Många fina ord, men också fler samarbeten

Den 21 januari samlades sex svenska myndigheter på Zoom för att tala om hur de kan ska samarbeta för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande.

 
Målare är ett av yrkena som har validerats mest i Sverige hittills. Mannen på bilden har ingenting med texten att göra. Foto: Jarmoluk/Pixabay Målare är ett av yrkena som har validerats mest i Sverige hittills. Mannen på bilden har ingenting med texten att göra. Foto: Jarmoluk/Pixabay

Vi har hört det förut: Företagen har svårt att hitta rätt personal, samtidigt som det finns många arbetslösa. Krafttag behövs från många olika håll. En torsdagsförmiddag i januari samlades representanter från sex svenska myndigheter på Zoom för att diskutera hur de kan samarbeta för mer kompetensförsörjning och livslångt lärande. Att bädda för ett hållbart arbetsliv var titeln på det digitala seminariet.

De myndigheter som möttes var Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Svenska ESF-rådet. Ungefär 200 deltagare deltog över länk från olika delar av landet. Moderatorn Willy Silberstein inledde med en lite provocerande fråga:

– Vad säger du till de som tänker att det här blir ännu ett seminarium med fina ord utan att något görs?

– Jag hoppas att vi ska få djupare insikter om hur vi arbetar på myndigheterna, förstå varandras uppdrag. Det blir förhoppningsvis många fina ord men också verkstad, svarade Christer Bergqvist på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Hantera strukturomvandlingar

Generaldirektörerna för respektive myndighet inledde med ett panelsamtal om vad som behövs inom kompetensförsörjning och livslångt lärande i Sverige.

– Samverkansformen är nödvändig. Ännu fler arbetslösa står ännu längre från arbetsmarknaden nu, i och med covid-19. Men vi kan inte ha företag utan kompetens. Vi har inte råd att inte utvecklas, sa Maria Mindhammar på Arbetsförmedlingen.

– Vi är ett litet, exporterande, nordligt land som måste klara sig i konkurrensen. Vi måste också kunna hantera de strukturomvandlingar som ständigt sker när samhället förändras, sa Thomas Persson på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Peter Fredriksson på Skolverket talade om att det är en mänsklig rättighet att kunna göra en bildningsresa och att skolan lägger grunden för livslångt lärande.

Håkan Forsberg på Svenska ESF-rådet, som fördelar pengar från EU:s olika fonder, talade om att människor inte bara ska bli anställningsbara, utan också anställda på riktigt.

– Vi måste absolut jobba med validering och matchning, men också hjälpa och stötta arbetsgivare så att de anställer de människor som inte får arbete trots validering och andra åtgärder, sa han.

Anders Söderholm på Universitetskanslersämbetet talade om att ha bättre flödesanalys, det vill säga att kartlägga var och när människor påbörjar utbildningar, var de stannar kvar och var de trillar ur utbildningarna.

Gunilla Nordlöf på Tillväxtverket talade om att uppmuntra arbetsgivare att anställa kategorier av människor som de inte anställt tidigare.

  

”Vi måste absolut jobba med validering och matchning, men också hjälpa och stötta arbetsgivare så att de anställer de människor som inte får arbete trots validering och andra åtgärder” Håkan Forsberg, gd Svenska ESF-rådet

generaldirektörerna-från-myndigheterna-fångade-från-zoom.jpg Generaldirektörerna från myndigheterna fångade från Zoom. Från vänster: Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket, Anders Söderholm, Universitetskanslersämbetet, Maria Mindhammar, Arbetsförmedlingen, Thomas Persson, Myndigheten för yrkeshögskolan, Peter Fredriksson, Skolverket och Håkan Forsberg, Svenska ESF-rådet.

Ökad satsning på lärcentra föreslogs

Förmiddagens andra del bestod av valbara seminarier som ägde rum i så kallade ”breakout rooms”.

På seminariet Kompetensförsörjning och livslångt lärande föreslog Helen Myslek från Skolverket en utveckling av lärcentra, något som kan förverkligas med hjälp av ökat samarbete, både över myndighets- och kommungränserna.

Margareta Korths Andersson på Arbetsförmedlingen berättade om undersökningen Samskapande växthus: Den vuxne individens upplevelse av utbildningssystemet som har gjorts efter ett regeringsuppdrag. Undersökningen bygger på 81 individuella berättelser från människor mellan cirka 19 och 59 år. Några frågor som ställs är: Hur upplevs utbildningssystemet av dem som kanske har med sig tidigare misslyckanden från skolan? Är trösklarna för att börja studera för höga?

En del av de svarande tyckte att de var för gamla för att börja studera, att det var för sent. Andra som har hunnit bilda familj och ta bostadslån vet inte hur de ska klara studierna rent ekonomiskt.

Ytterligare ett hinder är krångliga regler och kompetenser som inte tillvaratas. ”Absurt att det jag har med mig på min ingenjörsutbildning inte ska räcka för att bli mattelärare”, är ett citat som finns i studien.

Kravet på att ha ett eget driv kan upplevas som svårt för den som är studieovan, och utbildningarna är inte tillräckligt anpassade till olika sorters individer. ”På gymnasiet fanns alla färger, på komvux blev det svartvitt. Ingen push, ingenstans att sitta, stora klasser...” lyder ett citat.

Det var, enligt Margaretha Korths Andersson, ”häpnadsväckande få” deltagare i undersökningen som hade tagit hjälp av studie- och yrkesvägledare. Istället hade de valt utbildning efter tips från kompisar eller familjemedlemmar.

Antalet valideringar har (tillfälligt) minskat

På seminariet Validering som verktyg för kompetensförsörjning och livslångt lärande presenterade Svante Sandell från Myndigheten för yrkeshögskolan verktyget Valideringskartan som de hoppas ska kunna underlätta för validering.

Svante-Sandell.jpg Svante Sandell på Myndigheten för yrkeshögskolan (tidigare NVL) ledde seminariet om validering som verktyg för kompetensförsörjning. Fotot togs vid ett tidigare tillfälle av Marja Beckman.

Hanna Jakobsson på Arbetsförmedlingen visade statistik över genomförda valideringar. 2018 genomfördes 797 stycken, 2019 bara 457 och 2020 bara 233. Nedgången 2019 berodde på Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, som krävde en omställning av Arbetsförmedlingen och ledde till att många sades upp. 2020 kom dessutom covid-19 och förhindrade många fysiska träffar.

Det är idag ingen rättighet att få en validering, utan det styrs av behov. De branscher som har flest valideringar är bland annat målare, träarbetare, kock, installation, drift och underhåll samt hotell och restaurang.

Skolverket ska snart erbjuda nya utbildningar riktade till dem som arbetar med validering. Fortsatt samarbete med NVL och myndighetsövergripande samverkan nämndes också.

Anna Kahlson på Myndigheten för yrkeshögskolan berättade om den nya försöksverksamheten Yh-flex som ska hjälpa vuxna att snabbare ta examen. Genom att tillgodoräkna sig och validera tidigare erfarenheter och kunskaper slipper många gå igenom tvååriga yrkesutbildningar, något som kan upplevas som ett hinder.

– En helt ny ersättningsmodell prövas. Den kommer att kosta 45 procent av den ordinarie kostnaden för en yh-utbildning, sa Anna Kahlson.

”Se vart vi kommit om ett år”

NVL:s koordinator Agnetha Kronqvist, som arbetar på Skolverket, var en av dem som deltog på seminariet. Hon ser att en stor vilja att samverka mellan myndigheterna finns, och hon ser därför optimistiskt på framtiden.

– Valideringsfrågorna ligger högt på agendan nu. Det har bildats en arbetsgrupp där representanter från olika myndigheter samverkar kring validering. Jag har fått en inbjudan till deras nästa möte i mars. Då ska jag berätta om NVL:s valideringsarbete och verktyget Nordic Quality Compass, berättar hon.

– Det här kan bli början till någonting riktigt och konkret. Jag hoppas på en likadan konferens om ett år och att vi då ser vart vi har kommit.