Gräv där du står!

 

 

Första mötet - första intrycket

Vi möttes för några år sedan, Erik Hemming och jag. Då satt vi runt ett bord på ams  tillsammans med mina närmaste kollegor och den dåvarande chefen. Hemming var den inkallade experten som vi hoppades skulle kunna utforma och driva en skräddarsydd kurs. På agendan var nämligen att försöka lösa situationen för en av de grupper som egentligen inte per definition kunde anses stå till 'arbetsmarknadens förfogande' - som det så fint heter. Kanske bör jag också nämna att situationen på Åland är sådan att om en person inte bedöms stå till förfogande så saknar hon också rätt att lyfta arbetslöshetsersättning.
Gruppen vi diskuterade då var en utsatt grupp som riskerade segregeras från det åländska samhället. Det handlade om människor som var i kläm för att de inte behärskade svenska varken i tal eller skrift. Det förhöll sig så att dåvarande kursutbud inte kunde erbjuda svenskundervisning på den nybörjarnivå som krävdes (bland annat på grund av att det i gruppen fanns analfabetism). Samtidigt var arbetsgivarna inte villiga att anställa dem med tanke på de svårigheter och risker som det ändå skulle innebära med bristande kommunikation. Det var inte möjligt att ge de nödvändiga instruktionerna som behövs även för att utföra t.ex. städ-, tvätt- eller industrijobb.
I praktiken diskuterade vi således en grupp som tvingats bort från arbetsmarknaden, utan att egentligen själva kunna göra någonting åt sin situation. Mötet slutade lyckligtvis med att Hemming antog utmaningen och senare kom att bjuda hem eleverna till sig för att påbörja undervisningen i svenska.

Språk resulterar i ett sammanhang

Idag hörs vi per telefon för att tala om motivation. Det är som att gränserna mellan tid och rum suddas ut för en stund och jag pendlar mellan nuet och vårt tidigare möte för ca fem år sedan. Den ena pusselbiten efter den andra faller på plats. Jag minns hur Hemming lyste upp när han fick presentera sin idé och filosofi. Filosofin, förklarade han att var enkel; det handlade ju bara om att få kursdeltagarna att börja prata. Vara i en hemmiljö eller gå runt i staden, peka, prata, fråga, och förklara. På så sätt skulle språket komma naturligt och med tiden formas att bli mer korrekt. Hemming sa några väl valda ord om att försöka komma runt alla förutfattade meningar om att språket måste vara så korrekt jämnt. Någonstans i bakhuvudet tycker jag mig minnas att han sa:
- Det är bara att börja prata och så lär man sig efter hand, och sen log han.
I luren hör jag honom säga att han inte tror på den traditionella undervisningen för livslångt lärande. Han berättar att han tycker om tankarna kring det flexibla lärandet och låter sig inspireras av Lev Vygotskij och Olga Dysthe. Och visst går det lätt att hitta stöd i den sociokulturella teorin redan i valet som Hemming gjorde att undervisa dessa elever hemma hos sig för att lära dem svenska.
-Språk resulterar i ett sammanhang, utan sammanhang – inget språk.

Att hitta motivation

Hemming har bedrivit undervisning i drygt 30 år. Självklart måste jag fråga om han själv har lätt för att hitta motivation och svaret blir inte så oväntat:
-Ja, det måste jag nog säga. Jag har ett jobb där jag får bestämma mycket själv. Jag har ett stort socialt behov och motiveras av att träffa andra.
Det finns tydliga paralleller mellan vad han anser att håller honom motiverad och hur han lägger upp undervisningen för sina egna elever, eller snarare tillsammans med...
Knepet för att hålla eleverna motiverade under en hel kurs är, enligt Hemming, att utgå från studenterna och låta dem ta del av målen. Sedan lägger de tillsammans med honom fram förslag på hur målen skall uppnås. Finns det kanske resurser inom gruppen? Ska man läsa böcker, se på film, lyssna på musik, spela dataspel?... 
Han lyfter själv fram kopplingarna till Olga Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet. I den  beskriver hon hur givande det är att skapa en lärandemiljö där eleverna inte är omyndigförklarade utan där även deras erfarenheter och bakgrund ses som en tillgång. Eleverna är en del av lärandet och deras röster skall både höras och respekteras. Hemming lyfter också fram vikten av att uttrycka allt som man tror sig veta (muntligt eller skriftligt) i och med att språket är en viktig del i lärandeprocessen. Han menar också att en sådan läroprocess visserligen kräver mera utifrån elevens egen situation, men också samtidigt gynnar – eller rentav är en förutsättning för det livslånga lärandet.
Nyfikenhet är en viktig drikraft hos alla i början, men det behövs mer för att klara hela vägen fram till målet. När Hemming undervisade i studieteknik reflekterade han även kring motivationfrågan när det gällde valet av framtida studier och arbetsliv för eleverna. Då kom han fram till att det var målbilden, kompetensen och uppfattningen om sig själv som spelade en viktig roll. Han sammanfattar det hela med några meningar:
- Gräv där du står! Du behöver veta vem du är och vad du vill. Det är viktigt att tänket överensstämmer med dina intressen.  

Hinder i klassrummet

Vi halkar in på följande naturliga frågeställning. Ser Hemming endast möjligheter och utmaningar i klassrummet eller finns det något som han kan uppfatta som hinder i undervisningen. Svaret som Hemming ger är att det naturligtvis finns hinder:
- Bristande motivation på grund av strukturella hinder! Det beror på att man har för mycket att göra, man kan till exempel ha för många kurser samtidigt. Det här är problem som finns inbyggt i strukturerna. Sådant som är svårt att göra något åt i skolor annat än förlänga deadlines eller låta någon arbeta under sommaren...
Sen beskriver han också att det inte alltid är smärtfritt när läraren väljer att avvika från den traditionella undervisningsformen:
- ... elever kan ha en förutfattad mening om hur undervisning skall gå till och att de endast känner till det traditionella sättet. Då har de kanske inte ett öppet sinne för att prova på undervisning som tillåter film, eller är mottaliga för idén att vara en Avatar i Second Life för att prova på interaktion på annat språk...

Egen erfarenhet

Undervisningsarbetet varvar Hemming med bland annat översättningsuppdrag och guidning genom Hemming Communications. Detta är ett öppet bolag som han driver tillsammans med hustrun Inga-Lill Pettersson-Hemming. Professionellt söker han sig gärna till nya utmaningar av stora mått och han antar dem också – tillsynes helt utan tvivel. På vägen motiverar han sina elever att anta olika utmaningar i sina studier.
Det är nog närmast omöjligt att sammanfatta Hemmings gedigna arbetserfarenhet och utbildning på några rader. Förutom det som redan framkommit är han med jämna mellanrum aktuell i olika projekt. I september 2008 och maj 2010 medverkade han till exempel i Utbildningsradions program ”I love Språk” som sändes via SVT. Det första programmet hette ”Du kan redan använda alla språk” och det andra ”Retorik och kroppsspråk”. På hemsidan har han lagt ut en resumé som består av tre A4 sidor. Resumén är helt klart värd att lägga ned lite tid på att läsa. Kanske kan även du inspireras och motiveras av den? Jag måste erkänna att jag gjorde det och att jag inte kan låta bli att fascineras av att han endast studerat en del av de språk som han behärskar, och att andra är sådana som han ”helt enkelt” lärt sig på orten när han rest dit eller arbetat där.
När jag slutligen lutar mig tillbaka och låter alla intryck sjunka in är det en ny fråga som envist mal i mitt huvud; hur har han fått tiden att räcka till?

Länkar:

Erik Hemmings hemsida: www.ha.ax/erik 
Högskolan på Åland: www.ha.ax  
Utbildningsradion: www.ur.se  
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet: www.ams.ax