Krassa värderingar hot mot medborgarsamhället

 

 

Det säger Seppo Niemelä, som bland annat har verkat som generalsekreterare för Samverkande bildningsorganisationerna och som programdirektör för statens politikprogram för medborgarinflytande. Han har skrivit flera böcker om medborgarsamhället, bildning och demokrati.
– Hur man utnyttjar de möjligheter som står till buds handlar om de värderingar som råder i samhället. En central fråga är om man på ett snävt sätt anser bildning vara ett stöd för landets ekonomi eller om man inser att också ekonomin i princip finns till för att möjliggöra bildning. Om den ekonomiska utvecklingen, t.ex. automationen, leder till att många människor också i fortsättningen kommer att vara arbetslösa har folkbildningen en utmärkt möjlighet att skapa innehåll i livet och motarbeta arbetslöshetens invalidiserande verkan, säger Seppo Niemelä. Enligt Niemelä är folkbildningens roll i Finland tudelad, dels handlar det om att sprida kunskap om jämlikhet och påverka attityder kring den, dels bör man inrikta sig på dem som nu har de sämsta förutsättningarna att växa och att lära sig.
– För att detta ska lyckas måste man bedriva forskning kring jämlikhet också inom pedagogiken, man måste satsa på utvecklingsarbete och det måste finnas finansiering, säger Niemelä.

De studievana får studieplats

Folkbildningens roll har märkbart försvagats i vårt samhälle eftersom man i finansieringen av utbildningen i dag mest beaktar kvantitativa prestationer. Då blir grupper som redan har studievana och förmåga att ta till sig kunskap mest attraktiva. Man har försökt rätta till saken genom riktlinjer och utvecklingspengar, men tillsvidare har man enligt Niemelä satsat alltför lite på den biten.
– Traditionella minoriteter som t.ex. romerna kan man fortfarande inte erbjuda tillräckligt med service inom bildningsorganisationerna. Immigrationen innebär nya utmaningar. Där borde den fria bildningen stöda alla kulturer, en växelverkan mellan dem och deras förmåga att fungera tillsammans i egenskap av Finlands folk. En stor utmaning är också den grupp unga människor, som nu inte socialiseras till att bli finska medborgare. Om man använder valdeltagandet som mätare, handlar det om hälften av alla unga män i Finland. Mycket intressant i det sammanhanget är den ”studierehabilitering” som folkhögskolorna erbjuder bl.a. personer med missbrukarbakgrund eller psykiska problem för att lotsa in dem i en yrkesutbildning eller ut i yrkeslivet.

Problemen i Finland mer tillspetsade

Svårigheterna att upprätthålla medborgarsamhället är enligt Niemelä gemensamma för hela Norden, men i Finland kan problemen sägas vara mera tillspetsade.
– När det gäller föreningarnas verksamhet är volymen ungefär densamma som tidigare, men innehållet förändras. Allt färre organisationer har en samhällelig inriktning medan allt flera ägnar sig åt hobby och underhållning. Däremot är social- och hälsovårdsorganisationerna ganska starka, delvis på grund av det stöd de får från samhället.
Utbildningen i medborgaraktivitet är i Finland av historiska orsaker ganska anspråkslös, och det menar Niemelä är ett hot med tanke på framtiden. Positivt är det om man lyckas utveckla utbildning och forskning inom området. Ett bra exempel är det magisterprogram för medborgaraktivitetssakkunniga som startat vid Jyväskylä universitet.