Det går!

 

Nordiska erfarenheter från distansundervisning i grundläggande litteracitet

 
WhatsApp framhålls som ett digitalt verktyg som många deltagare redan använder dagligen och som dessutom är lätt att använda för läraren, både för individuell kommunikation och för samtal och delning med hela gruppen.

Av Susanne Hvidtfeldt och Alma Rauer

I mars rekommenderades all vuxenutbildning i de nordiska länderna att gå över till distansundervisning vilket ledde till utmaningar för alla lärare, särskilt för dem som undervisar i grundläggande litteracitet för vuxna.

I en omvälvande tid är det viktigt att påminna om att all undervisning ska utgå från deltagarnas resurser, och att alla deltagare har resurser som kan och bör användas i undervisningen för att göra den mer relevant och motiverande. Deltagarnas digitala resurser kan både användas och fördjupas genom digital undervisning men det behöver tänkas nytt, och kräver en hög grad av lärarflexibilitet, både på individuell och organisatorisk nivå, om det ska lyckas. Detta visar tre exempel från Sverige, Norge och Danmark. Det handlar om att möta deltagarna på de plattformar som de redan känner till, och om en organisation som stödjer en gemensam strategi och om vägledning för lärarna. Vi har undersökt tre exempel från de nordiska länderna och nedanstående text är bland annat baserad på denna kunskap (se länk till artiklarna nederst på sidan).

Förutsättningarna för distansundervisningen ser olika ut i de nordiska länderna. Lisa Carlson, sfi-lärare på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, skriver att hennes undervisning aldrig hade fungerat utan modersmålsstöd. Modersmålsstödet finns tillgänglig både för elever och lärare, och har spelat in förklaringar till det fysiska arbetshäftet som eleverna når via qr-kod. Hennes intervjuade kolleger i Norge, Annette Aass Vågmo, Lene Swang Unnerud och Sissel Braaten som undervisar på Delta Skole AS i Indre Østfold och danska Mie Kjær och Katrine Flytkjær Holm från Sprogcenter Midt, har inte samma möjligheter till modersmålsstöd. Ändå har de haft undervisningen på distans, och nedan får vi ta del av hur de nordiska lärarna arbetat med grundläggande litteracitetsundervisning på distans. 

Goda erfarenheter av kända appar

I de exempel vi läst och bland de lärare vi träffat används ungefär samma digitala verktyg. WhatsApp framhålls som ett digitalt verktyg som många deltagare redan använder dagligen och som dessutom är lätt att använda för läraren, både för individuell kommunikation och för samtal och delning med hela gruppen. Som den norska läraren Lene skriver:

“Vi startet hjemmeskolen med WhatsApp. Da kunne jeg formidle oppgaver, og ha kontakt med hver enkelt og med gruppa. Det har vært en prosess. Jeg har måttet gi fra meg en del av ansvaret, måtte tørre å ikke ha stålkontroll på alt hele tiden. Men så ser jeg jo at de faktisk får til en del på egen hånd. De får til mer enn man kanskje frykta. Ved at man ble tvunget til å gjøre det på denne måten ser man at de får til mange ting. Men det har vært viktig med det konkrete de har fått av arbeidsoppgaver i posten også. På mange skoler har jo deltakerne med ipad hjem, og det er positivt, men mye kan gjøres med de verktøyene deltakerne har”. Även svenska Lisa använder appen, bland annat för att hålla kontakt och finnas tillgänglig för deltagarna: ”Varje dag säger jag Hej eller God morgon till mina elever individuellt i början av varje lektion/dag och frågar lite vanliga frågor såsom Hur mår du? Vilken dag är det idag? Datum...? Vad gör du? Vilket väder är det? Var är du? för att de ska träna på det muntliga. De allra flesta svarar vanligen snabbt och vissa frågar tillbaka till mig. Jag är framförallt tillgänglig på whatsapp under ordinarie lektionstid, men de ofta kan nå mig 8-16.30 mån-tors”.

Telefon istället för dator

Lärarna framhåller också att det ofta är lättare att arbeta med telefonen som verktyg än med en dator. Som norska Anette säger: “De har også hatt timer på datarommet, men ingen i gruppa er gode på pc. Mellomrom, store og små bokstaver og mus er vanskelig, men på touchskjerm funker det. De bruker for mye energi på pc for å finne bokstavene, mens nettbrettet glir av seg selv på en helt annen måte. De får opplest bokstaver og ord, og kan høre selv om det er feil. Det beste hadde vært om de hadde kunnet ta med nettbrettet hjem, men det ble det vanskelig på grunn av problemer med å koble dem på andre nett enn skolens. Men mobilen er de jo også godt kjent med fra før, så den er flott som et verktøy i opplæringa. I tillegg til heftene og WhatsApp ringer jeg deltakerne to til tre ganger i uka. Da leser de for meg, vi snakker om arbeidet, og de svarer på spørsmål til tekstene – med egne ord”.

Distansundervisningens fördelar

Samtliga intervjuade lärare pekar på läsning och lyssning som två aspekter av litteraciteten som passar utmärkt att öva på distans. Det kan vara lättare att individualisera undervisningen och låta var och en få lärarens uppmärksamhet, när inte resten av gruppen väntar på att få stöttning. Det kan också vara lättare att ge direkt respons. “Jeg har jobbet mye med lesing”, säger Annette. ”Det ble så klart når jeg kunne høre på en og en, spille ball med hver enkelt. Jeg fikk en bedre innsikt i leseferdighetene deres. Det ble tydelig hva som var styrken til elevene og hvordan jeg kunne hjelpe dem videre. Noen tar mer plass i klasserommet, men her ble det plass til alle. På skolen ser jeg at ikke alle liker å lese høyt, og da bruker jeg mye tid på å lese med en og en, men nå kunne jeg sitte og høre på en og en og gi tilpasset tilbakemelding”.

Men även arbetet med att lära sig skriva går framåt, säger Mie: “Der er flere ægte analfabeter på mit hold (…) her har jeg fx skrevet for, taget et billede af det og sendt det til dem. Så har de skrevet det samme og sendt et billede til mig” De nordiska lärarnas arbete kännetecknas av att digitala och analoga verktyg blandas och inte sällan används samtidigt, på ett tydligt och genomtänkt sätt.

Anette berättar vidare att hon ser att WhatsApp-grupperna har gjort kursdeltagarna till mer aktiva språkbrukare: ”De tar bilder av situasjoner hjemme, av maten de lager, deler oppskrifter og chatter og snakker med hverandre. De kan bruke mye av språket umiddelbart sammen med andre, knyttet til situasjoner i dagliglivet. Jeg tror skoledagene ble for lange for mange, og de fikk lite ut av de siste timene på dagen. Nå bruker de norsk aktivt hele dagen og kvelden i gruppa, og noen får også hjelp av noen hjemme for å øve på å lese. Det er fem deltakere i gruppa, og selv om tre av dem har noe skolegang fra hjemlandet, så var det ingen som kunne det latinske alfabetet.”

Lene menar att situationen har gjort att hon som lärare också lärt sig mycket. ”Jeg føler meg ikke som noen kløpper på data, men nå har jeg prøvd ulike programmer og verktøy. Nå lager jeg små filmer for å forklare oppgaver, fremgangsmåter, ord og begreper i Loom. De sender jeg til deltakerne på WhatsApp. Jeg prøvde også å møte gruppa på Zoom, men selv om jeg fikk andre deltakere til å forklare på morsmål hvordan det fungerte, ble det ikke bra. Derfor prøvde jeg Whereby, og det var mye enklere. Det gjelder å finne de enkle løsningene, som fungerer for både lærer og deltaker”.

Den ökade flexibliteten har varit en fördel för många kursdeltagare. Mie berättar hur hon på WhatsApp kan se när hennes kursdeltagare är mest aktiva och när de exempelvis flyttar filer eller lämnar in uppgifter: ”Når børnene er puttet, så kan man se, at der sker meget inde i appen (…) og her i ramadanen, er der også meget, der sker om natten”. Men det krävs även flexibilitet från lärarens sida och både Katrine och Mie berättar att de har anpassat sin undervisning efter hur kursdeltagarna använder materialet som tillhandahålls digitalt: ”Vi har været Corona-fleksible”, säger Katrine, “men det går jo også den anden vej og jeg har da ind i mellem lige hængt vasketøjet op, når der ikke skete noget i gruppen.” Sissel nämner också detta som en positiv aspekt: ”En annen positiv ting er, at det ikke lenger er fravær. Om de for eksempel har en avtale eller må følge barna, jobber de bare på ettermiddagen eller kvelden i stedet. De tar ansvar for egen opplæring og progresjon på en mer selvstendig måte nå”. 

Distansundervisningens utmaningar

”Jag tror att de lär sig mer nu!” låter det från flera lärare, men samtidigt framhålls vikten av det personliga mötet. De norska lärarna svarar på frågan om det funnits utmaningar med att undervisa på distans: ”Egentlig ikke. Jeg har en deltaker som har vært litt vanskelig å få kontakt med, som ikke er like aktiv som de andre, men det var på samme vis på skolen. Alle deltakerne mine hadde trådløst nett hjemme, ellers kan jo det være en utfordring”.  

Lene lägger till att det har varit svårt att få reda på om deltagarna har förstått: ”jeg kan føle at jeg har gjort det så nøye og forklart godt, men så kommer det ikke noen respons. Da går det mer på meg. At jeg ikke er tydelig nok til dem på hva jeg ønsker å få tilbake”. Flera lärare lyfter att det är svårare för de äldre deltagarna, och att de yngre ofta har lättare med tekniken. Svenska Lisa påpekar även att skolan kan vara en fristad för de som har det psykiskt svårt och en del elever har svårt att koncentrera sig i hemmet. 

Tips för vidare läsning

Alfagodigital

Alfarådets kompetensbeskrivning av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska

Bonin, Rachel Hanna & Hvidtfeldt, Susanne (2020). Vi skal have alle med. Danske erfaringer med online undervisning i den grundlæggende litteracitet.

Carlson, Lisa (2020). Hur jag arbetar på distans med 1A Alfa.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Digitala verktyg i skriftspråksundervisning för vuxna (Skolverket)

Vårum, Lene (2020). Hjemmeskole for alfa? Selvsagt funker det!

Nya praktiker för lärarna och Alfarådets kompetensbeskrivning

Omläggningen till distans har samtidigt öppnat nya didaktiska möjligheter och fått många lärare att upptäcka nya verktyg, ofta sådana som redan är bekanta för eleverna i deras vardagsliv. De danska lärarna Katrine och Mie har utökat sin repertoar genom de verktyg som de nu integrerat i undervisning, och de planerar inte att sluta även om kursdeltagarna snart är på plats i skolan igen: ”jeg fortsætter med YouTube, jeg er lidt hooked på det.’’ fortæller Mie. ’’Man kan lave playlister relativt nemt og dele videoerne op i emner – så jeg er ved at have et helt bibliotek’’. ”Jeg kommer også til at bruge det lidt mere i fremtiden.’’ siger Katrine. ’’Jeg er fuldstændig sikker på, at jeg vil gå YouTube-vejen, lige som Mie også”. 

Ur Alfarådets kompetensbeskrivning för lärare kan vi bland mycket annat läsa att läraren som undervisar vuxna i grundläggande litteracitet behöver ha kunskap om IKT och aktuella digitala verktyg och medier, hur de används av deltagarna och hur de kan användas i undervisningen. Läraren behöver även ha kunskap om hur man kan använda vardagliga digitala verktyg t ex smartphone, läsplattor och interaktiva skrivtavlor i undervisningen. Även kunskap om digitala muntliga kommunikationsmönster lyfts i kompetensbeskrivningen, skriven av Qarin Franker och Lilly Christensen 2013. I en undervisning som utgår från deltagarnas resurser blir det helt enkelt omöjligt att säga ”men det går inte!” om att ge grundläggande litteracitetsundervisning med hjälp av digitala verktyg. 

Flere artikler om emnet

Læs artiklen på dansk her. 

Læs artikel "Vi skal have alle med", som handler om erfaringer med online dansk undervisning på Sprogcenter Midt i Danmark. 

Læs artiklen "Hjemmeskole for alfa? Selvsagt funker det!" om oplevelser med hjemmeskole.