Hur ska de som sitter i fängelse få digital kompetens?

 

För att klara sig i samhället behövs en grundläggande digital kompetens. Men hur ska de som sitter i fängelse få digitala kunskaper, utan att säkerheten äventyras? Christer Olsson på Kriminalvården i Sverige ingår i en nordisk arbetsgrupp som har undersökt möjligheterna till utökad användning av IKT (Informations- och kommunikationsteknik) för studerande i fängelse.

 
Christer Olsson. Foto: Privat

Digital kompetens ska vävas in i alla ämnen i den svenska skolan. Detta står i Skolverkets styrdokument som alla lärare i Sverige ska följa.

– I Kriminalvården har inte våra studerande tillgång till digital teknik i den utsträckning som krävs för att leva upp till styrdokumenten, säger Christer Olsson, lärare och verksamhetsutvecklare i Kriminalvården.

I samarbete med nordiska kollegor inom NVL:s nätverk för fängelseundervisning har han tagit fram några informationsfilmer om fängelseundervisning. Människor som sitter frihetsberövade riskerar att uteslutas ur stora delar av samhället om de inte får träning i att använda internet som andra.

I en av informationsfilmerna berättar Per Thrane från Kriminalforsorgen i Danmark om en intagen som suttit många år på en sluten anstalt och inte visste vad internet var. Han tyckte att det var skrämmande, och ville inte skapa ett e-postkonto eftersom han trodde att det skulle kosta pengar. Samtidigt går det inte att låta en dömd person ha fri tillgång till internet. Risken är alltför stor att personen fortsätter att begå brott över nätet. Utmaningen är alltså att upprätthålla säkerheten och samtidigt hjälpa intagna som studerar att få digital kompetens så att de kan anpassa sig till livet utanför fängelset när de har avtjänat sina straff.

Faktaruta

Några exempel på grundläggande digital kompetens

  • Att med hjälp av digitala verktyg och medier kunna hantera enkla situationer i vardagen och på en arbetsplats, till exempel ordbehandling och e-post.
  • Att kunna hantera vanliga digitala tjänster i samhället.
  • Att kunna skapa och presentera ett enkelt innehåll med hjälp av digitala verktyg och medier.
  • Att kommunicera och samarbeta med hjälp av vanliga digitala verktyg.

Att söka och värdera information

  • Att söka, välja, värdera och kritiskt granska information från internet.
  • Att vara källkritisk och reflektera över hur avsändaren påverkar innehållet i olika digitala medier.

Källa: Skolverket

Fakta om fängelseundervisning i Sverige

  • Inom Kriminalvården finns cirka 140 anställda lärare. Alla är legitimerade.
  • Det finns ett utbud på 130 teoretiska kurser.
  • De studerande har individuella studieplaner. Lektionerna sker en till en och kurser påbörjas och avslutas när som helst på året. Det är inga terminer och lov.
  • Det är fler som vill studera än det finns platser. Unga intagna, samt de som har lägst utbildning och störst behov prioriteras.
  •  Lärarna undervisar både i klassrum och digitalt.

Länk till nätverkets filmer om ITK i fängelseundervisning.

Sedan 2008 har Kriminalvården i Sverige enbart anställda lärare. Tidigare upphandlades fängelseundervisningen och olika privata aktörer skötte undervisningen, men det fungerade inte bra. Bland annat blev utbudet av kurser alltför begränsat. Idag kan undervisningen äga rum både genom fysiska träffar och på distans, beroende på var den studerande befinner sig. Många intagna flyttas runt mellan olika anstalter, och tack vare distansundervisning med digitala hjälpmedel kan de slutföra sina utbildningar med samma lärare.

– På det här sättet kan vi utnyttja lärarnas kompetens fullt ut och ha ett brett kursutbud, säger Christer Olsson.

Ganska likt ”vanlig” undervisning

Christer Olsson berättar att han arbetade i tio år som matematiklärare på Skänningeanstalten i Östergötland innan han fick sin nuvarande tjänst i Kriminalvården, som verksamhetsutvecklare inom IT.

Men hur är det är att arbeta som lärare i fängelse? Kollar han vilka brott hans studerande har dömts för?

– Innan jag började jobba där tänkte jag att jag nog skulle påverkas mer av personer som hade gjort något hemskt, men jag blev förvånad över att jag tidigt fick en ganska normal kontakt med dem som människor. I studiesituationen har det man har bakom sig ingen betydelse, det man tittar på är om den studerande är motiverad, vill satsa och anstränga sig. Jag tänker också att det även i gymnasieskolan finns ungdomar som har svårigheter som de brottas med, och som påverkar deras insatser i skolan, säger Christer Olsson.

Han tillägger:

– Det är bra att tänka på att när man jobbar som lärare i kriminalvården är man också kriminalvårdare, och har en skyldighet att stå upp för de normer som samhället bygger på.

Han har inte råkat ut för några direkt hotfulla incidenter medan han har undervisat.

– Nej, något direkt hot har jag aldrig upplevt. Däremot har det hänt att någon har blivit arg och upprörd, men det skiljer sig inte heller så mycket från hur det är i den vanliga skolan. Det är klart att vi kan ha meningsskiljaktigheter. Vi som arbetar i kriminalvården är dessutom mer skyddade än vanliga lärare, vi har alltid larm på oss, så jag känner mig trygg, säger han.

Skillnader i Norden

Det var i sin nya roll som verksamhetsutvecklare som Christer drogs in i det nordiska projektet om IKT i fängelseundervisning. Christers chef Lena Broo, mångårig medlem i det nordiska nätverket för fängelseundervisning, bjöd honom till IKT-arbetsgruppen. I början var Christer ganska nervös inför att träffa kollegor från andra nordiska länder.

– Jag är inte särskilt bra på att prata engelska, även om jag förstår bra. Men jag har fått prata svenska när engelskan inte har räckt till, säger han.

Han säger också att han är överraskad över att det är så stora skillnader mellan länderna när det gäller internetanvändning i fängelserna.

– Undervisningen i fängelse organiseras olika i de nordiska länderna vilket bland annat beror på olika lagstiftning. Det gör i sin tur att de tekniska lösningarna också blivit olika. När man jämför kan man se både för- och nackdelar med ländernas olika sätt att lösa problemen.

De nordiska länderna har olika strategier för hur det digitala får användas av intagna i allmänhet och studerande i synnerhet. Norge har en öppnare hållning när det gäller internet. Sverige hade tidigare en så kallad ”whitelist” med webbsidor som var godkända, men det fungerade inte när internet blev mer och mer öppet för kommunikation. Sedan hösten 2018 är internet stängt för de studerande i Sveriges fängelser. De har bara tillgång till ett intranät där de kan kommunicera med sin lärare.

Säkerhetsklasser och digital permission

Den nordiska arbetsgruppen har tagit fram några förslag på hur fängelseundervisningen skulle kunna utvecklas för att balansera möjligheten att få en grundläggande digital kompetens mot risken att intagna begår nya brott över internet. Ett förslag är att tillgången till internet ska delas in i samma sorts säkerhetsklasser som finns på anstalterna; där klass 3 är en öppen anstalt medan klass 1 är mer åtstramat. Ju mer den intagne sköter sig och ju mer frigivningen närmar sig, desto mer skulle den intagne få tillgång till internet.

Ett annat förslag är digitala permissioner som intagna får söka. Det kan motsvara fysiska permissioner då intagna en kort period släpps fria för att förbereda sig för livet utanför fängelset. På motsvarande sätt skulle digitala permissioner alltså ge tillgång till internet under en kortare provperiod.

Arbetsgruppen föreslår också att lärarna inom kriminalvården ska kunna undervisa med hjälp av videosamtal. Idag genomförs undervisningen i kriminalvården antingen på fysiska träffar eller över telefon.

– Det är inte optimalt att förklara hur man deriverar eller utför integraler över telefon. Det är mycket bättre att kunna visa, säger matteläraren Christer Olsson.

Förutom matematik har Christer Olsson undervisat i programmering, som är en bra kunskap att ha för den som ska ut i arbetslivet. Han har blivit tillfrågad om det inte finns en risk att någon studerande utnyttjar kunskaperna till brottslig verksamhet.

– Jag tycker att det är en snäv syn på kunskap. Jag tror att djupare kunskap formar människor positivt, och att vi måste värna människors rättigheter.

Men om intagna får möjlighet att kommunicera med sina nära och kära via e-post och sociala medier – finns inte risken att de till exempel skickar ut kodmeddelanden till andra kriminella?

– Det kan de göra via pappersbrev och telefon också. Jag tror egentligen att det är enklare att övervaka digital kommunikation än vanliga brev, säger Christer Olsson.