Nordisk alfakonferens

 

 
Nordiska lärare i andraspråk i Kungälv

Nordisk alfakonferens

Under den intressanta titeln Aspekter på litteracitet – i och utanför alfabetiseringsprocessen samlades ett drygt 60-tal nordiska lärare i andraspråk och alfabetisering för intensivt arbete under tre vackra höstdagar i slutet av september. Konferensen ägde rum på Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

Att anpassa sig till en främmande kultur – en inre och en yttre resa

Konferensens första programpunkt leddes av Margareta Mörling, lärare IVIK-slussen, Fågelströmska gymnasiet, Stockholm och hennes beskrivning om hur det var att komma till Egypten och leva där under en rad år. Hon beskrev det som att göra en yttre och inre resa och använde färger för att beskriva de olika stadierna av kulturkrocken, stressen och chocken. Jämförelsen med konferensdeltagarnas elever var relevant och underfundig. Resan är smärtsam och tar mycket kraft. Den handlar om den första behagliga, storögda fasen med harmoniskt blandade färger och blir till en taggig färgchock när kulturolikheterna framträder i känslosam kraft. Ofta inträffar det under det andra årets vistelse i den nya kulturen. Då inträder en svart-vit fas Det är då man behöver en vän som lånar ut sitt öra för alla frågor och kommentarer och som tålmodigt förklarar och tar emot alla förhastade slutsatser. Just denna vän saknar många av de elever som dessa invandrarlärare träffar. De blir aldrig hembjudna, de har inga svenska vänner och ibland blir det läraren som får fungera som det lyssnande och tålmodiga örat.

Olika roller – olika litteraciteter?

Qarin Franker, Institutet för svenska som andraspråk vid Göteborgs Universitet och en av konferensens huvudorganisatörer, gav intressanta forskningsutblickar från Storbritannien och Sydafrika. Hon tog även upp mycket illustrativa exempel från ett aktuellt forskningsprojekt på Göteborgs universitet. Ett av exemplen var direkt hänförligt till anförandets titel – olika roller i livet och samhället ger upphov till olika sorters litteracitet.
Qarin Franker återkom senare i programmet med ett intressant inslag om bilder och bildtolkning i andraspråksundervisningen.

Skolan för livet – livet i skolan

Vid konferensen presenterades också en doktorsavhandling med rubricerat namn. Avhandlingen är unik. Det är den eftersom den är den enda som handlar om alfabetiseringsundervisning i Sverige. Vem kan göra en sådan avhandling bättre än Berit Lundgren från Lärarhögskolan vid Umeå Universitet, som arbetat i över 15 år som invandrarlärare. Hennes syfte med avhandlingen var att dels ur ett sociokulturellt perspektiv dels ur ett andraspråks- och genusperspektiv beskriva, analysera och förstå hur några vuxna illitterata invandrarkvinnor upplever sin situation när de samtidigt ska lära sig tala, läsa och skriva på svenska. Avhandlingen är således en värdefull dokumentation av kvinnliga alfaelevers situation och ett försök att beskriva hur lärandet går till.
Arbetssätten i språkundervisning – kollaborativa samtal, uppgiftsbaserade instruktioner, de tre p:nas metodik (presentera, praktisera, producera) och I_R_U (initiativ, respons, uppföljning) kommenterades utifrån olika exempel. Det hela utvecklades till att bli ett omfattande samtal med många aha-upplevelser i auditoriet. Den kvardröjande känslan var att de kvinnor som avhandlingen rörde ofta dömde sig själva utifrån den svenska kontexten och kände sig dumma trots att de var mycket kompetenta i sin ursprungliga situation, fastän att de varken kunde läsa eller skriva. Någon av dem hade uttryckt det så här: ”Jag känner mig som om jag inget kan. Man lyckas inte förstå. Man är synskadad. Man är dum. Man är stum.”

Ett Equal-projekt

Innan starten av projektet ”Ordkraft – en väg ut i samhälles- och arbetslivet för kortutbildade invandrarkvinnor” började hade man under längre tid i Helsingborg konstaterat att många invandrarungdomar misslyckades med att ta sig ur grundskolan med godkända betyg. Orsakerna var många men främst bostadssegregering och en miljö där mammorna inte talade svenska. Därför sökte kommunen Equal-medel för ett projekt med syfte att ge kvinnorna bättre kunskaper i svenska genom att de kom ut i samhället. Man ville visa på värdet av språkkunskaper och öka deras anställningsbarhet. Därigenom skulle deras självförtroende öka och de skulle bli bemäktigade i hela sin livssituation. På finare språk brukar det kallas empowerment, som i dessa kvinnors fall började med ordkraft som blev till egenkraft, berättade Gunvor Larsson, projektledare och Agnes Ragaby, lärare.
Vägen ut i samhället gick genom att kvinnorna erbjöds praktikplats i två olika steg. Man lärde sig yrkessvenska med utgångspunkt från kort och såg till att genom en Språkbrygga koppla undervisningen i Sfi till praktikplatserna på förskolorna där deltagarna praktiserade. Just praktikens betydelse för lyckat genomförande betonades starkt. Platserna måste följas upp och handledarnas tillhörighet till projektet underströks genom att de blev inbjudna till många av projektets andra aktiviteter.
Gunvor Larsson
Ordkraft blev egenkraft, berättade Gunvor Larsson

Vägar ut i samhället för analfabeter och lågutbildade

Det prisbelönta s k ALFA-projektet för analfabeter och lågutbildade i Landskrona omfattade även män. Lumnije Kajtazi, Birte Lindvall m fl , lärare i projektet berättade livfullt och engagerat om ett mycket mångsidigt projekt.
Metoden var att bedriva alfabetiseringen på modersmålets grund. Detta skedde genom ett samarbete med klassläraren och en modersmålslärare. LTG-metoden (läsning på talets grund) användes i kombination med andra metoder och med hjälp av modersmålsläraren kunde deltagarna jämföra språken, tolka och jämföra begrepp.
I projektet ingick också demokratiundervisning, vilket ofta skedde på modersmålet. Studiebesök och externa aktörer som t ex Landskrona museum och Söderåsens Nationalpark involverades.
Genom bl a gymnastik, bild och musik engagerades båda hjärnhalvorna.

Resultat
I jämförelse med tidigare sätt att arbeta var resultaten entydiga
• Snabbare läsinlärning
• Snabbare skrivinlärning
• Ökad förståelse
• Ökad självkänsla

Alfabetiseringsundervisningen i Norden

I en snabb expose ledd av Ingrid Skeppstedt från Nationellt centrum för Sfi i Stockholm skapades en ganska liktydig bild av mönster, mål och praktik från Norge, Danmark och Sverige. Man följer EUs ramverk för språkundervisning och de ingångsspår med olika steg som satts upp för andraspråksinlärning.
På det hela taget kan man nog säga att sättet att erbjuda andrapråksundervisning och alfakurser är mycket lika. Ambitionsgraden är hög och engagemanget för att hjälpa deltagarna att skapa en egen självständig tillvaro är stor. Learning kan på det sättet bli vägen till earning a living!

Portfolios lär deltagarna hur man lär!

Från Holland och med erfarenhet från arbete med den nederländska statens myndighet med ansvar för nationella prov kom Aranka Krechting för att berätta om användandet av portfolios för vuxnas andraspråksinlärning.
Övertygelsen i Aranka Krechtings presentation var tydlig. Portfolios hjälper fram engagerade deltagare som har en bild av vart de är på väg. De skapar större reflektiv förmåga hos deltagarna och ökar antalet aktiviteter utanför skolan.
Portföljen består av ett ramverk omfattande tre nivåer kopplade till EUs språkindelning, en biografi, olika typer av checklistor och en mapp. I mappen samlar de studerande bevis för sin språkliga förmåga som kan användas som en miniutställning. Den kan utvecklas till en mapp där man samlar dokument för värdering och kunskapsvalidering.

Betygssättning/värdering

Konferensdeltagarna var påtagligt intresserade av portfolioupplägget, men tvekade inför dess uttalade betygssättningsinslag. Aranka Krechting kunde dock förklara att man varit mycket medvetna i den utformningen. Man måste skilja på betygssättning av uppgifter och värdering av samlingen av bevis på kunskap. Formella prov leder ofta till besvikelse. Däremot kan en portföljs konkreta bevis på framstegen i lärprocessen ge uppmuntran och motivation. Samtidigt ger den skolan möjlighet att visa på resultaten av arbetet och finansiären insyn i vilket värde som skapats. Dessutom ger portofoliometoden goda möjligheter att dra slutsatser om den språkliga nivån inför inplacering på rätt kursnivå. Även det ett bra alternativ till gammaldags inplaceringsdiagnoser.
Aranka Krechting
Aranka Krechting berättade hur portfolios hjälper engagera deltagare

Öppen forum för deltagarna

Under detta forum delade deltagarna med sig av eget material och exempel från sin vardag.
Från Landskrona berättade Alita Baron om IKISI – en idrottskurs med syfte att integrera med hjälp av sport och idrott. Målgruppen är flickor som utöver sportaktiviteterna på eftermiddagstid även får göra praktik hos de olika sportföreningarna som deltar i projektet.
Från Horsens Sprogcenter i Danmark berättade Sofie Petersen om mening och sammanhang i språkundervisningen med tillhörande praktik och hur man försökt fånga olika lärstilar bland deltagarna.
Elisabet Peersen från Kristiansands Voxenupplaeringscenter berättade om hur de nya bestämmelserna om utvidgat skoletillbud i Norge resulterat i ett annat sätt att arbeta. Man har introducerat ”Norsk på tvärs” med upplösta klasser och integrering mellan ämnena. Bl a har man börjat med ”Språkdag i praxis” och blandat in ämnen som konst och hantverk, data, helsenorsk mm.

Workshops

Den sista workshopen handlade om att hitta vägar att förnya sitt eget arbete och hur man eventuellt skulle kunna samarbeta med kollegor från andra länder i Norden. En mängd uppslag kom upp. Många av dessa är nu på väg att bli olika sorts projekt inom ramen för Nordiska mininsterådets program Nordplus Vuxen.

Sammanfattning

Det var en i högsta grad interaktiv konferens där alla var med och skapade. Det var bitvis en mycket kreativ process där bilder och intryck från ett inslag återkom eller anspelades på i senare presentationer och diskussioner. Sammanhanget mellan de olika programinslagen var påtagligt och byggdes på av deltagarnas och presentatörernas spontana inspel och associationer.
Modersmålets betydelse som stöd för dem som genomgår alfaprogram betonas i ”Learning a Living”-rapporten och det underströks också mycket tydligt i många av presentationerna hur viktigt det är att få ha sitt modersmål med sig när man bygger upp en ny tillvaro i ett nytt land.
Stämningen var entusiastisk och tillåtande. Genom den första gruppresentationen skapades snabbt en god stämning och genom två workshops fångades intryck och ansatser till fortsatt samarbete och nätverkande upp. Mer konkret resulterade den sista konferenshalvtimmen i en lång rad projektidéer att gå vidare med i Nordplus Vuxen ansökningar.
Konferensen blev således ett stort arbetsmöte präglat av stort yrkesintresse, professionalism och framåtsyftande engagemang.

Länkar:

Text och foto: Erica Sahlin