Klimatfrågor bäddar för miljötänkande

 

 

– Miljömedvetenhet är ju inte en trend som bara pågick under 2000-talet utan den följer med oss in i 2010-talet. När min tidigare hemkommun Korsholm i Österbotten börjar prata om en klimatstrategi blir jag riktigt inspirerad. Jag tror att miljötänkande nu börjar ta sig en plats i gamla strukturer, säger 28-åriga Hanna S. Backman, som nyligen tillträtt som chefredaktör för branschtidningen Nordisk Energi, som har sitt säte i Stockholm. Hon har tidigare skrivit om miljö och ekonomi, men nu skriver hon om energibranschen som helhet och det finns en naturlig koppling anser hon.
– Mycket inom energibranschen har med miljö att göra, till exempel energieffektivisering, där det handlar om att optimera de system som finns. Experter kan lära både vanliga konsumenter och energibolagen att tänka om och på så sätt spara mycket.
Att livscykelanalysen kommit för att stanna inger också hopp, tycker Hanna. Att beakta hur en produkt tillverkats, hur mycket den används och om den går att återvinna blir allt vanligare.
– Allt fler företag ser nu till helheten. Så småningom kanske konsumenterna också får ta del av informationen i praktiken.
Eftersom Hannas specialområde är ekonomi och miljö är hon speciellt glad över att världen äntligen tycks inse att miljö och pengar hänger ihop.
– Färre och färre tvivlar på att det går att göra pengar på miljömedvetna satsningar. Vi kan ju faktiskt göra pengar på att sälja vindkraftverk till Kina för det är väl ingen som tvivlar på att vindkraft är en bättre lösning än att Kina öppnar ett nytt kolkraftverk varje vecka, som nu.

Inte bara klimat

Hanna S. Backman tycker att det är spännande att som journalist fungera som en brygga mellan miljöexperterna och vanliga människor, konsumenterna, men hon är också medveten om att det är svårt att nå dem som inte redan är frälsta. Själv har hon ändå några positiva exempel att komma med.
– Jag besökte min egen före detta gymnasieskola i Korsholm och berättade om hur miljö och etisk handel hänger ihop och det fungerade bra. Sedan kontaktade en av eleverna mig och bad mig hålla kurser på en kristen festival i somras.
Hanna tycker att det är viktigt att miljöfostran inte inskränks till att handla enbart om klimat eller några få punkter som man måste tro på utan paketet ska innehålla både klimat, miljö och etiska hållbarhetsfrågor.
– En lärare kan välja ut just de frågor som intresserar honom eller henne och då är det lättare att bli engagerad.
Det krävs i alla fall en del av den som går in för att undervisa i miljöfrågor eftersom det kan vara svårt att få tag på färdiga undervisningspaket. Någon brist på material råder det knappast. En av Hannas viktigaste informations- och inspirationskällor är den svenska miljötidskriften Effekt, som även finns på nätet.
– Den känns trovärdig, inte minst för att de som ger ut den gör det på frivillig basis och har andra jobb för att kunna ge ut tidningen.
Hanna S. Backman är ändå inte helt avogt inställd till fokuseringen på klimatfrågor.
– Jag tror att klimatet hjälpt till att sätta miljön på agendan överhuvudtaget. Nu står vi här efter Köpenhamn och vill lära oss mer om andra miljöfrågor. Ett favoritämne är hur man kan ställa om.
Att förklara hur världen hänger ihop kan kanske väcka miljösamvetet också hos de nordbor som anser att de överhuvudtaget inte behöver bekymra sig om klimatförändringen.
– Det är bra att lyfta fram andra aspekter, till exempel frågan om klimatflyktingar. Om skogen huggs ned i Sydamerika leder det till en naturkatastrof som tvingar folk att lämna sitt land och flytta hit. Det påverkar i så fall oss. Vi är alla involverade om vi vill det eller ej.