Kulturturism – ett nordiskt gränsregionalt utvecklingsprojekt

 

 

Studier, arbete och kompetensutveckling

Som i andra gränsregioner rör sig människor över gränserna. Man bor i ett land men har sitt arbete eller studerar i grannregionen. Detta gäller även på Åland. Färjorna, framför allt mellan Mariehamn och Kapellskär och mellan Eckerö och Grisslehamn har en grupp stamgäster som är så kallade veckopendlare – man åker till jobbet på söndag kväll eller måndag morgon och tillbaka hem på torsdag eller fredag. Ålänningar arbetar eller studerar i Sverige eller på fastlandet, svenskar och fastlänningar jobbar eller studerar på Åland.
Vidare säljer och köper man kompetens över gränserna – detta sker i form av såväl arbetstillfällen/uppdrag som kompetensutveckling. Ålänningar deltar i kurser utanför Åland och åländska företagare genomför eller medverkar i utbildningar i grannregionerna – men även längre bort.

Gränsregionalt samarbete för gemensam utveckling

Ett exempel på ett för skärgårdsregionen gemensamt nordiskt projekt är Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete, ett projekt som startade redan under slutet av 1970-talet. Den grundläggande idén var att samverka för att utveckla skärgårdsregionen. Vid starten handlade det om Stockolms skärgård, Åland och Åbolands skärgård, där man såg att förutsättningar, utmaningar och problem var likartade. Till en början låg fokus på bl.a. att de öppna landskapen höll på att växa igen, jord-och skogsbrukets svårigheter och dåliga kommunikationer. Ganska snart utformades det som ett gemensamt utvecklingsprojekt, där målsättningen var att hitta nya möjligheter: att skapa förutsättningar för en levande skärgård. Mer konkret handlade det om att försöka se skärgården med andra ögon än de man var van med.
Exempel på frågor som fokuserades är IKT som infrastruktur för distansarbete, IKT-kompetens för att kunna utnyttja infrastrukturen och ett särskilt fokus på kvinnors arbetsmöjligheter. Ytterligare en aspekt var frågan om hur turistsäsongen i skärgården skulle kunna förlängas. Ett sådant utvecklingsområde som pekades ut var kulturturism.
I och med att Sverige och Finland – och därmed även Åland – gick med i EU kunde man även använda sig av EU-bidrag. NMR:s Skärgårdssamarbete var med och utvecklade det första Interreg IIA-projektet. Området vidgades geografiskt och täcker Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns skärgårdar i Sverige, Åland samt Egentliga Finlands och Västra Nylands skärgårdar i Finland. Som en fortsättning på Interreg IIA följde Interreg IIIA med Skärgården-programmet. Ekonomisk utveckling, sysselsättning och bestående bosättning i skärgården var utgångspunkterna även för det nya programmet, där man även förstärkte miljöfrågor, jämställdhet och gränsöverskridande aspekter och deras betydelse.

Skärgårdssamarbete

Under 1990-talet var Henrik Beckman projektledare för Skärgårdssamarbete. Han myntade uttrycket att området skall bli ”en lika känd gränsöverskridande region som Alperna”. En central del i arbetet handlade om att skapa ett varumärket, Skärgårdssmak, och att bestämma vilka kvalitetsnormer företagen ska leva upp till för att få använda varumärket. Gemensam lokal och regional kompetensutveckling har därför utgjort en betydelsefull del av projektet. Det handlar om att i allt högre grad fästa uppmärksamhet vid kvalitet, smak och ekologiskt tänkande. Detta innebär också att man bygger upp ett nätverk av kontakter av lokala/gränsregional leverantörer och underleverantörer. Genom att sätta fokus på kvalitets- och miljöaspekterna och öka kunskapen om området via marknadsföring har den del av projektet som handlar om Skärgårdssmak blivit en stor framgång. Exempel på företag som har rätten till varumärket är skärgårdskrogar – t.ex. Oaxen Krog utanför Mörkö söder om Järna, Silverskär på norra Åland och Farmors café på Högsåra – hantverkare som Guldviva på Åland eller Studio Ishavet i Lojo. Två ”grannföretag” som utvecklat både sina produkter och sin kompetens inom projektet är Tjudö vingård på Åland och Norrtelje Brenneri i Roslagen.

Skärgårdsleden

Parallellt med Skärgårdssamarbete utvecklades även ett annat projekt Skärgårdsleden, ett nätverk av vandringsleder sträcker sig från Stockholm till Helsingfors, och som bygger på historiska, kulturella och naturupplevelser. Kung Valdemars segelled utgör grunden för hela leden, som fortfarande är under utveckling. Till de olika delsträckor som namnges och utvecklas knyts nätverk av entreprenörer, framför allt gästhem och stugbyar.
Genom att använda lokal historia, befintliga resurser, utveckla ett varumärke och fylla det med förväntningar och sedan samverkan med nordiska grannregioner för gemensam kompetensutveckling har man åstadkommit att kunskapen om och intresset för skärgårdsregionen har fått en spridning som inte annars varit möjlig.

Länkar:
www.skargardssmak.com
www.skargardsleden.com


Henrik Beckman

från Finström, Åland, är den som kom att få stor betydelse för ett Skärgårdssamarbete – ett projekt som syftade till gränsregionalt utvecklingsarbete i skärgårdarna från Sydvästra Finland över Åland till Uppsala, Stockholms och Södermanlands skärgårdar. Att han samtidigt kom att bli den drivande kraften bakom ett kompetensutvecklingsprojekt har han inte tänkt på. Under ca 12 år drev han projektet – idag är han själv delägare i en skärgårdskrog. För de företagare som deltagit i projektet har utvecklingsarbetet handlat om allt från utbildningsdagar till seminarier och utprövande av idéer i kök och verkstäder. Föreläsare med kunskap inom olika specialområden har fungerat som inspiratörer, utifrån deras budskap har deltagarna sedan diskuterat vad och hur de kan använda eller omvandla i sina verksamheter. Henriks idé har varit att utveckling lyckas bäst om man arbetar i pool.