En Human Resource -syn på nordisk styrka

 

En Human Resource -syn på nordisk styrka

De nordiska länderna har utvecklat samfundssystem och verksamhetsmodeller , som visat sig vara så konkurrenskraftiga att Norden idag representerar ett av världens mest välstående regioner, kommer man fram till i Nordiska Ministerrådets rapport ”Norden som vinderregion”.
Personec  är Nordens ledande leverantör av IT-lösningar och tjänster inom HR-området (human resource). Personec har 40 års erfarenhet och en stor kundbas, vilket givit dem en unik bild av de nordiska organisationernas behov av effektiva HR-processer. Därför är det intressant att fråga Personecs vice vd Tero Ansio om kommentarer till de styrkor som den nordiska rapporten kommit fram till.

Jämlikhet

Ett av styrkeområdena i rapporten var jämlikhet, kan du Tero se detta i din vardag?
-Under olika historiska perioder har de Nordiska länderna på litet olika sätt tillhört varandra och det har säkert påverkat oss så att vi har likheter i vårt tänkesätt. Det grundläggande sätten att se på och förhålla sig till arbetaren och till utveckling av arbetet är ungefär desamma. Man kan ta upp skillnader mellan länderna och säga att t ex beslutsfattandet är långsammare i Sverige än i Finland, Danmark och Norge och att man samtalar mer i Sverige än Finland, men skillnaderna är små även i dessa sammanhang och kanske mer person- än nationsbundna. Alla länder är dessutom utsatta för samma press på effektivitet och samarbete, så skillnaderna minskar, säger Tero Ansio.

Tillit och maktbalans

Det som ger tillit i de Nordiska länderna och där vi skiljer oss från t ex Frankrike eller Tyskland, är att ledningen är närmare arbetarna hos oss. Vi har ett öppet klimat, beslut är nästan aldrig hemligstämplade. Lagstiftningen är inriktad på öppenhet och förhandling. Personalrepresentanter skall höras i olika sammanhang. Norden var också bland de första som tog med personal ledare eller HR ledning i ledningsgrupper och HR ledningens roll blir starkare hela tiden. Detta sker överallt i västvärlden, men enligt Tero är Norden nog mer av en föregångare än eftersläntrare.

Bred och stark bas för kompetens

Utbildningssystemen är mycket lik varandra och utgångspunkten för en yrkeskarriär är utmärkt. De som avlägger gymnasiet idag är på många sätt skickligare än man var förr. Ju yngre man är desto mer redo är man för en bred och djup kunskap, man koncentrerar sig inte på petitesser. Allt fler påbörjar också nya arbetskarriärer, vilket leder till att vi behöver bra system för att analysera kompetenser och leda kunskap. Behoven för system som underlättar detta växer och därför utvecklar vi program som bidrar till att gestalta vilken kunskap som behövs.

Flexibilitet

-Flexibilitet är ett framgångsmått i flere företag idag, säger Tero Ansio. Man följer upp personalrotationen och strävar alltså efter rotation, beredskap till omställningar och flexibilitet. Förr växte en ledare fram från den avdelning han skulle leda, idag kommer han allt oftare från grannavdelningen eller någon annan del av företaget eller utifrån, och avdelningens egna framväxande ledare, byter till annan avdelning när det är dags att leda. Modellen till detta handlingssätt kommer kanske främst från stora amerikanska bolag, där en orsak till rotationen nog också är rädslan för framväxande konkurrenter.

Helhetssyn

-I Norden får man bättre positioner och hålls längre på chefsposter när man förstår helheten. En extremt skicklig och begåvad person klarar sig inte i Norden, om hans främsta drivkraft är egen vinning eller den egna avdelningens resultat, förr eller senare kommer han i konflikt med högsta ledningen. Demokrati och en helhetssyn på fördelningen av det goda är ett värde som syns i alla nordiska länder, säger Tero.

Personligt ansvar och effektivitet

-Det personliga ansvaret för arbetet är kanske överdrivet idag, tycker Tero. Det är flere arbetstagare man får påminna om att också leva utanför arbetet, ta tid för familjen, tid för vänner, tid för avkoppling, tid för sig själv. Fast man gillar sitt arbete och tekniken möjliggör det, behöver man inte vara anträffbar hela tiden. Man bör inte yvas över e-post som är sänd under det mest konstiga tider, det är kanske ett första tecken på arbetsnarkomani. Tero är personligen oroad över denna tendens, att arbetstagare inte själv ser problemet, de gillar sitt jobb så mycket, att det inte kan dra gränser, utan blir ”övereffektiva”. Häri ligger en gemensam nordisk utmaning, att upprätthålla en balans i livet, så att styrkan inte blir svaghet.

av Carola Lindholm
-Flexibilitet är ett framgångsmått i flere företag idag, säger Personecs vice vd Tero Ansio.


Diskutera artikeln i

Forum


Hitta rätt ställe i texten i mitten på sidan

- använd länkarna nedan

Jämlikhet

Tillit och maktbalans

Bred och stark bas för kompetens

Flexibilitet

Helhetssyn

Personligt ansvar och effektivitet