Destination Åland – kvalitet till varje pris

 

 

Inom programmet för hotell- och restaurangservice vid Högskolan på Åland jobbar man på en ny läroplan som bättre ska tillgodose framtida krav med nya centrala kompetensområden som ledarskap, kvalitetsledning, marknadsföring och säkerhet.
-Specifikt för Åland är beroendet av gäster utifrån, småskaligheten, microföretagen, säsongsvariationerna och den låga utbildningsnivån inom branschen, berättar Samu Mäkelä, lektor i företagsekonomiska ämnen och turism.
Karin Lindberg, lektor i gastronomi, vill satsa på skräddarsydd utbildning med såväl närstudier som distansstudier varvat med praktik. Hon anser att det pedagogiska konceptet måste moderniseras.
- Vi måste erbjuda flexiblare utbildning, till exempel köksmästare kan inte sätta sig på skolbänken på heltid, jobb och studier måste kunna varvas.
För Åland handlar det om att i framtiden ta emot rätt turism. Vill man ha folk utanför högsäsong gäller det att satsa på dem som har råd och möjlighet att komma när stället är lugnt och inte fullt med vanliga turister. Det gäller att göra satsningar på femstjärnig standard enligt Michael Björklund, krögare på Åland och mästarkock i Sverige och Finland.

Kvalitet – ett helhetskoncept

Karin anser att kvalitetsnivån måste höjas för att Åland ska klara sig i konkurrensen. Det gäller inte bara anläggningar utan även service och värdskap, hur man bemöter och når kunden – ett helhetstänkande. Entreprenörskap och marknadsföring är viktiga kunskaper.
- Den tiden är förbi när man slår upp en stuga och tror att kunderna sköter sig själva. Det är viktigt att ha kunskap om sin produkt och om miljön omkring, säger hon.
En annan aspekt handlar om hur man når kunderna. Annica anser att många inom turistbranschen saknar förståelse för och kompetens att utnyttja ny media, som Internet. Den yngre generationens resenärer är vana att ta reda på om resmålet på nätet och att boka allt från boende till biljetter på samma ställe.
Michael anser att kvalitetsutvecklingen måste börja med att man ser över branschen och får en central organisation som jobbar för branschrelaterade lättnader och för att åtgärda gemensamma problem. Kvalitet kostar mycket i arbetstid.
-Trenderna i restaurangbranschen går mot mera lokalproducerade råvaror och mat från ursprunget, dvs Norden eller den lokala hembygden, berättar han.

Produktpaketering

Det gäller att produktutveckla evenemang och aktiviteter och paketera dem. Småskaligheten, de korta avstånden och lättheten att röra sig hör till Ålands fördelar. Ön är en perfekt arena med fokus på naturen, men det behövs evenemang som kompletterar. Fisketuristerna är nöjda så länge de får fisk. Andra turister som kommer utan ett särskilt mål kräver mer av boende och aktiviteter nuförtiden, påpekar Annica.
- Vi måste sy ihop intressanta paket. Den kulinariska turismen är på gång och det gäller att baka in matupplevelser som att ta upp och röka fisken man sedan äter eller rikta specialkurser till stadsbor. De koncept fisketurismföretagare redan har kan utvecklas ytterligare, t.ex. genom att tillreda olika maträtter av fisken med kunderna, säger Samu.
Michael berättar att han redan fått förfrågningar om totala matupplevelser som innefattar hela processen från grönsaksland till matbord. Det innebär allt från att vara med om att skaffa råvaran och ta del av producentens personliga historier till att tillsammans laga mat i ett stort men mysigt kök och slutligen avnjuta måltiden i fortsatt gemenskap vid ett vackert dukat bord.

Service

Annica lyfter fram att turistbranschen behöver folk som kan dra marknadsföringsprojekt men också har servicekänsla och engagemang.
Michael anser att restaurangjobb handlar om omsorg om människor och om att fungera i ett målinriktat team. Servitörer och restaurangpersonal behöver mer kunskap om detta.
-Att servera handlar inte bara om etikett utan att kunna hantera situationer där olika människor i olika konstellationer är inblandade. Man ska kunna läsa av när man gör klokast i att vara osynlig men beredd i kulissen och när det är uppskattat att skämta och socialisera vänskapligt med kunderna, säger han.
Karin och Samu påpekar att äldre människor har blivit en större och attraktivare målgrupp. De håller sig friskare, aktivare och har mer pengar. Turistbranschen måste idag vara öppna för alla sorters kunder, även handikappade.
De säger att språkkunskaper inom turistbranschen, främst i finska och engelska men även andra språk behövs fortsättningsvis. Turister från Ryssland och Baltikum ger turistföretagarna nya utmaningar. Det hjälper inte bara att lära sig några användbara glosor utan kulturskillnaderna är viktiga att ha klara för sig.
- Oskrivna regler måste tydliggöras i bägge riktningar. Turistföretagarna måste klara av att läsa av koder och vara öppna för andra och nya sätt att tänka, avslutar Annica.

Mer om Åland och turism:
www.asub.aland.fi/statistic_detail.con?iPage=24&sub=2
www.asub.aland.fi/report_detail.con?iPage=32&sub=5


Turismen
är en av de viktigaste näringarna för Åland. Under 2003 räknade man med ca 1 miljon gästnätter för betalande besökare. Ca 75% av dem sker under perioden juni-augusti. Dessutom räknar man med drygt 800.000 övernattningar bland besökare som har egna fritidshus eller bor hos släkt och vänner. Inom den landbaserade turismen går ca 35% av inkomsterna till logi och 23% till matservice. Tillsammans utgör de således drygt hälften av det turisterna betalar för då de väl kommit till Åland. Att få dem att fortsätta vilja komma kräver således ett kontinuerligt utvecklingsarbete.