Envishet kan ge jämlikhet

 

 

Envishet kan ge jämlikhet

Anders Viotti är vuxendöv. Funktionsnedsättningen drabbade honom inte fullt ut förrän efter avslutad utbildning på KTH. Då hade han flyttat till Härnösand och börjat arbeta på Länsstyrelsen med turismfrågor.

av Erica Sahlin

Han säger att han än idag är imponerad av hur mycket hans chef och arbetskamrater ställde upp för honom under den första perioden. Man anordnade teckenspråkskurser för övrig personal på arbetstid och han ledde också ett enkelt vardagslärande som kallades ”veckans tecken”. Även tecken som stöd - TSS - stod på programmet.
– Samhället har verkligen ställt upp för mig, säger Viotti. – Jag får regelbundet skrivtolkshjälp vid sammanträden och personalmöten. Tolkarna har också åkt med till Bryssel på jobb flera gånger.
Anders Viotti anser samtidigt att det är på grund av hans egen envishet som så mycket kunnat ordnas. Det finns många i hans situation som inte riktigt orkar eller vill driva sina rättigheter.

Om han i övrigt ser på sina möjligheter att lära på jobbet och utvecklas i takt med det tycker han sig jämlik och inte hämmad. Men om han velat sadla om och gått in på en annan yrkesbana hade det varit svårt, menar han.

Föreningsliv har inte varit intressant, men visst har han saknat att kunna gå på föredrag och på teater. Han har velat spara anlitandet av tolk till arbetet. Barnens utvecklingssamtal i skolan gick bra, men föräldramötena fick han hoppa över. Och ser man till delaktighet i samhällsfrågorna så har funktionshindret självklart varit ett stort hinder – både för hans möjligheter att lära sig att utöva ett aktivt medborgarskap och påverka på lika villkor.

Diskutera artikeln i

Forum







–Samhället har verkligen ställt upp för mig, säger Anders Viotti.
–Samhället har verkligen ställt upp för mig, säger Anders Viotti.