Kära läsare

 

 

Vägledning handlar således om frågor som är strategiskt viktiga för många, ibland berör det människor i akuta livssituationer som till exempel då man förlorat sitt jobb eller vid övergången mellan utbildning och arbetsliv. Den här bredden återspeglas i artiklarna som pekar på såväl svårigheter med att få till stånd vägledning för vuxna som behovet av forskning om vägledning.

Artikeln från Danmark inleder med en intervju av Peter Plant om rapporten Expected outputs/outcomes of guidance services for adults in the Nordic countries. Han pekar bland annat på att det å ena sidan saknas forskning om vägledningens effekter, samtidigt som det i ett kortsiktigt perspektiv är vanskligt att säga något om effekterna eftersom de ofta visar sig först på längre sikt. Följande artikel kommer från Finland och beskriver det valideringsarbete som görs inom vuxenutbildningscentret Adulta i Helsingfors med invandrare. Här betonas vikten av ingående intervjuer under kartläggningen – och svårigheten att hitta vägledare med tillräcklig kompetens för den typen av intervjuer. På Färöarna är frågan om vägledning en politisk fråga om vuxnas rätt till vägledning. I en tid då arbetslösheten ökat med 250 procent under det senaste året och 80 procent av de arbetslösa saknar utbildning efter grundskolan betonas vägledningen som central.

Den isländska artikeln handlar om valideringsprojektet Gjør gott bedre, som har fokus på att värdera den kompetens människor skaffat sig i andra sammanhang än formell utbildning. Artikeln ger dels ett exempel på vad projektet inneburit för Svanur, som var en av deltagarna och dels en bild av vad projektet åstadkommit hittills. Här kan man se en koppling till den finska artikeln – det blir tydligt att vägledares insatser i samband med kartläggningen av individens erfarenheter är viktiga. Även den svenska artikeln handlar om validering och belyser det valideringsarbete som ett företag i Västsverige gör och det nätverk man byggt upp för sitt arbete.

Den sista artikeln kommer från Åland och beskriver nuläget beträffande vägledarsituationen – i vilka sammanhang de förekommer och om de har eller förväntas ha en formell vägledarutbildning. Vidare beskrivs ett kompetensutvecklingsprojekt, HAND-projektet, som genomfördes 2001-2004 och syftade till att utveckla handledarkompetens i relation till studier och praktikhandledning.

Jag önskar er en trevlig läsning!