E-tentamen blir allt vanligare

 

 

Universitetet i Jyväskylä startar sin hösttermin med att erbjuda studenterna flexiblare sätt att studera. Dels öppnas en nätklass, som är öppen dygnet runt, dels ett rum där studenterna kan avlägga e-tentamina. I nätklassen, dit man kommer med en passersedel, finns 20 datorer försedda med basprogramvara och Internet-förbindelse. I anslutning till biblioteket finns det s.k. eTenttitila med 12 platser, där studenterna kan avlägga e-tentamen vid en tidpunkt som de själva väljer. Tre av arbetsborden är planerade för personer med funktionshinder.

Snabbare studier?

Kari Pitkänen, som är utbildningschef vid Jyväskylä universitet, berättar att den nya servicen är en del av universitetets mera omfattande strategi att stöda flexibla sätt att studera.
– Studenterna får nu bättre möjligheter att periodisera sina studier och att välja en lugnare och subjektivt sett lämpligare tidpunkt för sina tentamina.
En fördel är också att det är lättare att få tag på tentamenslitteratur då alla inte tentar på en gång. Att e-tenta kan till och med göra det möjligt att studera i snabbare takt då den studerande inte är bunden vid allmänna tentamensdagar utan kan tenta till exempel på kvällar eller veckoslut.
Enligt Kari Pitkänen tar studenterna i allmänhet entusiastiskt emot nyheter som dessa, men han påpekar samtidigt att ett självständigt sätt att studera inte passar alla.
– De studerande lär sig på olika sätt och vissa behöver tentamenstillfällen som är fastslagna på förhand, medan andra har den självdisciplin som krävs för att själva slå fast sitt schema.
Pitkänen anser i alla fall att det för de flesta studerande innebär en stor förbättring, just på grund av flexibiliteten.
– För vuxenstuderande med familj och arbete eller bostad på annat håll innebär det en klar förbättring.

Ett steg i taget

För lärarna innebär e-tentandet åtminstone till en början mera arbete, men Kari Pitkänen ser också fördelar.
– Lärarna behöver inte läsa otydliga handstilar och de får inte alla tentsvar på en gång utan kan fördela sitt arbete över en längre tidsperiod.
eTentti tas till en början i bruk på försök i humanistiska fakulteten och i fakulteten för informationsteknologi, men de andra fakulteterna tas successivt med. På basis av de erfarenheter man får fortsätter man att utveckla förutsättningarna för flexibel inlärning.
Några större universitet i Finland har redan en viss erfarenhet av liknande service, men idén har ännu inte slagit igenom på allvar trots att det redan i slutet på 1990-talet fanns storstilade planer på ett nationellt virtuellt universitet, som i framtiden till och med kunde ersätta de fysiska högskolorna.
– Förväntningarna var ganska orealistiska och takten alltför hård, säger Pitkänen.
Han är säker på att virtuella inlärningsmiljöer kommer att bli allt vanligare, men han tycker att man måste ta ett steg i taget.
– Virtuella lösningar kräver mycket resurser, både i form av tid och av pengar. För lärarna handlar det om att upprätthålla det gamla systemet samtidigt som man bygger upp ett nytt och det är väldigt krävande. Lust finns det nog, men inte tillräckligt med tid.