Flexibelt lärande – hinder eller möjlighet?

 

 

För knappa tio år sedan införskaffade Medborgarinstitutet i Mariehamn (Medis), den vuxenutbildningsinstitution på Åland som är den största aktören inom fritt bildningsarbete, en videokonferensutrustning. Idag används utrustningen i Mariehamn främst för möten och hyrs ut till andra organsationer. Till en början fanns utrustning tillgänglig i alla skärgårdskommuner, men på senare år har inga distanskurser ordnats på grund av bristande intresse – eller otillräckliga kunskaper – bland skärgårdsborna (jämför DialogWeb nr 2/2007).

Uppsökande verksamhet krävs

-Jag har själv lärt skärgårdsbor finska och spanska på distans, berättar rektor Leena Raitanen.
-Det funkade bra för att grupperna var små, kurserna pågick ett helt läsår och eleverna hann vänja sig vid arbetssättet. För eleverna har teknik som inte fungerat eller bristen på teknisk handledning utgjort den största frustrationen. Många saknar även lärarens fysiska närvaro i klassrummet.
Enligt Leena krävs det att eleverna vågar pröva på nya arbetssätt och själva tar initiativ inom gruppen. Detta, liksom intresset att överbygga svårigheterna, varierar mellan grupperna, vilket till exempel kan bero på hur stort behov eleverna har av kunskaperna. Hon har inget säkert koncept på hur man ska få skärgårdsborna – eller snarare målgruppen ålänningar 30+ utan tekniskt intresse – att våga pröva på lärande med hjälp av teknik på distans.
-Det krävs uppsökande verksamhet, demonstrationer och möjligheter att pröva på under handledning. Engångsinsatser klingar av efter ett tag så det behövs en ständig drivande kraft bakom satsningarna att etablera nya arbetssätt, påpekar Leena.
Även av lärarna krävs det tid och energi att börja med nytt liksom en inställning som inte är konservativ. Användning av nyskapande läromedel och obligatorisk fortbildning tror Leena att kan fungera som redskap för att förändra synsätt och metoder i undervisningen.

Framtidsvisionen klar

För närvarande använder Medis en lärplattform för intern kommunikation inom lärarkollegiet men ökar successivt användingsområdet. Inom höstens kursutbud har man till exempel för kursen Svenska för inflyttade inrättat 10 flexplatser för elever som av olika orsaker inte kan delta i närundervisningen. Kursen är uppbyggd utifrån några närstudietillfällen i grupp och individuell handledning. Eleverna använder datorn för övningar och anskaffning av tilläggsmaterial.
Kursens uppläggning ligger i linje med den Vision 2009, som NätBas kommittén slagit fast: ”Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjligheten ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen”. Kommitténs uppgift är att samordna och utveckla strategier för den nätbaserade undervisningen på Åland.

Länkar:
www.mariehamn.aland.fi/medis/
www.navigare.ax/natbas/dokument–rapporter.htm