Nordiska språk lockar finska studerande

 

 

Inom humanistiska fakulteten vid Turun yliopisto, på svenska Åbo universitet, hör ämnet nordiska språk till de mellanstora. Det är i samma storleksklass som tyska och franska medan engelska och finska är de stora språken. Ryska, italienska, spanska och latin är mindre språk.
Marketta Sundman, som är professor i nordiska språk vid Åbo universitet, berättar att det inte råder någon brist på sökande, ca 200 per år. Man tar in 36 nya studerande varje år och av dem läser hälften nordiska språk som huvudämne medan hälften har det som biämne.
– Ämnet nordiska språk har för närvarande ca 200 aktiva studerande och vi producerar 10-15 magistrar varje år.
Sundman berättar att studenterna, av vilka alla har finska som modersmål, är väldigt duktiga på svenska, i synnerhet muntlig svenska eftersom man satsar på den i grundskolan och i gymnasiet.
– Vi brukar fråga våra nya studenter varför de valt att studera nordiska språk och det har visat sig att de dels är specifikt intresserade av svenska språket, dels allmänt språkintresserade. Ofta väljer de att studera de språk som de varit bra på i skolan. Men de måste förstås också vara pragmatiska och tänka på att de ska få ett jobb och då är det bra att kombinera svenska med ett annat språk. Engelska och svenska är den bästa kombinationen för den som vill försäkra sig om att få ett jobb som språklärare.
Den svenska som krävs för de akademiska studierna kan man inte lära sig enbart i skolan.
– Det har visat sig att många av våra studenter har läst svenska romaner redan under skoltiden och till exempel tittat på svenska tv-program. En del har naturligtvis personliga kontakter.

Danska och norska överraskande svårt

Ämnet heter nordiska språk, men betoningen ligger på svenskan. Studenterna deltar i en obligatorisk grundkurs i norska och danska och vissa år erbjuds även kurser i isländska. På fördjupad nivå erbjuds fortsättningskurser i danska och norska. Dessutom kan man åka på sommarkurser till både Norge, Danmark, Island och Färöarna.
Nästa år kommer man bland annat att ordna en fördjupad kurs i nordisk kriminallitteratur.
Eftersom Åbo universitet har en lektorstjänst i norska och det svenska universitetet i samma stad, Åbo Akademi, har en lektorstjänst i danska, kan de två universiteten dra nytta av varandra och utbyta tjänster. För många studerande blir den första kontakten med norskan och danskan en kalldusch.
– De flesta av våra studenter upplever att norskan och speciellt danskan är obegripliga i början av kursen; under kursens lopp lär sig alla att förstå i synnerhet norska utan problem men troligen även danska någorlunda väl.
Undervisningen är lingvistiskt orienterad, vilket betyder att kulturbiten inte är så dominerande, men kurser i nordiska realia ingår nog i studierna.
– Vår uppgift som forskningsuniversitet är ändå inte att propagera för nordism utan vi lägger tonvikten på vetenskaplig forskning. Men faktum är att de som studerar hos oss uppskattar nordiska kontakter och många studerar en tid i Sverige.
Påståendet att kunskaper i svenska fungerar som en inträdesbiljett till en nordisk gemenskap håller Sundman inte riktigt med om.
– Jag har upplevt att folk som läst svenska i skolan och trott sig kunna språket ganska bra ofta blir väldigt besvikna när de upptäcker att det i verkliga livet inte alls är lätt att kommunicera med skandinaver. Danskar och norrmän anstränger sig nödvändigtvis inte alltid för att de ska bli förstådda. Där efterlyser jag lite skärpning.
Sundman tycker att man också i Finland gärna redan i grundskolan kunde införa mera danska och norska i svenskundervisningen.
– Om man utvecklar en passiv kunskap klarar man sig bättre också i det verkliga livet.

Snedvriden debatt om svenskan

Att Finland har två nationalspråk, finska och svenska, och en grundlag som garanterar båda språkgrupperna lika rättigheter, är inte så allmänt känt i det övriga Norden. På hemmaplan får finlandssvenskarna, som i dag utgör ca fem procent av befolkningen, allt oftare vara måltavla för den allmänt tilltagande intoleransen mot minoritetsgrupper i samhället. I den ställvis osakliga diskussionen om svenskans ställning i Finland har medierna myntat uttrycket ”tvångssvenska” för det faktum att svenskan är obligatoriskt språk i den finska grundskolan. Nyligen ordnades i Helsingfors en demonstration mot och en för obligatorisk svenska och i medierna blandas osakliga argument med sakliga i en åsiktsström utan ände.
På statligt håll har nu flera initiativ tagits för att undersöka situationen. Nyligen tillsatte undervisningsminister Henna Virkkunen en arbetsgrupp med uppgift att förbättra undervisningen i svenska på alla skolnivåer och garantera språklig jämställdhet.
En arbetsgrupp ledd av president Martti Ahtisaari har å sin sida efterlyst en långsiktig strategi för utvecklingen av båda nationalspråken och även kommit med ett förslag om en skild minister för de två nationalspråken.

Flera språk i stället för färre

Professor Sundman anser att diskussionen om tvångssvenskan är en storm i ett vattenglas och att den bygger på en total missuppfattning om Finlands historia, man tror att Finland invaderats av Sverige, och om svenskarnas sociala ställning, man tror att alla finlandssvenskar är ”bättre folk”.
Hon tycker att det är synd att de negativa aspekterna lyfts fram så starkt när det finns så mycket positivt att säga om svenskans ställning i Finland. Hon nämner bland annat språkbadsskolorna, där finskspråkiga får undervisning på svenska, som är så populära att alla som vill inte får plats, och att det är väldigt många tvåspråkiga familjer som väljer att registrera sina barn som svenskspråkiga och sätter dem i svensk skola.
– Ett sakligt argument i diskussionen vore att lyfta fram det faktum att kunskaperna i främmande språk överlag har blivit sämre i Finland, i synnerhet kunskaperna i tyska och ryska. Vi borde fundera på hur vi kan öka språkrepresentationen i skolan.
Om svenskan försvinner som obligatoriskt språk i skolan kommer det också att ha allvarliga konsekvenser för högskolestuderande i Finland.
– För att få sin magisterexamen måste studerande vid universitet och högskolor avlägga ett inte alldeles lätt prov i svenska. För den som inte har läst svenska i skolan kan detta betyda stopp för de akademiska studierna.