Lärande dialoger för mångfald och samhälleligt engagemang

 

 

Ett bra exempel från Sörmland är när förslaget till ny stadsplan i Strängnäs kommun diskuterades i studiecirklar, men också vid fikapauserna i övriga studiecirklar som handlade om allt från rockmusik till föreningskunskap. Studieförbunden förmedlade därefter medborgarnas synpunkter till kommunen, vilket ledde till ändringar i förslaget till stadsplan.
I ett samtal med Maicen Ekman, generalsekreterare för Folkbildningsförbundet, får vi veta mer om det ökade intresset för dialog mellan civilsamhället och beslutsfattare på olika nivåer och vilken betydelse den kan få.

Dialog om relationen mellan staten och civilsamhällets organisationer

Den svenska regeringen har uttalat att man sätter ett särskilt värde på den viktiga roll som den ideella sektorn och dess organisationer har i vårt samhälle. Regeringen inbjöd därför år 2007 ett åttiotal organisationer till en dialog om relationerna mellan regeringen och den ideella sektorns aktörer på det sociala området. Dialogen, som samordnades av regeringens representant Peter Öhrn, tog bland annat upp frågeställningar som hur ideella aktörer kan utvecklas som utförare av service och tjänster och samtidigt fortsätta fungera som röstbärare och opinionsbildare. Den resulterade i en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Överenskommelsen inkluderar ett antal principer som ska utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan.
Folkbildningsförbundet, som är intresseorganisation för de nio statsbidragsberättigade studieförbunden i Sverige, deltog från början med den första stora dialogen, och har undertecknat överenskommelsen. Förbundet verkar nu för att göra överenskommelsen känd, den ska ge råg i ryggen för studieförbunden som bedriver verksamhet lokalt. En nationell överenskommelse som inte följs upp med lokala överenskommelser mellan kommunerna och de lokalt verksamma organisationerna blir tandlös, säger Maicen Ekman. Studieförbunden bidrar med insatser i lokalsamhället exempelvis genom att erbjuda studiecirklar och samtalsgrupper. Det kan röra sig om socialt företagande, hur man bildar kooperativ, anhöriggrupper till dementa, alkoholberoende eller personer med funktionsnedsättningar. Genom sin breda organisation omfattande över 300 medlemsorganisationer, med närvaro i alla kommuner, är studieförbunden mötesplatser för samverkan, gemenskap och påverkan.

Den nya dialogen – om integration

Den 15 januari 2009 beslutade regeringen att inleda en andra dialog med de idéburna organisationerna. Den här gången handlar dialogen om att tydliggöra de idéburna organisationernas roll när det gäller nyanländas etablering och integration, samt möjliggöra för dessa aktörer att vara utförare på likvärdiga villkor med andra aktörer som är verksamma inom området. Målet är att gemensamt komma fram till en överenskommelse, som blir ett stöd för framväxten av en större mångfald av utförare inom integrationsområdet och stärker och utvecklar organisationernas möjligheter att utföra sitt arbete.
Studieförbunden kan bidra med att skapa nya och effektiva modeller för integration, där de vardagsnära situationerna används som instrument i språkinlärning och samhällsinformation. Här erbjuder studieförbunden nätverk och arenor där de nyanlända kan ta till vara på det de har med sig i form av tidigare yrkeserfarenheter och omsätta dem för den nya livssituationen. Genom studieförbunden finns en unik möjlighet att i samverkan med föreningar erbjuda en fördjupad förenings- och samhällskunskap för de nyanlända. I samtalsverksamheter, tidigt efter de nyanländas ankomst, pratar man om vardagsnära händelser som högtider, butiksannonser och vägskyltar. Därmed kompletterar folkbildningen SFI-undervisningen. Här kan man med enkla metodgrepp bidra till framgångsrikt lärande. Det fortsatta arbetet med den här dialogen ska verkligen bli jättespännande, säger Maicen Ekman och berättar att Folkbildningsförbundet har tagit fram en modell för hur nyanlända ska kunna ta del i samhället och det svenska språket med hjälp av studieförbunden. De tre stegen är:
1. Samhällsintroduktion – med mer än bara samhällskunskap
2. Stärk svenskundervisningen med vardagskontakt
3. Bryt passiviteten och erbjud studiecirklar

Sundsvall satsar

En kommun som nu satsar ordentligt tillsammans med aktörer från den tredje sektorn på att få med nya aktörer för att motverka utanförskap är Sundsvall. Där har man anställt en särkskild samordnare med uppgift att stötta och stärka föreningar, kooperativ, icke-vinstdrivna företag m fl aktörer. Det bakomliggande syftet är förstås att skapa fler jobb. Inom de här organisationerna finns det många goda idéer som med rätt stöttning kan bli till jobb åt människor som annars kan ha svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, säger kommunalrådet João Pinheiro. Det vi satsar här kommer vi att få igen mångfalt. Men då handlar det också om att vi inom den offentliga sektorn öppnar oss för nya tankar och lösningar.
Ett av många goda exempel som att inspireras av är Villa vägen ut, som bl a erbjuder många möjligheter för lärande och arbetet bland f d missbrukare.

LÄNK:
http://vagenutsidor.se/