Ny kommunikationskultur behövs för likvärdigt deltagande i skärgården

 

 

Avsikten var att förprojekteringen skulle leda till ett projekt för utbyggnad av ett nätverk och utrustning för att bidra till att förändra digitala vanor i skärgården inom ramen för EU:s mål 2-program på Åland. Alla skärgårdskommuner hade dock inte resurser att delta och projektet föll därmed. Slutrapporten från förprojekteringen kan bli aktuell igen när samliga sex skärgårdskommuner på Åland har tillgång till bredband.

Ökat deltagande och minskat resande

Det nya kommunikationssättet kan enligt förprojekteringens slutrapport öka kommunernas och de enskildas inflytande över beslut och utveckling genom att de blir mer deltagande diskussionsparter gentemot myndigheter och organisationer. Den kulturella och sociala tillgängligheten växer och nätverket initierar också erfarenhetsutbyte och samverkan.
- När Kumlinge skola byggdes om konstaterade vi att det hade blivit billigare att flyga ut arkitekten med helikopter än att ha honom att vänta på färjan. Det bekräftade att andra kommunikationsvägar behövs, berättar Carola.
Att skapa system och möjligheter för stadsbor att kommunicera med skärgården och för skärgårdsborna att delta i möten och konsultera olika företag och organ i Mariehamn var alltså utgångspunkten i förprojekteringen.
För skärgårdsborna kan ett läkarbesök i staden och för stadsbon ett möte i skärgården innebära en resa på 12h som går utöver såväl arbets- som fritid. Dessutom tillkommer ofta vikariekostnader. Man åker alltså inte iväg hur lättvindigt som helst och följden blir att deltagande i olika sammanhang uteblir.

Behov av kontakt till och från skärgården

Samtliga sex skärgårdskommuner stod bakom förprojekteringen, som Kumlinge kommun fungerade som huvudman för. Olika organisationer och företag i Mariehamn med kontakter till skärgården var involverade i utredningen.
- Jag blev förvånad över att intresset var så stort, att så många var välvilligt inställda och på olika håll redan funderat hur man bättre kunde nå skärgården utan de långa resorna, påpekar Carola.
Hon ger exempel på vad den nya kommunikationstekniken skulle kunna möjliggöra – Musikinstitutets elever i skärgården skulle kunna delta i den teoriundervisning som ges i Mariehamn. Klienter och patienter inom sociala sektorn och vården skulle kunna konsultera experter i staden utan att förlora en arbetsdag. Genom att ordna gemensamma virtuella möten, fortbildning och handledning för sin personal skulle kommunerna kunna öka samarbetet och minska vikariekostnaderna.

En ny kommunikationskultur

- Tanken var att inte enbart skapa ett tekniskt system med en kommunikationsplattform, utan att också jobba fram en kultur och vana med att använda den, säger Carola.
Hon ser framför sig att man samlar ihop olika intressegrupper i skärgårdssamhällena, lär ut den nya tekniken och väcker medvetenheten om vilka möjligheter den ger. När man ser möjligheterna och har en vana integreras användningen av tekniken i tänkandet och handlandet.
Jaktintresserade, till exempel, kan via nätet och plattformen tillsammans upptäcka den virtuella jaktvärlden. De kommer i kontakt med andra jaktintresserade, som de inte annars hade nått, och får tillgång till ökad information.
Mindre pilotprojekt för att lära sig använda plattformen fanns också med i förprojekteringen. Om till exempel Kommunförbundet ordnade fortbildning med hjälp av tekniken skulle de kommunanställda känna sig manade och i behov av att kommunicera i virtuell miljö inom ramen sitt arbete.

Flexibel teknik och mänsklig kontakt

Skärgårdsföretagare skulle genom nya kommunikationssätt kunna ordna möten och kurser för stadsbor eller andra skärgårdsbor hemifrån. Expertis utanför Åland skulle kunna föreläsa för en samlad skara i olika delar av skärgården över plattformen.
En kommunikationsplattform skapar flexibilitet och rörlighet, vilket behövs för att kommunikationen inte ska bli låst till ett visst utrymme utan kan användas även från t.ex. hemdatorer. Detta ställer också krav på kontroll över användarna eftersom det finns krav på sekretess inom den sociala sektorn och vården.
- Kommunikationsplattformen skulle givetvis inte ersätta alla möten ansikte mot ansikte utan vara ett komplement. Den mänskliga faktorn bör finnas med för optimalt lärande, påpekar Carola.
I förprojekteringens slutrapport föreslogs att en projektledare anställs, medan kontaktpersoner och tekniska handledare skulle finnas tillgängliga i deltagarkommunerna och i Mariehamn.



Slutrapporten från 2005, Effektiva kommunikationssystem – en skärgårdsgemensam förprojektering för skapande av nya kommunikationsnätverk i den Åländska skärgården, kan fås av konsult Carola Eklund, carola.eklund(ät)aland.net