Fängelsenätverk efterlyser fler specialpedagoger för vuxna

 

 

I FN:s konvention om mänskliga rättigheter står det att alla ska ha rätt till utbildning. Samma sak står i Europarådets rekommendationer som de nordiska länderna ratificerat. Den som avtjänar ett straff i fängelse ska således ha rätt att söka en utbildning som alternativ till att exempelvis arbeta i verkstaden.
Lena Axelsson är klientutbildningsansvarig vid Kriminalvården och Sveriges representant i det nordiska nätverket för fängelseundervisning. Nätverket, som träffas ett par gånger om året, har arbetat fram rekommendationer för att sätta ljus på frågorna och driva utvecklingen vidare.
Bland de intagna som önskar studier finns allt från personer som inte avslutat grundskolan till dem med högskoleexamen. Alla nordiska länder går mot samma utveckling med fler utomeuropeiska invånare.
– I och med globaliseringen och den snabba utvecklingstakten i samhället är man aldrig färdig med sin utbildning utan man måste hela tiden vara beredd att utveckla sin kompetens. Livslångt lärande behövs för att kunna konkurrera med andra länder när det gäller kompetens. Behovet av en lärarutbildning med vuxenpedagogisk inriktning blir allt större, liksom mer läromedel med vuxentilltal så att vuxna inte behöver använda material skrivet för barn och ungdomar. Författningar som är mer anpassade för vuxnas förutsättningar och behov skulle också stödja utvecklingen. Vuxenutbildningen bygger än i dag på de villkor som gäller för ungdomsgymnasiet, säger Lena Axelsson när vi ses på ett kafé i centrala Stockholm där hon är på tjänsteresa. Hennes arbetsplats ligger annars i Norrköping.

Validering som utgångspunkt

Att undervisa för vuxna innebär att man måste förhålla sig till och respektera de studerandes livserfarenhet. Den som saknar formell utbildning har ändå samlat på sig många andra kunskaper. Därför rekommenderar nätverket att validering ska vara utgångspunkten vid planeringen av varje individs utbildning i fängelse.
En stor andel av internerna har läs- och skrivsvårigheter.
– Här talar jag inte om dyslexi, som är en neurologisk, varaktig funktionsnedsättning, utan om svårigheter som beror på att man helt enkelt inte har läst eller gått i skolan så mycket. Vi skulle vilja se fler lärare med specialpedagogisk kompetens för vuxnas lärande. Många vuxna med svårigheter har utvecklat strategier för att det inte ska märkas att de inte kan läsa och skriva. Men min uppfattning är att det ändå inte är riktigt lika känsligt i fängelsernas lärcentrum. Dels verkar man se fängelsetiden som en chans att träna och lära, dels är miljön annorlunda. Det är inte lektioner med grupper som läser samma kurs samtidigt, utan var och en av de studerande på lärcentrum följer sin individuella studieplan. Man är van vid att alla arbetar med olika uppgifter, säger Lena Axelsson.
– Mer forskning skulle hjälpa oss att visa politiker och beslutsfattare hur det ser ut. Inget har samma tyngd som forskningsresultat när det gäller underlag för utveckling, säger Lena Axelsson.
De nordiska länderna organiserar undervisningen i fängelse på olika sätt. Sverige har numera anställda lärare som arbetar på heltid inne på anstalterna som ett led i att utveckla och stärka utbildningen.
– Sedan 2007 finns lärcentrum på varje anstalt i Sverige och Kriminalvården har fått betygsrätt. Det finns nu också en rektor för varje region, sammanlagt sex rektorer. Tidigare var kriminalvårdsinspektörerna chefer för lärarna, berättar Lena Axelsson. Utbildningen följer Skolverkets kursplaner och står under Skolinspektionens tillsyn.
Många interner väljer också praktiska yrkesutbildningar som inte alltid äger rum på lärcentrumen.
I Sverige finns drygt 50 fängelser med sammanlagt 4 500–5 000 platser. Under ett års tid passerar ungefär 12 000 personer i anstalt.
– Vi har cirka 120 lärare anställda inom Kriminalvården. Det är kanske inte så mycket med tanke på hur många potentiella studerande som finns, men det har ändå inneburit en rejäl förstärkning av utbildningsmöjligheterna för intagna, också tack vare att vi använder distanskonceptet. Alla lärarna ingår i en nationell lärarkår. Varje lärare arbetar både med studerande på plats och studerande på andra anstalter i landet. När studerande flyttar inom Kriminalvården har de kvar samma lärare med hjälp av distansformen, säger Lena Axelsson vidare.

Internet och datasäkerhet

Utbildningen i svenska fängelser är helt individbaserad. Var och en läser sina kurser på sin nivå och om de förflyttas till en annan anstalt får de behålla samma lärare. Datorer med ett specialkonstruerat intranät underlättar för kontakterna med lärarna på distans. Endast en lärare och en studerande kan ha kontakt i varje virtuellt studierum. Av säkerhetsskäl får interner inte använda datorer hur som helst. Internet är generellt inte tillåtet, men för närvarande pågår ett pilotförsök på några öppna anstalter med så kallad ”white list”, vissa tillåtna sidor som öppnats i utbildningssyfte. Alla andra sidor är spärrade.
– Själva datorerna ska alltid stå i låsta skåp. Samtidigt kommer inte Kriminalvården att kunna stå utanför den digitala utvecklingen i längden. Den är en så stor del av livet i dag och om man är utestängd från internet i några år blir man funktionshindrad; man vet inte längre hur man hanterar vardagliga ärenden via nätet. Digital kompetens tillhör dessutom en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, säger Lena Axelsson.

Publicerad 12.10.2012