Omstrukturering av vuxenutbildningen på Åland

 

Bakgrund

Under 1990-talet skedde ett flertal omorganisationer av utbildningen i Finland. En konsekvens av dessa omorganisationer var att flera skolor slogs samman till stora utbildningsenheter. Detta gällde såväl inom andra stadiets utbildning som på yrkeshögskolenivå. På Åland genomfördes en sådan omorganisation av den högre utbildningen då Ålands yrkeshögskola bildades av utbildningsinstitutioner som tidigare varit separata. Däremot genomfördes ingen sammanslagning av utbildningen på gymnasialstadienivå (fi: andra stadiet, sv: gymnasieskolan, no: vidaregående uddannelse), även om ett sådant förslag fanns.
I mars 2005 tillsattes dock en kommitté som fick i uppdrag att utforma en gemensam organisation för utbildningen på gymnasialstadienivå. Kommitténs slutrapport lämnades in i slutet av juni detta år. En central nyhet i rapporten är att den nya organisationen också formellt även omfattar vuxenutbildning. I praktiken har de åländska gymnasieskolorna även tidigare använts för vuxenutbildningen, t.ex. genom att vuxna har antagits till ungdomsprogrammen eller genom att skolorna ordnat särskilda studiegrupper för vuxna. Det senare har ibland skett i form av uppdragsutbildning och ibland på initiativ av enskilda skolor, ofta utifrån arbetsmarknadens behov (t.ex. hälso- och sjukvård, hotell- och restaurangbranschen, handelssektorn).
När man nu bestämt sig för en gemensam organisation sker detta i relation till den prioritering av vuxenutbildningen som den nuvarande landskapsregeringen velat göra – den ska ”utvecklas, synliggöras och prioriteras”. De argument kommittén framför för den gemensamma organisationen är att en sådan möjliggör ett ökat samarbete, en optimerad användning av resurser, fastigheter och lärare. Följaktligen sammanför man funktioner som personal, ekonomi, fastighetsskötsel, IT, kvalitetssäkring, elevantagning, information och marknadsföring.
När det gäller den konkreta verksamheten uppges det i slutrapporten att ”Vuxenutbildningen blir en självständig del i skolan som aktivt medverkar i utbildningens utvecklingsarbete genom att upprätthålla olika EU-projekt” och att ”Undervisningens innehåll och pedagogiska metoder förnyas och moderniseras i takt med tidens krav och med de ökade möjligheterna till samverkan som ges inom en gemensam organisation”.

Arbetsmarknadens inflytande

En central aspekt av den nya organisationen är relaterad till arbetslivets inflytande på vuxenutbildningsfrågor. Den nya gymnasieskolan får en styrelse vars uppdrag är att leda och utveckla skolans verksamhet och ekonomi. Denna styrelse ska utse så kallade branschråd för olika sektorer inom den åländska arbetsmarknaden. Uppdraget för branschråden är att stöda utvecklingen av utbildningen inom respektive yrkesområde och initiera kompetenshöjande vuxenutbildning.

Ledning

För ledningen av gymnasieskolan föreslår kommittén att en utses gymnasiechef som ska ansvara för samtliga verksamhetsområden, d.v.s. även vuxenutbildningen. Till sin hjälp ska gymnasiechefen ha en ledningsgrupp, där det ingår en vuxenutbildningskoordinator – ett slags mellanchef – med ansvarar för ledningen av det dagliga arbetet. Vidare kommer den personal, som idag är det tänkt att anställda vid Ålands läroavtalscenter (som ansvarar för lärlingsutbildning) och Lärcentret navigare (som ansvara för teknisk utrustning och support i relation till distansstudier) inledningsvis att finnas som resurser.

Rektorer och ansvarsområden

Idag finns det sju skolor på gymnasialstadiet. Av dessa är det endast Ålands yrkesskola som har ansvar för flera utbildningsprogram, de övriga skolorna ansvarar för var sitt program. I och med omorganiseringen föreslås en omfördelning av ansvarsområden, man vill skapa ”tematiska samarbetshelheter” och för varje sådant ansvarsområde utses en rektor. Sammantaget har kommittén föreslagit fyra sådana ansvarsområden. Ett av dem har fokus på allmänbildande utbildning. Yrkesutbildningen föreslås bli fördelad på tre ansvarsområden och de tidigare nämnda branschråden kopplas till dem:
1. ekonomi, frisör, media, samhälle, social- och hälsovård
2. hotell, restaurang, naturbruk
3. sjöfart och teknik
Trots denna indelning och avsikten att skapa en gemensam organisation för vuxenutbildningen och gymnasialstadiet finns dock vuxenutbildningen som en separat enhet inom organisationsmodellen (se bild).

Vuxenutbildningens specifika ansvarsområden

Inom Ålands gymnasieskola har särskilda målsättningar för vuxenutbildningen utformats som följer de principer som utformats i internationella sammanhang, nämligen att ”främja utvecklingen av ett tillgängligt och flexibelt utbildningsutbud som fyller näringslivets och den enskilda individens behov; möjliggöra för enskilda individer att genomgå kompletterings-, vidareutbildning eller fortbildning” och att utbildningen kan ”genomföras i flexibla former”. Vidare finns det som ett uttalat mål att vuxenutbildningen ska ”utveckla integrationsfrämjande utbildning”. Slutligen ska vuxenutbildningen ansvara för att driva skolans EU- och andra utvecklingsprojekt.
En vuxenutbildningsform som särskilt nämns är läroavtalsutbildningen (≈ lärlingsutbildning). Kommittén föreslår att den får en bredare målgrupp och utvecklas till ett reellt alternativ inom yrkesutbildningen. Detta kan jämföras med situationen i Finland, där man ända sedan 1990-talet haft en utbildningspolitisk målsättning om att ca 20% av all yrkesutbildning (unga och vuxna) ska genomföras som läroavtalsutbildning. Genom att läroavtalsutbildningen förs in i gymnasieskolan kan man tolka det som att kommittén inspirerats av den svenska, så kallade moderna lärlingsutbildningen i gymnasieskolan. Ett syfte med denna åtgärd är att minska eventuella avhopp.
En nyhet är också att vuxenutbildningen ska ansvara för validering av enskilda individers yrkeskunskaper och studieprestationer inom olika yrkesområden.
Eftersom en del av vuxenutbildningen redan tidigare köpts in av andra arrangörer – t.ex. inom branscher där det saknas utbildningskompetens på Åland – har kommittén valt att hålla kvar denna möjlighet. Huvudansvaret för samordningen av verksamheten ligger dock på vuxenutbildningskoordinatorn.

Fortsatt utredningsarbete inom vuxenutbildning behövs

Inför införandet av Ålands gymnasieskola pågår det ytterligare två utredningar relaterade till vuxenutbildningen. Den ena berör examina inom vuxenutbildningen. Syftet med denna utredning är att klarlägga lagstiftning relaterad till vuxenutbildningen. I och med att examensstrukturen förändras inom ungdomsutbildningen kommer även examina inom vuxenutbildningen att behöva ses över. Den här utredningen beräknas vara klar i slutet av februari 2007. Den andra utredningen berör validering och kommer att relateras till utredningen om lagstiftning.

Utmaningar

Efter att ha varit involverad i ett flertal utvecklingsprojekt i såväl Finland som Sverige, kan vi konstatera att kommitténs förslag innehåller flera utmaningar. Den främsta utmaningen handlar om implementeringen av den nya organisationen – speciellt eftersom organisationen inte är utformad utifrån pedagogiska överväganden om syftet med utbildningen. Att förändra verksamheten inom en traditionstyngd institution är aldrig en enkel sak. Ur vuxenutbildningsperspektiv innehåller den nya organisationen några kritiska punkter:
* Att integrera vuxenutbildningen i gymnasieskolan är en intressant lösning för en region med en befolkning på totalt ca 27.000 personer. Däremot förefaller det som om integreringstanken inte håller fullt ut, vilket blir särskilt tydligt då man ser organisationsmodellen. Dels ska vuxenutbildningen finnas som en egen enhet inom organisationen och dels ska den samtidigt kunna relateras till var och en av de tematiskt sammansatta enheterna med skilda arbetsområden. En sådan lösning kräver å ena sidan en tydlig styrning för att undvika oklarheter i ansvarsfrågor och andra vanligt förekommande problem i sådana organisationsmodeller, som t.ex. informationsspridning. Å andra sidan ställer den krav på lärarnas pedagogiska kompetens att, i relation till vuxna, kunna anpassa kurser utformade för ungdomsutbildningen och vice versa. Vidare bör de kunna hantera olika typer av tillgodoräknande – inom ramen för befintliga kursplaner.
* En annan fråga handlar om vad lärarna ska prioritera om de får dubbla ansvar, dvs. både för ungdomar i reguljära program och för vuxna med varierande erfarenheter som deltar i valda delar av ett program eller i enstaka kurser. Den typen av frågor är svåra att ha färdiga lösningar på eftersom man inte kan förutsäga vilka situationer som kan uppstå. Det ställer krav på kontinuerlig uppföljning och samordning mellan enheterna.

2467