Finns det plats för alla?

 

 

Finns det plats för alla?

Jämlikhet handlar om allas lika värde. När vi talar om vuxnas lärande gäller det att alla ska ha möjlighet att få delta aktivt i utbildningar, kurser och andra lärande sammanhang. Men hur är det om man ska studera som vuxen och har en funktionsnedsättning?

Text och bild: Erica Sahlin

Ett studiebesök vid huvudkontoret för statliga Specialpedagogiska institutet – SIT – i Härnösand ger inblick i en imponerande verksamhet. Härifrån leds en nationell organisation som omfattar över 600 personer, främst rådgivare, spridda över hela landet. Rådgivarna ansvarar för pedagogiskt råd och stöd med inriktning på olika funktionsnedsättningar. SITs verksamhet omfattar också ett starkt uttalat ansvar för att skapa läromedel för målgrupperna.
Myndigheten, som sorterar direkt under utbildningsdepartementet, har under de senaste åren omvandlat statens åtagande på området. Tidigare drev man ett stort antal specialskolor med internat runt om i landet, var och en med inriktning mot olika funktionshinder. Nu har dessa lagts ner eller omvandlats till nationella resurscentra på fyra platser. På dessa centra finns fördjupad kompetens kring specialpedagogiska konsekvenser för elever med synskada med eller utan ytterligare funktionsnedsättning, dövhet eller hörselskada i kombination med utvecklingsstörning, medfödd dövblindhet respektive grava tal- och språkstörningar. Huvudlinjen är alltså idag att stödja barn och ungdomar med funktionsnedsättning på hemmaplan genom integrerad skolgång med omfattande stöd av SITs många rådgivare via fem regionkontor.

Stöd till vuxna med funktionsnedsättning

År 2002 fick SIT en övergripande uppgift att ansvara för stöd till lärandet bland vuxna med funktionsnedsättning, säger Stig Norberg, central utvecklingsledare med placering på huvudkontoret. Han har lett en studie för genomgång av situationen för vuxna funktionshindrades lärande i landet. Studien finns att läsa på SITs hemsida under Forskning och utveckling/Vuxnas lärande.
Slutsatserna är bitvis ganska nedslående och mycket återstår att göra. Annars kan man konstatera att situationen i kommunerna med omfattande neddragningar av komvux verksamhet lett till nedrustning totalt sett och där har utbudet för vuxna med funktionsnedsättning följt samma trend. Kommunernas ansvar för sina medborgares väl har alltså inte riktigt räckt till för att stödja denna grupp. Rapporten visar att det finns stora brister i kommunernas uppföljning, utvärdering och långsiktiga planering. Endast drygt 50 proc. av tillfrågade kommuner hade direkta rekryteringsinsatser. Ett fåtal säger t.o.m. att man inte har råd att satsa på studerande med funktionshinder eftersom de är alltför kostnadskrävande. Ingen kommun talar om att man strävar efter ett inkluderande arbetssätt utan tendensen tycks vara den motsatta, dvs. segregering och skapande av särskilda grupper.
– Rapporten ger anledning till oro. Som främjandemyndighet kan vi göra mycket för att stötta, men det är kommunerna som äger frågan, säger Norberg.

Folkhögskolorna – en viktig ryggrad

Av tradition har folkhögskolorna gjort stora insatser för vuxnas lärande med speciell inriktning på olika funktionsnedsättningar. De har kompletterat den kommunala vuxenutbildningen. Under komvux starkaste tillväxtperiod höll de sig kvar, trots stor konkurrens, eftersom de kunde erbjuda en specialkompetens som är svår att bygga upp på kort tid. Att man lyckats vidmakthålla och vidareutveckla den profilen framgår klart om man går in på folkhögskoleportalen www.folkhogskola.nu, där man lagt upp en speciell sökväg för att man lätt ska kunna hitta särskilda kurser för deltagare med funktionshinder (ADHD, dyslexi, dyskalkyli, förvärvad hjärnskada, utvecklingsstörning, rörelsehinder, synskada, Asperger syndrom, afasi, hörselskada/döv, psykiskt funktionshinder).

Omfattande nordiskt samarbete

Stig berättar också om omfattande kontakter mellan de nordiska länderna inom specialpedagogiken. Han är den svenska representanten i Nordspes projektgrupp som består av redaktörer från alla de nordiska länderna. Genom det finländska ordförandeskapet har Finland, via Mikael von Nandelstadh, ansvar for vidareutvecklingen av Nordspesnätet. Ett besök på denna nätplats lönar sig verkligen om man vill skapa sig en bild av aktuell nordisk forskning på området, vilka aktörer som finns, bilda partnerskap och jämföra de olika ländernas strategier att ta sig an specialpedagogiken.

Kulturella barriärer

Monica Sandström arbetar som rektor vid Bräcke gymnasieskola, som är en del av Nätverksgymnasiet Jämtland. På hennes skola tar man emot både ungdomar och vuxna i helt integrerade kurser. På senare tid har det kommit ganska många vuxna nysvenskar med funktionshinder till Bräcke och gymnasieskolan.
– Vi ser att vi får arbeta mycket med mentorskap och att elevvårdsteamet måste ha god beredskap. För många av våra vuxenlärare blir det en förändrad yrkesroll och flexibiliteten sätts på prov. Det är inte bara språket som är en ny utmaning utan också detta att komma igenom kulturella barriärer, säger Sandström.
Just detta behandlas i en ny bok med titeln ”Vi är alla unika” utgiven av SIOS – Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige.
Detta är en bok för alla som kommer i kontakt med människor som har funktionsnedsättning och sina rötter i ett annat land än Sverige. Den handlar om hur man kan skapa förutsättningar för ett bra möte människor emellan. Hur man kan komma över det vi så ofta kallar för "kulturklyftor" och avdramatisera dem. Här finns idéer, exempel och frågeställningar att ha som grund i det dagliga arbetet, att använda i gruppdiskussioner och för egna reflektioner.
Det är alltså tydligt att jämlikhet för vuxna med funktionshinder är ett viktigt tema i Sverige liksom i övriga Norden. Många myndigheter och organisationer arbetar hårt för att skapa förutsättningar att även vuxna med funktionsnedsättningar ska gå till skolan för alla. Men vägen dit är fortfarande lång.


Länkar:
www.folkhogskola.nu
www.nordspes.org

www.sios.org
www.sit.se

Diskutera artikeln i

Forum






Läs också:

Envishet kan ge jämlikhet
- intervju med Anders Viotti
Länk






Ett fåtal kommuner säger t.o.m. att man inte har råd att satsa på studerande med funktionshinder eftersom de är alltför kostnadskrävande. Stig Norberg är orolig.
Ett fåtal kommuner säger t.o.m. att man inte har råd att satsa på studerande med funktionshinder eftersom de är alltför kostnadskrävande. Stig Norberg är orolig.






Det är inte bara språket som är en ny utmaning utan också detta att komma igenom kulturella barriärer, säger Monica Sandström, rektor vid Bräcke gymnasieskola.
Det är inte bara språket som är en ny utmaning utan också detta att komma igenom kulturella barriärer, säger Monica Sandström, rektor vid Bräcke gymnasieskola.