Från brevkurs till virtuellt café på tio år

 

 

Det hela började med en merkonomutbildning på distans för skärgårdsbor 1998.
- Men den var ganska brevkursaktig med närstudieträffar och inlämning av uppgifter per e-mail, berättar rektor Daja Rothberg.
Så småningom övergick man till konferenshanteringsprogrammet First Class och efter det följde webbplattformen Fronter. Idag finns den traditionella skolans alla funktioner, från uppgifter till elevcafé, i de vuxenstuderandenas virtuella klassrum.

Förutsättningar för virtuellt lärande

- Övergången till virtuellt lärande har fått växa fram i flera steg och det har varit bra. Lärarnas pedagogiska tänkande har med tiden ändrats mot större interaktivitet och mer dialog, säger lektor Peter Strandvik.
Daja berättar att fokus i början låg på de nya möjligheterna till större individualisering. Öppna konferenser och gruppkommunikation var de sämre på.
- Skvallerforumet är viktigt. I caféutrymmet snackar man om aktuella saker från frukostflingor till melodifestival. Här framkommer det också vad man missat i eller förstått av själva kursinnehållet precis som under vanliga fikapauser, lyfter Daja fram.
Peter anser att gedigna kunskaper i datoranvändning är nödvändiga för att känna sig bekväm i det virtuella klassrummet. Man har nytta av att förstå var filerna hamnar, hur strukturerna ser ut och att kunna tänka spatialt.
Enligt Daja faller vissa elever av i början för att det nya tänket som tekniken kräver känns övermäktigt. Andra orsaker till bortfall är att man är tidsoptimist och inte får ekvationen studier, jobb och familj att gå ihop.
- För läraren gäller det att ha lång framförhållning. Innehållet ska vara planerat och helheten strukturerad före kursstart. Lärare är inte heller vana vid att synliggöra sitt material och det ställer högre krav på källhänvisning och korrekthet, säger Peter.
För eleverna blir det tydligare vad man ska lära sig under kursen och vart man är på väg när helheten presenteras vid kursstart före man börjar arbeta med de olika delarna.

Kommunikationen mellan lärare och elev

Kommunikationen mellan eleven och läraren samt inom gruppen är tillsvidare mest skriftlig.
- Det stora problemet med att lägga in annat material, som ljudfiler och videoklipp, är att det inte finns tillräckligt med sådana läromedel utvecklade. Oklarheter vad gäller upphovsrätten gör materialet svårt för lärarna att använda. Lagstiftningen har inte hunnit i kapp utvecklingen, säger Daja.
Så småningom när nya till nätet anpassade läromedel och material tas i bruk lättas också lärarens arbetsbörda. Idag är den som undervisar på nätet både läromedelsförfattare och lärare.
- Ibland har eleverna svårt att förstå att läraren inte jobbar när som helst och genast ger respons på inläggen. Det gäller att vara tydlig med tidpunkt för deadline och respons samt att ge tider för när man är anträffbar och hur man jobbar, säger Daja.
Peter säger att det givetvis är jobbigt när eleven kör fast genast i början av en uppgift och läraren inte är tillgänglig. Han betonar att det oftast finns någon klasskamrat som kan hjälpa istället, bara man förstår att utnyttja den tillgången.
- Den gamla synen att läraren sitter inne med kunskapen finns djupt rotad. Men idag kan svaret finnas varsomhelst och vara paketerat hursomhelst, säger han.

Självdisciplin och framförhållning

Tvåbarnsmamman Marlene Lundberg gick flerformsutbildningen till merkonom vid Ålands Handelsläroverk år 2003-05 vid sidan av dåvarande jobbet som kanslist på Lantmäteribyrån.
- För mig var flerformsutbildningen ett ypperligt tillfälle att kunna studera och ändå jobba och hinna med barnen. Jag gjorde kortare arbetsdagar, pluggade när barnen ändå såg på TV och efter att de hade lagt sig.
Enligt Marlene kräver jobb, familj och virtuella studier stor självdisciplin, tidsmässig framförhållning och prioritering av studierna framom fritidsaktiviteter. Det förutsätter att man är genuint intresserad och har ett mål man vill nå.
I första hand hörde hon med kurskamraterna när hon behövde stöd med uppgifterna. Kommunikationen skötte Marlene över e-mail, telefon och under lunchträffar.
- Responsen från lärarna varierade och gick inte alltid att få när den behövdes. En del gav den varje dag medan andra svarade en gång i veckan, berättar Marlene.
Huvudämnet Redovisning tyckte hon inte fungerade virtuellt eftersom hjälpen ofta behövdes kontinuerligt och omedelbart. En fel siffra kunde kullkasta hela uppgiften. Däremot fungerade läs- och skrivuppgifter bättre.
- De virtuella studieuppgifterna liknade dem man fick under traditionell utbildning. Materialet var mest textbaserat, avslutar Marlene.