Digitalt kunnande ställer nya krav i Norden

 

Det finns överraskande många människor i de nordiska länderna som inte har beredskap att möta den digitala framtidens utmaningar. Nätverket för grundläggande färdigheter inom NVL synliggör dessa i en färsk rapport.

 
Johanni Larjanko Här arbetar det nationella nätverket när de träffas den 16 januari 2020 i Helsingfors.

– Jag är uppriktigt glad och stolt över att få vara med i det här nätverket och få en inblick i hur de övriga nordiska länderna tänker, säger undervisningsrådet Marjut Kuokkanen från Utbildningsstyrelsen i Finland. 

Det är bråda tider på Utbildningsstyrelsen i Finland när jag tar kontakt med undervisningsrådet Marjut Kuokkanen för att bestämma tidpunkten för en intervju. 

Hon arbetar inom området för lärande och internationalisering inom enheten för yrkeskunnande, men är också medlem i Nätverket för grundläggande färdigheter inom NVL. 

Hon är fullt sysselsatt med att förbereda en presentation på finska av en ny rapport som hon varit med och skrivit. Vid tidpunkten för intervjun i mitten av februari ska den strax presenteras på ett seminarium i Helsingfors. 

Fotograf-Hannu-Ylilehto-_2_1000px-(002).jpg

Marjut Kuokkanen från Utbildningsstyrelsen i Finland uppskattar samarbetet med NVL. Fotograf: Hannu Ylilehto

– Man kan säga att den centrala punkten är framtiden. Rapporten innehåller en översikt av de grundläggande digitala färdigheterna i Norden, samtidigt som den summerar vilka som är våra styrkor och svagheter utifrån en nordisk SWOT-analys. Den fokuserar också på framtidens faror och möjligheter, säger Marjut Kuokkanen.

Rapporten Grundläggande digitala färdigheter för vuxna i de nordiska länderna har tagits fram av nätverket som startade 2017. I nätverksgruppen finns representanter från Danmark, Norge, Island, Sverige och Finland. Rapporten har underrubriken: Hur kan vi vända utmaningar till möjligheter?

Vilka är de viktigaste slutsatserna ni kommit fram till?

– Även om de nordiska länderna är föregångare inom digitalisering finns det många saker som vi kan förbättra. I varje nordiskt land finns det en anmärkningsvärt stor mängd enskilda medborgare som inte har tillräckliga digitala färdigheter, säger Marjut Kuokkanen.

Därtill har man upptäckt att det finns olika grupper av människor tenderar att hamna utanför. Sådana grupper hittas till exempel inom den åldrande befolkningen och bland de arbetslösa. 

– Det finns också grupper av människor som överlag befinner sig på en låg nivå när det gäller grundläggande färdigheter, vilket förstås blir extra märkbart inom det digitala området. Det är viktigt att alla dessa grupper identifieras och att man sedan också hittar metoder som på bästa sätt kan stödja och förbättra deras färdigheter, säger Marjut Kuokkanen.

Norden måste jobba hårt

Grundläggande digitala färdigheter är viktiga för varje vuxen individ. Det här är av betydelse för att man ska kunna förhindra utanförskap och gynna ett aktivt deltagande i samhälls-, arbets- och även vardagslivet.

Tekniken går framåt och världen förändras i snabb takt vilket även påverkar arbetsmarknaden.

– Vi behöver arbeta mycket hårt i Norden för att vi också i framtiden ska kunna vara en föregångare inom området. I rapporten finns angivet olika rekommendationer och temaområden som vi nu behöver fästa uppmärksamhet vid, säger Marjut Kuokkanen. 

Hon betonar att det vid sidan om de traditionella digitala färdigheterna uppstått helt nya behov som beror på förändringar i samhället och i världen överlag.

– De är sådana saker som är kopplade till etiska och säkerhetsfrågor som till exempel cybertrygghet.

De nordiska länderna uppvisar stora väsentliga likheter inom området för de grundläggande digitala färdigheterna. Resultaten i de nordiska länderna är generellt högre än det internationella medeltalet, men samtidigt befinner sig specifika grupper av befolkningen på mycket låga nivåer inom alla områden man undersökt.

Fotograf-Marjut-Kuokkanen-_Reykjavik31082018.jpg  

Medlemmarna i nätverket bekantar sig med sevärdheter i Reykjavik under ledning av en guide (röd jacka). Från vänster Maria Skoglöf/Sverige, Gígja Guðmundsdóttir, Arnheiður/Island, Alberto Hylander/Sverige och Hanne Størset/Norge. 

Här finns stor sakkunskap

Medlemmarna i nätverket hoppas nu att rapporten inte ska läsas enbart av beslutsfattare, utan också av enskilda personer som arbetar konkret med vuxna inom olika utbildningsprogram och projekt.  

– Vi som arbetar inom den finska nationella referensgruppen har kommit bra igång. Gruppen som inledde sitt arbete 2018 är aktiv och entusiastisk. Vi har träffats några gånger och just nu funderar vi på vilka som kunde vara framtidens och 2020-talets grundläggande färdigheter. 

Marjut Kuokkanen uppskattar själva att arbeta inom det nordiska nätverket. Hon värdesätter den sakkunskap som finns inom gruppen och medlemmarnas förmåga att se saker ur olika perspektiv. 

– Gruppen är alltid mera än summan av de enskilda delarna, säger hon.

Samtidigt betonar undervisningsrådet att vi Nordbor tänker väldigt likartat kring många saker och dessutom delar vi samma värdegrund. 

– Det är ett faktum och inte bara något vi säger, slår hon entydigt fast.

Fakta om rapporten

Rapporten ger en bild av den nordiska situationen när det gäller grundläggande digitala färdigheter och summerar gemensamma möjligheter och utmaningar.

Rapporten innehåller rekommendationer på policynivå i de nordiska länderna och de följs av ett antal lärande exempel från samtliga länder.

Rapporten har tagits fram av Nätverket för grundläggande färdigheter inom Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) med representanter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Här finns länken till rapporten med en abstract.

Ett eget finskt NVL-team

Även på Utbildningsstyrelsen i Finland är Marjut Kuokkanen van att arbeta i team och göra saker tillsammans med sina kolleger. På hennes bord finns förutom frågor som berör statsbidragsansökningar och yrkesutbildningen, även internationella frågor som är kopplade till utbildningsexport. Hon hanterar även frågor som berör de nyanländas yrkeskompetens och utbildning.

– Men jag är uppriktigt glad över att få ingå i NVL-nätverket. Oavsett vilket område man arbetar med är de viktigt att också få ett nordiskt perspektiv på saken. Det känns fint att vara på ett nordiskt forum och där få berätta om vad som händer i Finland. Men det är också ett privilegium att stå i Finland och återge något som hänt på ett nordiskt forum. Det handlar om att dela information i båda riktningar.

Hur ställer sig Utbildningsstyrelsen till NVL:s arbete?

– Utbildningsstyrelsen är aktivt med i verksamheten. Vi har sakkunniga i tre olika nätverk och man kan säga att vi har ett alldeles eget ”NVL-team” här på Utbildningsstyrelsen, säger Marjut Kuokkanen.