Hela världen på hemmaplan

 

 

Trots att många högskoleprogram erbjuder möjligheten att förlägga en del av studietiden utomlands var det i början av 2000-talet bara knappt 10 procent av de svenska studenterna som tog chansen. Vad kunde man göra för att ge fler studenter tillgång till den kompetens som utlandsstudenterna fick av att utbildas i en internationell miljö, en kompetens som bland mycket annat kan vidga de egna perspektiven och öka möjligheterna att arbeta i andra länder? Några medarbetare vid Malmö högskola myntade begreppet Internationalisering på hemmaplan (Internationalisation at home, IaH) och högskolan tog initiativet till ett IaH-nätverk där 120 universitet i Europa deltar.

Jämförbara beskrivningar mellan universiteten i Europa

Begreppet ”learning outcome” används i de så kallade ECTS-betygen inom ramen för Bolognaprocessen och ska beskriva vad en student har lärt sig efter genomgången kurs och utbildning. Beskrivningen ska vara direkt jämförbar mellan universitet i olika länder i Europa och ett viktigt syfte är att göra utbildningen internationellt gångbar.
Malmö högskola har sedan den var ny i slutet av 1990-talet haft en profil mot mångkulturella studier, vilket delvis är en konsekvens av att drygt 35 procent av invånarna i Malmö har utländsk bakgrund. När Högskoleverket 2005 rankade hur bra svenska högskolor arbetade med internationalisering kom Malmö högskola på andra plats.

Resurser på hemmaplan

Ett sätt att tillämpa internationalisering på hemmaplan är att använda de internationella resurser som finns på hemmaplan – utländska gästlärare, forskare och studenter som har kommit hem från utbytesprogram – men också andra representanter ur lokalbefolkningen.
”En mix av studenter med olika nationell och kulturell bakgrund breddar perspektiven i klassrummet. Detta blir kanske särskilt påtagligt i diskussioner som rör personliga värderingar. Sådana diskussioner väcker ofta starka reaktioner på ett personligt plan hos studenter och medarbetare, eftersom det är så tätt förknippat med både världsbild, självbild och identitetsskapande”, skriver chefen för Malmö högskolas internationella sekretariat, Knut Bergknut, i en skrift om Malmö högskolas perspektiv och IaH.
En internationellt eller kulturellt blandad studentgrupp ställer ofta högre krav på lärarens förberedelser. Knut Bergknut konstaterar att det kan vara komplicerat att undervisa en blandad studentgrupp eftersom de har med sig så vitt skilda förväntningar och erfarenheter av olika lärstilar. Å andra sidan, menar han, kan även en homogen studentgrupp vara svår att undervisa i internationella frågor. ”Inslag som kommer på köpet i en mixad grupp måste tillföras aktivt av läraren i en homogen grupp”, skriver han.

Planering och samarbete

Men för att få det internationella perspektivet räcker det inte alltid med att låta människor från olika länder mötas, det är ingen garanti för att utbildningen får en internationell prägel. Knut Bergknut skriver att en strukturell pedagogisk planering måste finnas och att alla inblandade – lärare, studenter, programansvariga, etcetera – bör samarbeta. På Malmö högskola finns flera lärare som undervisar på engelska, i en del fall för att de inte har svenska som modersmål, i andra för att programmen är internationella och undervisningen sker helt på engelska.

Läs mer på Mah.se
Mer fakta om Bolognaprocessen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bolognaprocessen