Med sikte på vardagsmakt

 

 

Klockan är elva på Södra Stockholms folkhögskola som ligger i miljonprogramsförorten Skärholmen. Kursdeltagarna har gått på lektion men förmiddagsfikat i kafét ligger fortfarande framme – wienerbröd, baklava, muffins och en sista smörgås. I köket är Shirin, Foosiyo, Araz, Sargul och Nadia i full gång med att förbereda dagens lunch – linssoppa med vitlöksbröd – som serveras till studerande och personal för en billig penning. På Skärholmstorget utanför ligger snön i drivor.
De fem kvinnorna, plus några till som inte kunde komma denna dag, går kafékursen ”Många sorter” som är ett pilotprojekt för arbetslösa utlandsfödda kvinnor. Kursen började i september 2010 och avslutas strax före jul.
– Glöm inte att tala svenska, ropar kursledaren Anette Lydén och förklarar:
– Kvinnorna som går här talar vitt skilda språk – kurdiska, bengaliska, arabiska, somaliska, persiska – så det enda gemensamma språket är svenska. Ska man kunna vara en aktiv medborgare måste man ha tillgång till språket. Eftersom många av deltagarna är kortutbildare är det fantastiskt att kunna öva språket praktiskt. Det är lika fantastiskt att kvinnor från olika kulturer och med olika bakgrund arbetar och trivs så bra tillsammans.

Arbetslöshetsindustri

De flesta som går kursen kommer från Jobbtorg Skärholmen och får inte längre gå på SFI, Svenska för invandrare. I stället ska de vara inskrivna på Jobbtorget och aktivt söka arbete. Att få jobb när man bara har en kort utbildning och inte studerat svenska så länge är dock inte det lättaste.
– Efter den här kursen är deltagarna mer kompetenta att jobba i kafé och restaurang. Sedan är det tyvärr en helt annan historia att få riktiga jobb. Många kaféer och restauranger tar gärna emot handledarbidrag för att ta in praktikanter, men fastanställer inte ny personal. Vi har fått en stor arbetslöshetsindustri, säger Anette Lydén.
– Jag har haft olika praktikplatser i nästan två år utan att få ett jobb, bekräftar Shirin som har bott i Sverige i åtta år. Hon tycker att det är jättekul att gå på ”Många sorter” och säger att hon har lärt sig mer svenska på denna kurs än på sina tidigare praktikplatser.
Ingen vill dock gå på praktik hela sitt vuxna liv, och att leva på försörjningsstöd gör knappast att man känner sig som en aktiv och delaktig medborgare. Försörjningsstödet ger en mycket låg inkomst och är dessutom inte pensionsgrundande. När kvinnorna deltar i ”Många sorter” får de i stället aktivitetsstöd som är pensionsgrundande.
Kaféet har blivit populärt bland studerande och personal på folkhögskolan och kursdeltagare har till och med startat en namninsamling för att kaféet ska få fortsätta. Många har skrivit under namninsamlingen.
– Där kan man prata om aktivt medborgarskap! säger Anette Lydén. Många folkhögskolor har ett kafé och det är en viktig mötesplats för informella samtal och informellt lärande. Det tas många initiativ runt fikabordet.
– Det är viktigt att kvinnorna på kursen får arbeta självständigt och bestämma mycket själva. Det är en från min sida mycket medveten hållning. Vardagsmakten är otroligt viktig för att man ska vilja vara en aktiv medborgare, säger Anette Lydén.
Förutom det praktiska arbetet i kafét får kursdeltagarna lära sig om bland annat hygien, sortimentsfrågor, prissättning, kosthållning och allergier. De gör också studiebesök och praktiserar på kommersiella caféer. Alla får arbeta efter förmåga och behov. Några av kvinnorna är höggravida eller utslitna av många barnafödslar. Då kan de gå kursen på deltid i stället.
– Det kan bli konflikter ibland, precis som i arbetslivet. Någon kan till exempel tycka att någon annan jobbar för lite. Men vi har en viktig grundregel, att inte prata bakom ryggen på varandra utan tala direkt med varandra, säger Anette Lydén. Det är också viktigt att utveckla empati och förståelse för varandras olika livssituation, behov och förmåga.

Bra för självförtroendet

Hållbar utveckling är en viktig del i folkhögskolan och man arbetar aktivt med att inte slänga mat. Gårdagens frallor säljs till reducerat pris och deltagarna på kursen har lärt sig att det går jättebra att rengöra med såpa i stället för klorin, som flitigt används i alltför många hushåll.
Oavsett vad kursen leder till i framtiden har den betytt mycket för deltagarnas självförtroenden, konstaterar Anette Lydén som hoppas att kursen och kafét får en fortsättning.
–Några var deprimerade när de började här, det såg man på kroppshållningen. Det är helt naturligt om man är arbetslös och känner sig maktlös. Men efter en tid här syntes det att de började må bättre, de hade klippt sig och sminkat sig!
– Kvinnorna i ”Många Sorter” har fått möjlighet att göra ett meningsfullt arbete, använda sin kompetens och påverka hela sin vardag. Egenmakt är en grundpelare i ett aktivt medborgarskap. Då kan och orkar man också engagera sig i samhället och världen runtomkring oss, avslutar Anette Lydén.

Gräsrötter formar kurser

I stadsdelen Sofielund i Malmö ligger Glokala folkhögskolan som drivs av den ideella föreningen Folkbildningsföreningen. Här arbetar man med aktivt medborgarskap på ett lite annat sätt än Södra Stockholms folkhögskola, även om det också finns många likheter mellan skolorna – bland annat inriktningen på att leva så ekologiskt och hållbart som möjligt.
– Vi använder innebörden av skolans namn, Glokala, som ledstjärna i vårt arbete – att ha kunskap om globala situationer och handla lokalt, säger Liv Zetterling som är projektledare och pedagog på Glokala folkhögskolan.
Skolan har tydliga rötter i gräsrotsrörelser och ideellt arbete som till stor del bygger på passion. Här finns både långa och korta kurser, samt distanskurser, i ämnen som omställning mot ett mer hållbart samhälle, folkrörelser och förändring, i webb-tv, samhällsentreprenörskap och tankesmedja. Spinneriet är en kurs i urbankonst – konst i stadens gemensamma gaturum.
Som Stockholmare reagerar jag med förvåning över att Glokala folkhögskolan får anslag för att ha en kurs i något som Stockholm har nolltolerans mot – här anser de styrande politikerna att all urbankonst är klotter och skadegörelse.
Liv Zetterling hävdar dock att kunskap föder förståelse.
– Det handlar ofta om att ha en dialog med de styrande och bygga upp en lång relation. På Malmöfestivalen bjöds Spinneriet in för att göra konstverk på torget. Bra urbankonst genererar konstruktiv kraft som minskar förstörelse. Det är precis som med stadsodling (en sorts ”gerillaplantering” där ätbara växter planteras på offentliga platser, reds anm) – när man gör i stället för att tro, så ser man att beryktade problem visar sig vara bara farhågor, säger hon övertygat.

Bygger stort kontaktnät

När man går in på Glokala folkhögskolans hemsida kan det vara lite svårt att få ett grepp om vad det egentligen är för en skola, där finns ett myller av information som förvisso är intressant – men brokig. Det är inte omedvetet, enligt Liv Zetterling. Hennes arbete handlar till stor del om att bygga upp ett stort kontaktnät.
– Alla anställda här har dubbelkompetens och är både pedagoger och projektledare. Då kan man lättare förankra sin kurs utanför skolan och in i närsamhället och verkligheten.
Glokala folkhögskolan har även en direktkanal ut i Malmö lokal-tv där man visar exempel på vad som har ägt rum på skolan och filmer som deltagare producerat. Dessutom kan alla som vill sända live-tv direkt genom sina mobiltelefoner via ImagoMalmö.
– Där kan vi snacka om medborgarmedia, säger Liv Zetterling.
Frågan är då hur mycket substans det är i de ”hemgjorda” tv-programmen? Är inte risken att de bara blir en kanal för ungdomar som vill visa upp sig och skicka hälsningar till sina kompisar?
– Det har faktiskt inte missbrukats på något sätt, tvärtom! Alla farhågor har kommit på skam, precis som när det gäller klotter och stadsodling! Verkligheten är inte alls ointressant, säger Liv Zetterling.

Länkar:
Södra Stockholms folkhögskola: www.sodrastockholm.se
Glokala folkhögskolan: www.glokala.se