Kära läsare

 

 

Kära läsare,

Europeiska kommissionen har utnämnt 2006 till det Europeiska året för arbetstagares rörlighet. Syftet är att öka medvetenheten om fördelarna med att arbeta utomlands eller byta jobb.

Genom att arbeta i ett annat land eller byta jobb får arbetstagarna färdigheter och erfarenheter som gagnar både dem och arbetsgivarna, betonar Europeiska kommissionen. Men bara cirka 1,5 % av EU-medborgare har arbetat utomlands under de senaste 30 åren, och 40 % av arbetstagarna har stannat kvar på samma arbetsplats i över tio år. Europeiska kommissionen rekommenderar följaktligen att juridiska och administrativa hinder till arbetstagarnas rörlighet undanröjas.

Detta är alltså Europeiska kommissionens synpunkt. Mannen eller kvinnan på gatan kanske har en annan syn på saken. I de gamla medlemsländerna känner folk sig hotade av polska rörmokare som ska komma och ta deras jobb. I de nya medlemsländerna vill många hemmamammor inte låta sina män söka jobb utomlands för rädsla av att mannen kanske bildar en ny familj i det nya hemlandet.

Paniken ökas av att de tillfälliga begränsningarna som gällt arbetstagare i de nya medlemsländerna mildras. Många duktiga läkare, chaufförer och byggarbetare kommer att lämna sina arbetsplatser i hemlandet och flytta utomlands för att få bättre lön.

Människor måste ha möjlighet att söka jobb där de vill; det har vi alla rätt till. Livet är dock inte alltid lätt för den “rörliga arbetstagaren”. Jag hoppas innerligt att vuxenutbildningen kan hjälpa till att lugna de motstridiga känslor som de här stora (och positiva!) förändringarna på arbetsmarknaden för med sig. Bättre språkkunskaper, bättre social kompetens och bättre arbetsfärdigheter – så skall vuxenutbildarens motto lyda. En välutbildad arbetstagare borde kunna välja mellan ett bra jobb i hemlandet och ett lika bra jobb utomlands. Och få samma lön oberoende av valet.

Det största problemet är inte arbetstagarnas utvandring från till exempel de baltiska länderna till Norden. Problemet ligger i att de här arbetstagarnas utbildningsnivå är för låg. Vi behöver inte “billig arbetskraft”. Ett fortsatt stöd från Europeiska Unionen till medlemsländernas vuxenutbildning skulle således vara ett bra sätt att undvika många problem.

Raivo Juurak, raivo.juurak(ät)gmail.com

Diskutera artikeln i

Forum



Foto: Raivo Juurak
Foto: Raivo Juurak