gruppen heter Hrk18i. Och den lilla bokstaven ”i” står för integration men är ack så viktig. De får en delyrkesexamen för dem som har ett annat modersmål än svenska.

I köket finns Maia Jabbor och Hourieh Mannan som är två av 13 studerande. Totalt pratas det åtta olika modersmål i gruppen. Men i skolan är det bara svenska som gäller.

- Vi lär oss så mycket varje dag. I dag har jag lärt mig blanchera grönsaker, berättar Maia Jabbor.

I utbildningen ingår yrkesämnen såsom grunder i matlagning, tillredningsmetoder, råvaror och specialkost, tillredning av lunchrätter, menyer och recept, grunder i bakning, storköksteori och mat i portioner.

de-lar-sig-svenska-i-koket-2.jpg
Hourieh Mannan är förberedd inför sitt yrkesprov som sker i skolans lunchrestaurang. Det serveras pannbiff och potatis. 

- Jag fortsätter laga mat när jag kommer hem på dagarna. Det blir Ålandspannkaka, bullar och såser. Jag gillar att lära mig nya saker och har jobbat en del i kök medan jag bodde i Libanon, säger Hourieh Mannan.

Mycket extra svenska i utbildningen

Men fokus under dessa två läsår är att de studerande ska lära sig bättre svenska. Under utbildningen läser de 16 kometenspoäng svenska, alltså totalt 480 lektioner. I svenskundervisningen har lärarna fokuserat på ord, uttryck och dialog i köket. Alltså fackord som till exempel kniv, stekpanna, frys, vitlökspress och även de svenska orden på alla råvaror och tillredningsmetoder. Det är en utmaning och de studerande ligger på helt olika nivåer när det gäller hur mycket de förstår och talar svenska. Ålands yrkesgymnasium har valt att köpa in en tjänst för att de ska lära sig ännu bättre svenska. Det handlar om det som kallas Språklabbet som drivs av Lars Sundblom. Han ger dem verktygen att genom ljud och bild lära sig bättre svenska som används i branschen.

- Vi lär oss svenska både när vi lagar mat. Men även när vi har teori och lär oss facktermer och grammatik. Jag vill lära mig så mycket mera svenska, säger Maia.

Utbildningen ger de studerande grundlig träning i yrket genom praktik i skolans övningsrestaurang Hjorten och på olika restauranger på Åland.

- Alla är snälla och hjälpsamma här på Åland. Jag tycker om lärarna som pratar med oss och de yngre studerande visar var alla sakerna finns i köken. Vi lär mycket av varandra, säger Hourieh.

Dröm om framtiden

I slutet av maj tar de examen och kan då jobba i kök med uppgifter som köksbiträden. Men flera av dem väljer att studera vidare för att få en kockexamen. Och vad är deras dröm om framtiden då?

- Om vi får drömma och fantisera? Öppna egen restaurang på Åland. Där skulle vi erbjuda olika sorters maträtter och bakverk från flera olika länder. Men även från Åland. Jag har massor med recept i huvudet. Fler som jag känner säger att jag lagar så god mat att jag borde börja sälja på torget, säger Hourieh.

Den här gruppen beskrivs som livlig, pratsam men med en stor vilja att lära sig mera och ambitiösa. De har ett sinne för smaker och gillar att testa nytt

I slutet av januari startade integrationsutbildning till servitör. För de åtta personerna som inlett sina studier väntar nu två år med extra svenska i undervisningen och yrkesämnen som serveringsteknik, dryckeslära, kundbetjäning och kassateknik.

Viktigt för hela Ålands Gymnasium

Biträdande rektor Anna-Lena Groos poängterar vikten av integrationsutbildningar.

- Vi behöver arbetskraftsinvandring på Åland. Det är viktigt för den ekonomiska tillväxten. De inflyttade får sällan arbete om de inte kan svenska. Hos oss lär dig svenska både i teorin och praktiken. Jag tror att de har goda chanser att få jobb, om de bara lär sig språket, säger hon och syftar till att det är många lektioner svenska, både i klassrummet och i köken.

Hon skulle även vilja starta samma typ av utbildning för merkonomerna och datanomerna på skolan.

- Men man kan räkna med att det går betydligt mer resurser om man vill satsa på detta. Man kan inte snåla när man startar den här typen av utbildning. Många studerande har redan en utbildning i bagaget när de kommer hit.

Ett problem som hon ser är att de inte får så mycket i studiebidrag och många har svårt att söka studielån.

- Det blir svårt för dem att finansiera studierna i två år. Det förstår jag. Där borde staten se över stödsystemet för de som kommer från andra länder och vill studera här, säger hon.

Marika Kvarnström