Folkbildningen är en viktig aktör för utveckling

 

 

Folkbildningsrådet är en ideell förening som består av Sveriges kommuner och landsting (som representerar de offentligt drivna folkhögskolorna) och samverkansorganisationerna för rörelsefolkhögskolorna respektive studieförbunden. Rådet har av staten anförtrotts uppgiften att fördela statsbidrag, att följa upp och utvärdera verksamheten och att lämna budgetunderlag och årsredovisningar.

Livsvitt lärande genom skiftande jobb

Enligt de överenskomna uppdragen för svensk folkbildning (studieförbund och folkhögskolor) är den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten bara ett av många uppdrag. Man ska bl.a. fungera som ett kitt i samhällsutvecklingen. Detta genom att erbjuda lärande sammanhang som gör det möjligt för den enskilde deltagaren att lättare förstå och ta till sig förändringar i arbetslivet och i samhället. Att erövra en sådan förändringskunskap kommer att vara avgörande i framtiden. Vi vet att antalet s k karriärväxlingar i arbetslivet ökar och kommer att öka. Branscher och yrken blir omoderna och nya kommer till. Samhällsekonomiskt har vi inte råd att erbjuda långa och omfattande utbildningar för att de anställda ska kunna klara dessa förändringar. De måste i stället vara nyfiket inställda på att lära nytt och lära mer i ett mönster där de kan bygga på sina kunskaper och färdigheter med kortare kurser och program som ofta kanske kommer att erbjudas i anslutning till jobben.
Detta med att lära sig att lära och ha ett positivt förhållningssätt till nya arbetssituationer är en av EUs åtta nyckelkompetenser. Att kunna ha en organisation för att medborgarna ska kunna utveckla den kompetensen är viktigt för ett lands konkurrenskraft, tycker Britten. Hon pekar på folkbildningens styrka som arena för sådan kompetensutveckling. Det är inget nytt, fortsätter hon. När vi gör utvärderingar och frågar deltagare i våra studiecirklar om varför de anmält sig anges kunskaper för arbetet som ett av de tre främsta motiven för att delta. Folkhögskolorna har yrkesutbildningar i sitt utbud och har sedan slutet på 90 talet varit en betydande resurs i att kompetensutveckla för arbetslivet.

Interkulturell förståelse

Folkbildningens grundpelare om internationell och kulturell förståelse pekar på ett annat område som kan bidra till att stärka våra länders konkurrenskraft. Det är vanligt att nysvenskar lär sig svenska i studiecirklar och folkhögskolekurser. Nu måste vi vidga perspektivet så att Sverigefödda medborgare tar chansen till ett ömsesidigt lärande. Kanske blir det i nya mötesformer. Men i folkbildningsanda. Det finns åtskilliga historiska exempel på hur samhällen och ekonomier blomstrat till följd av sådana möten. Idag när globala strömningar så tydligt präglar vår vardag, blir interkulturell förståelse en kompetens som kan vara en stark konkurrensfördel.

Den demografiska utmaningen

Britten vänder sig mot att man ofta betonar rättigheten att få sluta arbeta när man blir äldre. Vi borde i stället prata om rätten att få arbeta på sina egna villkor när man blir äldre. Men det ska vara utifrån de förutsättningar som arbetstagaren har. De samhällen som klarar av att erbjuda smidiga och flexibla system för de äldre medborgarna att delta i produktionen kommer att vara vinnare i framtiden, menar hon. Här har folkbildningen en självklar roll inom det livslånga lärandet.

Framtidsseminarium

Vid seminariet om framtidens kompetenser den 20 november i Stockholm kommer Britten att inledningstala och kommer att utveckla sina tankar om kompetensernas betydelse för samhällsutvecklingen. Seminariets övergripande syfte är att presentera de slutsatser som den nordiska tänketanken för framtidens kompetenser arbetat med i drygt ett år.

Länkar:
www.folkbildning.se
www2.folkbildning.se/FBR_rapporter/Folkb_framt_uppg.pdf

Länk till rapporten ”Norden som en global vinnarregion”