Nätverk vill få folkbildningen att kliva fram i klimatfrågan

 

Vem ska driva frågan om ett framtida hållbart samhälle, om inte folkbildningen? Folkhögskolläraren Karin Jacobson var med och startade ett klimatnätverk bland anställda på folkhögskolor i Sverige. Det började med två fullsatta föreläsningar.

 
Karin Jacobson grundade tillsammans med Anna Seltman klimatnätverket för folkhögskolepersonal i Sverige. Foto: Marja Beckman

– Jag kände att vi måste göra något, det här duger inte. Vi måste ge våra deltagare mer kunskap. Folkbildningen har alltid varit en plattform för viktiga samhällsfrågor och nu var det dags att ta ett steg framåt, säger Karin Jacobson.

Hon är lärare på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm. Tillsammans med kollegan Anna Seltman tog hon initiativ till två föreläsningar som ägde rum på Åsö vuxengymnasium och i ABF-huset i Stockholm den 12 och 13 september 2019. Den 12 september föreläste Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet, inför 550 lärare och deltagare från tolv folkhögskolor.

Den 13 september talade fem personer med anknytning till Resarchers Desk, bland annat den 17-åriga gymnasieeleven och klimatstrejkaren Edit Liedberg och meterologen Martin Hedberg. Researchers Desk är en plattform där klimatforskare och andra experter för en dialog med företag, skolor och en bredare allmänhet.

Syftet med den första föreläsningsdagen var att sprida fakta. Den andra dagen diskuterades vägar framåt.

Samband med globala klimatdemonstrationer

Att föreläsningarna ägde rum just i september var ingen slump. En vecka senare, den 20 september, ägde den första av två globala klimatdemonstrationer rum, inspirerade av den nu 17-åriga gymnasisten Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet.

– Vi ville att våra deltagare skulle få mer information om hur det ligger till med klimatet. På så sätt kunde de göra ett medvetet val ifall de ville engagera sig i klimatfrågan och delta på demonstrationerna. Det räckte inte med den vanliga undervisningen, säger Karin Jacobson när NVL träffar henne på ett litet kafé i Stockholmsförorten Skarpnäck, där hon bor och för tillfället distansarbetar.

Det är nu juni 2020. Ett virus har förändrat villkoren för hur människor kan träffas, men klimatfrågan är fortfarande lika akut. Greta Thunberg har flyttat ut sina klimatstrejker på internet.

– Alasdair Skelton hade ett jättebra tilltal som nådde deltagarna. Han var kunnig, humoristisk och hoppingivande samtidigt som han berättade hur allvarligt läget var, berättar Karin Jacobson.

Efter föreläsningen fick Karin höra flera positiva reaktioner från både deltagare och kollegor som inte tidigare hade förstått hur allvarligt läget var med klimatet. Skolan gav sina egna deltagare på Stadsmissionens folkhögskola möjlighet att vara med på demonstrationerna utan att få frånvaro. Flera av dem valde att demonstrera.

Frågan är varför många är så dåligt insatta i klimatfrågan? Filterbubblor i sociala medier kan vara en orsak. En annan fråga är om det är bra för deltagarna att få veta hur dåligt ställt det är med klimatet. Kan det inte bli för hopplöst att höra om smältande isar, avskogning och skenande koldioxidhalter i luften?

– Det är en bra fråga, men jag tror på folkbildning, att sprida kunskap. Kanske kan kunskapen också leda till att de i framtiden väljer bort sämre klimatalternativ för bättre.

Klimatnätverk startades

Efter föreläsningarna startades ett klimatnätverk bland anställda på Sveriges folkhögskolor. Alla intresserade är välkomna, såväl lärare och rektorer som administrativ personal. Diskussionerna kan gälla allt från sopsortering till hur man sprider kunskap om miljön.

– Medlemmarna deltar inte som representanter för sina skolor utan som enskilda individer. Idag är vi drygt 90 medlemmar i klimatnätverket, det har växt snabbt. Många har visat stort intresse och engagemang, berättar Karin Jacobson.

Nätverket har digitala möten ungefär en gång i månaden, då de berättar för varandra hur de arbetar med klimatfrågan på sina respektive skolor. De kan också tipsa varandra om ämnen och händelser som relaterar till klimatet ur ett utbildningsperspektiv, och diskutera om de som nätverk ska delta i kampanjer.

– Vi har också pratat om hur vi, som klimatengagerade anställda, kan påverka våra skolor att förbättra sitt klimatarbete. Vi kan till exempel se över skolornas miljöpolicy när det gäller resande, energianvändning, sopsortering och annat, säger Karin Jacobson.

Coronaviruset förändrade villkoren

Coronaviruset har delvis förändrat nätverkets villkor. När det startades fanns planer på fler temadagar och föreläsningar under våren. Nu har nätverket istället gjort en digital kampanj, Folkhögskolor for future, inspirerad av organisationen Fridays for future, som i sin tur hämtade inspiration från Greta Thunbergs skolstrejk på fredagar. Den som vill visa sitt engagemang kan använda hashtaggen #folkhögskolorforfuture och göra om sin profilbild på Facebook så att den inramas av en grön ring med texten ”#demokrati #gemenskap #folkbildning #folkhögskolorforfuture”.

folkhogskolor-for-future.jpg
Så här ser profilbilden ut från Folkhögskolor for future.  

En framtida ambition är att anordna klimatrelaterad fortbildning av personalen på folkhögskolorna. Detta är precis vad Karin Jacobson arbetar med just nu. Hon är tjänstledig på halvtid från sitt lärarjobb och arbetar för folkhögskolornas serviceorganisation där hon ska leda en nationell fortbildningssatsning inom ramen för Agenda 2030.

Länkar

Folkhögskolornas klimatnätverk har en sida på Facebook.

Länk till folkhögskolekurser i Sverige med inriktning på hållbar utveckling.