Lärarlyftet ökar kvalitén

 

 

Syftet med lärarfortbildningen är att öka kvalitén på skolan och få fler elever som uppfyller målen. Satsningen började 2007 och avslutas i sin nuvarande form i december 2011.
Ungefär 2,8 miljarder svenska kronor har satsats på lärarfortbildningen, som ofta benämns Lärarlyftet. Det innebär att behöriga och yrkesverksamma lärare kan läsa kurser på hel- eller deltid och behålla 80 procent av sin lön. Det är staten som betalar större delen av ersättningen – resten, 10 procent av den ordinarie lönen, får skolans huvudman betala. Kompensationen blir förhoppningsvis mer motiverade och inspirerade lärare.
Läraren Annika Nordlund arbetar med yngre barn på Vibyskolan i Sollentuna utanför Stockholm och har läst ”Inspirerande matte och NO” på Lärarlyftet. Med inspiration från kursen började hon hålla lektioner utomhus, något som blev en omedelbar succé hos barnen.
– Man kan exempelvis mäta med kottar i stället för centimeter, använda ett rep eller ta en pinne som är en meter långt eller mäta omkretsen kring träd, berättar hon.

Huvudmännen definierar fortbildningsbehovet

Som deltagare i Lärarlyftet kan man antingen välja en av de högskole- och universitetskurser som Skolverket köpt och som är skräddarsydda för yrkesverksamma lärare, eller så går det att välja fristående universitetskurser som är relaterade till det ämne man undervisar i. Det är i slutändan skolans huvudman som bestämmer vilka lärare som får läsa och vad de får läsa – och det vanliga är att huvudmännen ser till vilka behov av fortbildning som finns på skolan eller i kommunen.
De lärare som har läst de skräddarsydda kurserna på deltid har ofta kunnat pröva det de lärt sig direkt i undervisningen.
Enligt Skolverket har de allra flesta deltagare har kommit från kommunala skolor och det har varit ganska trögt att få fristående skolor att söka till Lärarlyftet. Utöver ekonomiska skäl kan en anledning vara regelsystemet som ger ”poäng” beroende på hur många behöriga lärare som finns på skolan.

Ett estetiskt undantag

Stockholms Estetiska gymnasium är dock ett undantag. Skolan drivs av en ekonomisk förening, ägd av lärare och personal. Här har man låtit en lärare om året läsa på Lärarlyftet, men på skolan arbetar också flera lärare som saknar behörighet och därmed inte kan fortbilda sig på Lärarlyftet. Som lärare i estetiska ämnen som exempelvis dans, teater och fiolspel finns det inte alltid behörighetsgivande utbildningar. Danshögskolan i Stockholm har exempelvis inte rätt att utfärda lärarexamen.
För de skolor som ligger i glesbygden är det största problemet att det är långt till närmsta universitet eller högskola och om arbetsgivaren inte kan betala resa och uppehälle är det många som tvingas avstå från studierna. För dem finns dock allt fler kurser som drivs helt på distans och där träffarna äger rum via webbkameror över internet.
När Lärarlyftet startades fick det en del kritik i media för att det var så få som sökte, men enligt Skolverket har intresset ökat allteftersom Lärarlyftet har blivit mer känt. 2011 får Sverige dessutom en skollag samtidigt som kraven på lärares behörighet ökar. Så fortbildning tycks ligga i tiden. Än är det dock lite för tidigt att veta om satsningen kommer att synas i elevernas resultat.


Länkar:

Här kan man läsa mer om Lärarlyftet: www.skolverket.se/fortbildning

Sara-Maria Stenskepp arbetar med yngre barn på Vibyskolan i Sollentuna och blev så inspirerad när hon läste Lärarlyftskursen ”Inspirerande matte och NO” att hon startade en blogg om sitt arbete. Den finns på www.klassrumskul.blogspot.com