Öriket skapar ny modell för vuxna utan betyg

På Åland har man utarbetat en ny utbildningsmodell för vuxna som saknar avgångsbetyg från grundskolan. De små skärgårdskommunerna får nu en reell möjlighet att uppfylla lagen som träder i kraft 2021.

 
Katarina Halme-Wiklund och Bodil Regårdh har ingått i arbetgruppen som representanter för Landskapsregeringen på Åland. Fotograf : Marika Kvarnström Katarina Halme-Wiklund och Bodil Regårdh har ingått i arbetgruppen som representanter för Landskapsregeringen på Åland. Fotograf : Marika Kvarnström

– Vår minsta kommun Sottunga har under hundra bofasta invånare. Vissa år kanske det inte finns en enda invånare inom grundskolan. Nu får kommunerna ett erbjudande som gör det lättare för dem att uppfylla lagen, säger specialsakkunniga Bodil Regårdh från Landskapsregeringen.

Sexton små kommuner

Åland har cirka 30 000 invånare, men själva landskapet är indelat i totalt 16 kommuner. De består av staden Mariehamn med 11 500 invånare, nio landsbygdskommuner samt sex skärgårdskommuner.

På Åland arbetar man just nu intensivt med den nya Landskapslagen om barnomsorg och grundskola som träder i kraft 2021.

–De enskilda kommunerna blir då ansvariga för att grundskoleundervisningen ordnas för alla kommuninvånare som passerat läropliktsåldern, säger Bodil Regårdh.

Det här handlar i praktiken om personer som hunnit fylla 18 år, men som av olika orsaker saknar avgångsbetyg från grundskolan

På Åland finns hela 16 kommuner fördelat på endast 30 000 invånare.
  På Åland finns hela 16 kommuner fördelat på endast 30 000 invånare.
Fotograf : Magnus Lindberg

Möjlighet för hemmasittare

Under det senaste året har Bodil Regårdh därför ingått i en arbetsgrupp som bestått av två rektorer, en bildningsdirektör, en elevhandledare från en åländsk grundskola samt ytterligare en annan tjänsteman från Landskapsregeringen.

Gruppen har fått i uppdrag av Ålands Landskapsregering att planera och strukturera upp en helt ny modell för hur den lagstadgade grundskoleutbildningen för de här personerna ska kunna förverkligas utifrån ett interkommunalt samarbete.

– På Åland är den största gruppen barn och ungdomar i åldrarna 13–16. De har kommit till Åland i ett så sent skede att de inte hunnit få ett avgångsbetyg från grundskolan innan de passerat läroplikten. Sedan finns det också andra ålänningar som av olika orsaker blivit hemmasittare och nu saknar avgångsbetyg, säger Bodil Regårdh.

Folkhögskolan i fokus

Målsättningen är att den nya utbildningsformen ska starta hösten 2021. Grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga är indelade i tre skeden. Läskunnighetsskedet och inledningsskedet som motsvarar årskurserna 1–6 i grundskolan. Studierna i slutskedet motsvarar årskurserna 7–9.

Arbetsgruppen har i första hand planerat grundskoleutbildningens slutskede eftersom man tror att det största behover finns där.

– Vårt förslag är att Ålands folkhögskola ska ta hand om det tredje skedet, och att Medborgarinstitutet i Mariehamn skulle ta hand om det två första. Skolan har lång erfarenhet av svenskundervisning för nyanlända, och skolorna har redan nu rätt att utfärda avgångsbetyg, säger Bodil Regårdh.

Ålands Folkhögskola kommer att vara med och realisera den nya utbildningsmodellen.
  Ålands Folkhögskola kommer att vara med och realisera den nya utbildningsmodellen.
Fotograf : Hülya Ehres

Behov av ny läroplan

Grundskoleutbildning för personer som redan fullgjort läroplikten kommer alltså att bli en helt ny undervisningsform på Åland från och med januari 2021.

¬ Vi har därför varit i kontakt med samarbetspartners på fastlandet och ganska långt följt den modell som finns där, säger Bodil Regårdh.

Men också för de övriga finlandssvenska utbildningsanordnarna är det här en process som ännu är under utveckling.

– På Åland har vi valt att tillsvidare använda oss av Utbildningsstyrelsens befintliga läroplansgrunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna, säger Bodil Regårdh.

Bodil Regårdh arbetar också som koordinator för NVL.
  Bodil Regårdh arbetar också som koordinator för NVL. Fotograf: Marika Kvarnström

Studera på distans

De avlägsna åländska skärgårdsöarna har under de senaste åren fått ta emot många arbetskraftsinvandrare. Som ett exempel finns skärgårdskommunen Föglö med sin fiskförädlingsindustri.

– De mindre öarna ligger för det mesta inte på pendlingsavstånd från Mariehamn. Under remissrundan kom de in önskemål från skärgårdskommunerna att undrvisningen också ska gå att utföra på distans. Lagen tillåter det och systemet borde nu börja byggas upp, säger Bodil Regårdh.

Modell för finansiering

Arbetsgruppens förslag på hur en finansiering kunde fördelas mellan Landskapsregeringen och kommunerna grundar sig på det system som används på fastlandet.

På Åland kommer Landskapsregeringen att bistå kommunerna med en särskild landskapsandel som motsvarar statsandelen per kurs och elev på fastlandet. Det nya arrangemanget kommer ändå att vara frivilligt för kommunerna.

– Men min uppfattning är att alla kommuner troligen kommer att nappa på den nya möjligheten, säger Bodil Regårdh.

Sakkunniga Bodil Regårdh arbetar också för NVL. Här tillsammans med kollegan Katarina Halme-Wiklund från Landskapsregeringen.
  Sakkunniga Bodil Regårdh arbetar också för NVL. Här tillsammans med kollegan Katarina Halme-Wiklund från Landskapsregeringen. Fotograf: Marika Kvarnström

Behovet ännu oklart

I det här skedet har man ännu ingen klar uppfattning om hur många elever som kommer att vara i behov av den här utbildningsformen redan nästa höst.

– För att det ska vara ekomomiskt försvarbart för kommunerna, räknar vi med en grupp på minst tio heltidsstuderande. Vi tror att det finns ett uppdämt behov nu, säger Bodil Regårdh.

Utgångspunkten i grundskoleutbildningen är att eleven bygger vidare på sina tidigare kunskaper, sin livserfarenhet och eventuella andra parallella studier.

Elevens studieväg utarbetas utifrån en flexibel och individuell studieplan som bygger på att tidigare kunnande valideras.

Ny möjlighet för ”Folkis”

Ålands Folkhögskola kommer att vara med och realisera den nya utbildningsmodellen.
  Ålands Folkhögskola kommer att vara med och realisera den nya utbildningsmodellen.
Fotograf : Hülya Ehres

Maria Säll-Öfverström är rektor vid Ålands Folkhögskola och meddelade sitt intresse för att vara med i processen redan före arbetsgruppen tillsattes.

– I det här skedet är det ändå svårt att konkret veta vad det kommer att betyda för vår skola. Genast när Landskapsregeringen fattat beslut i frågan påbörjas arbetet för att planera allt det praktiska gällande antagning, validering av studerande och uppgörande av individuella studieplaner, säger Maria Säll-Öfverström.

Hon tror att en framtida utmaning kan bli eleveunderlaget.

– Det två första åren finns det säkert underlag, men vad händer sedan framöver?

God sämja i gruppen

Processen i arbetsgruppen har gått enligt planerna och sämjan har enligt Bodil Regårdh varit genomgående god.

– Det har varit intressant och roligt att få vara med och planera något helt nytt. Alla är eniga om att det här behövs. På det här sättet kan man kanske undvika en marginalisering längre fram som blir ännu dyrare för samhället, säger Bodil Regårdh.

386