Det tror Åland om framtidens validering

Validering av kompetens och kunskaper pågår i samtliga nordiska länder. I framtiden kan det bli möjligt att validera små delar av erfarenhet till exempel kurser och praktik.

 
Bodil, Regårdh, Monika Sundqvist, Jennika Kullman och Peter Strandvik ingår i ett nationellt valideringsnätverk sedan 2019 och har använt verktyget Road-map 2018 för att få en bild av det åländska valideringssytemet och var det borde utvecklas. Bodil, Regårdh, Monika Sundqvist, Jennika Kullman och Peter Strandvik ingår i ett nationellt valideringsnätverk sedan 2019 och har använt verktyget Road-map 2018 för att få en bild av det åländska valideringssytemet och var det borde utvecklas.

Validering av kompetens och kunskaper pågår i samtliga nordiska länder. I framtiden kan det bli möjligt att validera små delar av erfarenhet till exempel kurser och praktik.

- Det är mikrokrediter, alltså småbitar som man genomfört och som visar på ett kunnande. Det speglar framtiden och framtidens yrkesmänniskor, säger lärare Peter Strandvik som också är Ålands representant i NVL:s valideringsnätverk.

Validering är till för personer som behöver få sin kompetens och kunskaper formellt erkända. Man ska vara 18 år och bosatt på Åland för att göra en ansökan. Detta gäller från år 2015 i gymnasielagen på Åland.

Ålands yrkesgymnasium validerar kunnande och examen inom de utbildningar som man har examensrätt inom. Under perioden oktober 2018-november 2020 har 13 personer blivit antagna via validering. Av dem har 11 personer blivit antagna till en hel examen och 2 personer till en delexamen. De flesta valideringar utförs inom dessa yrkesbenämningar: kock och merkonom.

Alla fyra personer som intervjuas i artikeln ingår i ett nationellt valideringsnätverk sedan 2019 och har använt verktyget Road-map 2018 för att få en bild av det åländska valideringssytemet och var det borde utvecklas. Nätverket ska fortsätta under 2021 med att titta på kvaliteskompassen.

Bodil Regårdh, specialsakkunnig vid utbildnings-och kulturavdelningen är nöjd med det nordiska samarbetet.

- Vi har bra stöd av det nordiska nätverket och validering kan vara väldigt abstrakt. Och det är många gånger svårt att förklara till t.ex. beslutsfattare vad validering innebär och att det kan vara en ganska omfattande process, säger hon.

Peter Strandvik, lärare i företagsekonomi menar att det kan vara en fördel att Åland är litet.

- Det är små förhållanden och det kan vi dra nytta av. Även om vi inte alltid kan dra nytta av en enskild validering. Det kan dröja år innan vi har ett liknande fall. Men vi lär oss hela tiden.

Studiehandledare Monika Sundqvist ser styrkan i valideringen:

- Det som känns bra är att vi validerar mot något som är bestående, alltså läroplaner. Vi har fastslagna anvisningar och vi vet vad man får göra. Vi validerar främst mot utbildningar som behövs för den åländska arbetsmarknaden.

utbildningssamordare-jennika-kullman-och-lärare-peter-strandvik.jpg
Utbildningssamordare Jennika Kullman och lärare Peter Strandvik ser framemot att utveckla valideringssystemet redan under kommande läsår.

Hur går processen till?

Först ska en person som är intresserad av att validera sitt kunnande eller tidigare betyg göra en digital intresseanmälan på hemsidan gymnasium.ax.

Sedan kontaktar utbildningssamordare Jennika Kullman personen som gjort en intresseanmälan och bokar in till en första diskussion. Man tittar på om personen uppfyller kriterierna för validering. Om validanden gör det så kopplas en yrkeslärare på det aktuella utbildningsprogrammet in. Läraren kartlägger kunnandet och gör ett första utlåtande. Sedan tas beslut av rektor om personen ska antas som en validand och bli studerande vid Ålands yrkesgymnasium. Det krävs ett stort kunnande inom området för att bli antagen och sedan väntar yrkesprov i en eller flera examensdelar.

- Den stora utmaningen är att vi inför ett läsår aldrig vet vilka typer av sökande vi får och vilka lärare som behöver få detta inplanerat i arbetsplanerna, säger Jennika Kullman.

Men att det är en bra satsning är alla överens om.

- Det är en bra satsning för samhällsekonomin. Om man förkortar utbildningen för dem som redan har ett kunnande så får vi fler personer snabbare ut i arbetslivet och det är målsättningen. Och det är viktigt att vi tar vara på allas kompetenser, också alla invandrares kompetenser, säger Bodil Regårdh.

Mer samarbete

För att få ut ännu mera av en valideringsprocess behövs mer samarbete med näringslivet och arbetsplatser. Speciellt inflyttade saknar ett kontaktnät inom näringslivet och ofta även den bransch de planerar ta en examen inom.

- Det behövs ett bättre och bredare samarbete med arbetsgivarna. Detta för att få bättre rutiner när det gäller LIA (praktik), yrkesprov och handledare på arbetsplatserna, menar Monika Sundqvist.

Ett sätt att få till ett utökat samarbete är de nytillsatta yrkesråden med personer från de specifika branscherna.

Och vad händer i framtiden?

Det som också är på gång är medtagande av mikrokrediter i validering . Att kunna plocka ihop kortare kurser och olika typer av utbildningsinsatser och på det sättet få kunnandet validerat. Road-map och kvalitetskompassen som valideringsnätverket inom NVL skapat hör till de nyare verktyg som används på Åland.

- Det är mikrokrediter, alltså småbitar som man genomfört i form av till exempel kurser och praktik som visar på ett kunnande. Det speglar framtiden och framtidens yrkesmänniskor, säger Peter Strandvik.

- Arbetet med validering får inte stagnera, det ska utvecklas och hänga med i alla förändringar som man gör inom Ålands yrkesgymnasium. Men det är en balansgång och det finns inget typfall när det gäller validering. Vi lär oss hela tiden, säger Jennika Kullman.

458