Kära läsare

 

 

Temat för det här numret av DialogWeb är just ”Kulturell mångfald”. Men vad är egentligen ”kulturell mångfald”? Begreppet ”mångfald” kan vi koppla till en mängd variationer, nyanser, eller olikheter. Enligt UNESCO består ”kultur” av olika egenskaper som är utmärkande för ett samhälle eller en social grupp; kultur kan vara på spirituell-, materiell-, intellektuell- och emotionell nivå. Uttrycket kulturell mångfald innefattar utöver variationer i konst och litteratur således också bland annat livsstil, samlevnadsform, värdesystem, tradition och livsåskådning. Det är viktigt att kunna jämföra sig med andra för att komma fram till sin kulturtillhörighet och småningom också för att kunna skapa sin identitet.

Mångfalden får inte bara vara fina ord i verksamhetsplaner och styrdokument, det är viktigt att en arbetsplats faktiskt lyfter fram de individuella styrkorna och att de skapar en inkluderande arbetsplats. I Sverige drev Pirjo Lahdenperä och Torbjörn Messing projektet Jämbredd vid Mälardalens högskola. Inom ramen för projektet utbildades både personal och chefer i mångfaldsfrågor på individ- och organisationsnivå. Jämbredd pågick 2009-2011 och finansierades av Europeiska sociala fonden.

Resebolaget DSB i Danmark belönades i år med ett pris från ”Institut for Menneskerettigheder” för sin 20 år långa strategi för att uppmuntra och stärka mångfalden på arbetsplatsen. Arbetsmiljöchefen Charlotte Breinholt berättar att mångfaldspolitiken inom företaget handlar om att skapa en god arbetsmiljö och kreativitet på arbetsplatsen. DSB deltog exempelvis i Köpenhamns pridefestival och har endast krav att de anställda bär uniform, sen får de själva välja om de vill ha en kvinnlig eller manlig.

På Åland arbetar föreningen Regnbågsfyren för att HBT-personer skall vara accepterade och sexuellt likaberättigade på Åland. Ordförande Lina Antman berättar om hur föreningen arbetar för att förebygga diskriminering på skolor, arbetsplatser och i samhället p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regnbågsfyrens bedriver informativ, social och stödjande verksamhet.

I dagens Finland är vägledningstjänsterna för nyfinländare fortfarande administrativt väldigt splittrade. Raimo Vuorinen, vice president för internationella vägledningsorganet IAEVG, konstaterar att det troligen beror på att väglednings- och valideringsfrågor för personer med invandrar- eller flyktingbakgrund aktualiserades senare i Finland än i övriga Norden. En bra vägledning tycker han, i enlighet med EU 2020 strategin, bör utgå från individens starka sidor och mynna ut i individuella lösningar med aktivt lärande både i skola och på arbetet.

På Färöarna ställs frågan: Hur ser kursutbudet ut för nyfäringarna och hur fungerar själva integrationsarbetet? För att få svar på detta får vi träffa Svetlana Ananina, som flyttat från Ryssland till Färöarna, och som är en av de som har fått påbörja studier i färöiska. Dessutom berättar språkläraren Jóhan Samuelsen om integrationsarbetet.

Sedan fyra år finns kulturcentret SISA i Alta i Norge. Centret skapades som en gränsöverskridande mötesplats mellan olika organisationer och kulturer. I centret finns café, social mötesplats, föreningshus, projekthus och kontor för föreningar. Idag använder 17 organisationer SISA. Hyran består av att vara med och bidra till verksamheten genom att arrangera och delta i olika aktiviteter. Socialantropologen John-Tore Martinsen som är verksamhetsledare konstaterar att föreningarna har lyckats uppnå acceptans och respekt i mångfalden genom att arbeta nära varandra och tillsammans. Kulturcentret har fört med sig förändringen att man inte pratar om varandra utan med.

I Estland finns ytterligare ett kulturhus. Kulturcentret The Turath center, som Ildar Muhhamedsin startat, innehåller ett bibliotek och en moské och står öppen för alla som vill lära sig arabiska, persiska, turkiska eller andra språk. Centret spelar en viktig roll med att stärka den tatariska och islamiska kulturen i landet. Idag fungerar kulturhuset dessutom som en bro till den arabiska världen för både det estniska folket och dess regering.

På Island finns en institution som inkluderar mångfalden inom den isländska konsten. Hjálmar Ragnarsson berättar om hur ”Islands akademi for kunst” samlar alle konstgrenarna, med undantag för litteratur, på en och samma plats. Här finns musik, bildkonst, grafisk design, mode, arkitektur, teater och dans.

I detta nummer tar vi bara upp en bråkdel av all kulturell mångfald som finns. Artiklarna handlar om konst, religion, integrationsfrågor och olika sorters mångfaldsarbete på arbetsplatser och i skolor. Kanske kan vi alla ta det som en utmaning på vår arbetsplats, i skolan, föreningen, i närområdet eller i familjen att fundera på hur vi ska uppmärksamma ”World Day for Cultural Diversity for Dialogue and Development” som äger rum 21 maj. Nu finns det tid att planera och fundera. Den viktiga frågan är; hur ska vi göra för att lyfta fram den kulturella mångfalden som en styrka - just här?

Låt dig inspireras!

LÄNK: Allmän förklaring om kulturell mångfald: HTML